Här kommer min rapport om varför jag var på lyssningskväll och hur jag upplevde detta.
Jag är ingen HiFi nörd. Jag gillar musik som de flesta gör. Jag älskar kvalité och ”bra” saker (saker som jag tycker är bra, eller bevisligen är bra och jag gillar det – jag menar, bara för att en viss travhäst är bäst, betyder inte det att jag gillar hästar, eller trav). Då jag inte haft något intresse av att lägga mina surt förvärvade slantar genom åren, från sommarjobb osv på stereohårdvara eller skivor, men ändå lyssnat en del genom MTV (innan det bara blev rap o annan skit (min åsikt)) och kamrater och lånade skivor, har jag aldrig haft något att lyssna på förutom föräldrarnas stereo (pappa gillar HiFi).
Nåväl, för 7-8 år sedan jobbade jag med en RIKTIG HiFi nörd och vi snackade högtalare hit, horn dit, kablar, spikes och förstärkare med o utan rör – inte för att jag fastnade, men det var teknik och jag gillar teknik (slavar inom IT-branchen), jag lärde mig en del och blev nyfiken på mycket mer.
Ett par år senare, nytt jobb med nya kolleger varav en var/är en mera normal HiFi-nörd. Han fick mig att läsa en lååååång intervju av en kille som tillverkade jättebra högtalare – och jag var fast. Den intervjuade hade så bra tankar, åsikter och teorier om välljud. Dessutom var han väldigt utbildad i ämnets alla delar och hade därför en stadig grund att stå på för sina åsikter/teorier/tankar – naturligtvis var det Ingvar Öhman som var intervjuad.
Jag hade inga pengar att köpa HiFi för, var inte fast anställd och hade som de flesta massor med månad kvar i slutet på lönen. Det blir så när man har bostadslån och familj (två barn). Köpte i varje fall ett surroundsystem från Logitech (Z5500) som är helt ok, men inget HiFi system - det ger en känsla av surround och har bra ljud, men det saknas MASSOR i ljudet. I köket står det en 2:1 datorhögtalarlösning som funkar ok, men inte ett dugg mer.
Sedan tog jobbet slut ett par månader senare o jag stod utan inkomst (sedan blev hustrun utan jobb och det gjorde ju inte köpkraften bättre!). Men mitt i denna bedrövelse lovade jag mig själv att jag skulle boka en lyssningssession hos Öhman när vi kommit igenom den svåra tiden. Under tiden läste jag flitigt på faktiskt.se, pluggade manifest och prislista och drömde om det ultimata systemet.
Nu har vi båda fasta jobb (igen) och har under tiden lärt oss leva med hårt åtdragen svångrem vilket borde ge utrymme för HiFi relaterade inköp.
Jag ringde till ingenjör´n för ca tre månader sedan och fick komma till källaren igår (7/12) tillsammans med två kompisar som även de var nyfikna på hur INO-högtalare EGENTLIGEN låter.
Slutsvamlat. Hur tyckte jag det lät då?
Fantastiskt, faktiskt! Troligen det bästa jag hört. Pappa hade Mirage M1:or som lät maffigt. Jag har varit på några mässor som haft grymt stora och tokdyra system vilka låtit väldigt bra (o många som låtit blä).
Vid anländandet till Källaren hade det blivit något missförstånd så vi blev ett par personer för många till lyssningen. Därför trångt i lyssningssofforna. Ett par killar kom ända från Sundsvall! Till slut var vi en salig blandning av intresserade varav några nördar, några kunniga, några noobs (bla undertecknad) och några mitt emellan. Efter en introduktion blev det dags för lyssnande – ljuset släcktes och det blev helt tyst. Sedan började musiken strömma, helt mjukt och odramatiskt. Totalt oansträngt. Inte sprött, utan snarare perfekt eller kanske känsligt för även om hela rummet var fyllt av musiken så kunde man komma med en kommentar till soffgrannen, som hördes tydligt utan att man behövde nämnvärt höja rösten – sagolikt.
Det byttes till musik som lite mer pekade på brister i högtalarna. Nu fick vi även reda på att det var PiP vi lyssnat på (vilket jag misstänkt, men inte kunde tro). De var så dj*kla bra och gav så mycket kräm att jag bestämde mig där o då att: ”Det är sådan högtalare jag vill ha”. Därefter byttes det till Pi60s och naturligtvis for samma tanke genom huvudet igen.
PiP och Pi60s låter väldigt lika, MEN Pi60s spöar den mindre högtalaren på allt! Fantastiskt vilket ljud! Vilken renhet, kraft och känslighet – jag saknar ordförråd (och kunskap) för att på ett bra sätt kunna förklara hur det låter mer än att det låter TOKBRA!
Det visades film och återigen imponerade ljudet. Med A2:orna inkopplade och i16s som center satt man mitt i ljudet och bara njöt – underbart. En ljudeffekt i filmen Kung-Fu Panda fick ändå Pi60s att storkna, men jösses vilken känsla att sitta och känna ljudet i kroppen.
Mot slutet spelades medhavd musik. Jag hade med en skiva som vi ska tacka Pink Floyd för. Trummisen i bandet, Nick Mason, äger ett antal exotiska gamla racerbilar. Dessa har han förevigat i en Coffetable Book som heter "Into the red". Med boken följer en seriöst inspelad och producerad CD med ljud från flera av bilarna. Jag bad att få lyssna på spår 5, med ljudet av en BRM V16 MkII som körs för allt vad tygen håller runt Brands Hatch (har jag för mig att det är). Det här ljudet är helt osant häftigt för en som gillar motorljud. Det är en motor med 16 cylindrar, förgasare och kompressor – med en volym på 1,5 liter(!). Kolvarna är som fingerborgar. Det var en storslagen upplevelse att få lyssna på de två varven som kördes, speciellt när bilen for förbi på start o målrakan och precis när den åker förbi så växlar föraren upp och dånar vidare – jag fick rejält med ståpäls.
Det var mycket bra och välinspelad musik som vi fick lyssna på. Enligt Ingvar har det aldrig varit så mycket musik och lite prat på någon annan lyssningskväll.
Det är ju tråkigt för de som kommit dit för att ställa frågor och få höra på Ingvars utläggande om HiFi och allt omkring – men för min del var jag helt nöjd, jag var där för att lyssna på högtalarna.
Som avslutning fick vi lyssna på PiX – fantastiskt vilket ljud de där små pluttarna presterade!
Nu när man sitter här och planerar/fantiserar vad man ska/vill köpa lyckas jag ändå hejda mig lite. Det är lätt att glömma att man får lyssna på INO högtalarna i ett väldigt bra rum, som har massor med åtgärder för att säkerställa så god lyssning som möjligt. Innan köp så ska jag försöka låna högtalare och lyssna på dem hemma hos mig för att se hur det kan bli (måste ju tänka på WAF när det gäller placering och dämpning och sådant). Men jag har väl mer eller mindre bestämt mig för att börja med ett par PiX att ha i köket, drivet att en T-amp och matat med Spotify o Internet radio. Sedan är jag sugen på Pi60 med Bs60 – men vi får se hur det löper på.
I varje fall var det en fantastisk upplevelse, som var på tok för kort.
