Kaffekoppen och Lilltroll gör mätförstudie på element

[lilltroll]

Kaffekoppen slängde på mig två element som han trodde var skapliga tillsammans.

Ett Vifa med 15 cm korg samt en DX19xxxxx 3/4" diskant.

Jag fräste till en ny baffelbit till mitt LEGO för MID/BAS och återanvände min diskantbit med den senaste inom kludd-teknologi.

[lilltroll]

För att ens få komma vidare så kräver jag att elementet inte börjat med uppbrytningar som generar massiv dist ditå för effektnivåer vid ~1W eller (2.83 V RMS).

Mätningen är gjord på 1 m on axis, klippt innan första golvreflexen. Därför finns inget med under 500 Hz för det förvirrar bara nybörjaren.




Slutsats: Den röda och den blåa kurvan ligger ganska platt och fin i mellanregistret (under 1%), över förväntan => Klart godkänd för att komma vidare

[lilltroll]

Då diskanten är 4 ohm så sänkte jag ut nivån med 3 dB dvs 2V RMS för att maximalt mata in ca 1W.

Då min hörgräns uppåt i frekvens numera ligger runt 16 kHz, så tänker jag inte bry mig om 2:a tons dist > 8kHz samt 3:e ton > 5.3 kHz.

Samma 1 m, baffeln är som den är, onaxis typ.


Delas det över 2.5 kHz så ska det nog gå - att det är en del 2:a ton över 6 kHz, dvs skräp med frekvenser > 12 kHz kan jag nog ta, men det är klart - 15 kHz hör jag ganska bra vid 2 V RMS.

Utan kludd fås tydliga nollställen vid 7*n kHz, så dippen vid 7, 14 kHz bör tas med en nypa salt.

[celef]

vad är det för mik och kringutrustning?

[lilltroll]

vad är det för mik och kringutrustning?

Mitt smådryga svar blir: Om du inte urfaltar baffelsteget samt påveran från den akustiska impedansen bakom elementet så är frågan i det närmaste oväsäntlig till bidraget under 16 kHz. (Tänker inte fastna i en ormolje debatt). >16 kHz skiter jag i och jag ska därför framledes mata in det magiska talet 0.73 istället för 0.833 i Sirp.

[rikkitikkitavi]

vad skiljer mellan mä
tningarna eftersom frekvensgången ser så olika ut?

edit:doh olika element...

[celef]

vad är det för mik och kringutrustning?

Mitt smådryga svar blir: Om du inte urfaltar baffelsteget samt påveran från den akustiska impedansen bakom elementet så är frågan i det närmaste oväsäntlig till bidraget under 16 kHz. (Tänker inte fastna i en ormolje debatt). >16 kHz skiter jag i och jag ska därför framledes mata in det magiska talet 0.73 istället för 0.833 i Sirp.

jag var endast nyfiken på vilken mik du använde, men inte nu längre

[-Martin-]

vad är det för mik och kringutrustning?

Mitt smådryga svar blir: Om du inte urfaltar baffelsteget samt påveran från den akustiska impedansen bakom elementet så är frågan i det närmaste oväsäntlig till bidraget under 16 kHz. (Tänker inte fastna i en ormolje debatt). >16 kHz skiter jag i och jag ska därför framledes mata in det magiska talet 0.73 istället för 0.833 i Sirp.

jag var endast nyfiken på vilken mik du använde, men inte nu längre

Han använder förmodligen en av Svantes två matchade M30 från EW...

[Maarten]

Spännande! Svårt att se diagram på mobilen (på resande fot).. Frågar därför:
Din tolkning av resultatet?
Kommer mer mätningar o andra element?

[lilltroll]

... blir att titta på disten i basområdet, och labba lite lätt med lådvolym och porten. Nyfiken på hur andratonsdisten från motorn ser ut ovanför subbas området.

[jonasp]

Vilket baselement rör det sig om?

[norman]

Kul! och intressant!

Reagerar dock lite på följande som kanske kan vara lite förvillande:

Då min hörgräns uppåt i frekvens numera ligger runt 16 kHz, så tänker jag inte bry mig om 2:a tons dist > 8kHz samt 3:e ton > 5.3 kHz.

Olinjäriteterna bör ju vara intressanta i hela frekvensspektrat som elementet kommer att matas med, d.v.s. kör du in två toner över 8kHz så kommer samma olinjäritet som skapar andratonen att blanda ner de två tonerna till en lägre frekvens som du kan höra. Men detta tänker du säkert täcka in med en annan mätning!

[lilltroll]

Jag är beredd att offra dist för bra spridnings skull, men det är klart att det finns gränser. Jag tänker dessutom att energin ovan 6 kHz i musik dessutom är ganska vit, och sällan består av harmoniska serier, åtminstone över 11 kHz. Det kommer gå att konstruera signaler som t. ex. genererar intermodulationsdist (tex 16+19 kHz), men frågan är hur pass det har koppling till musik.

För svagt ickelinjära system så är det redundant att mäta de första övertonerna eller att mäta någon typ av intermodulationsdist. Vet jag volterras beskrivning av systemet så kan jag även beräkna hur intermodulationsdisten kommer bete sig.

[lilltroll]

Nu till hur mycket andra ton i basen som fås om jag mäter i närfältet. Lådan är på 16 liter, sluten med ett får nerpulat i lådan.




Jag vet inte om 2:a tonen under 100 Hz känns så imponerande med ett vagt minne hur basen i piP klarar samma sak !?
För att jämföra med något så byter jag till ScanSpeak 8545 8 Ohm med Koppar spole.



Man ska tänka sig för riktigt ordentligt innan man jämför dist, om inte grundtonen har samma SPL i båda mätningarna.
Att 3:e tonen är lägre på det större ScanSpeak elementet är ingen skräll. En punkt med samma ljudtryck är runt 60 Hz, (där båda elementen generar en grundton på ca -13 dB) och båda har där en 2:a tons dist på ~2%.

En vild gissning är att om man pular igen porten på piP och gör samma mätning så skulle piP dominera med sin frånvaro av 2:a ton i basen.

[petersteindl]

Vilken spänningen är på elementen vid distmätning? Det kanske står men jag ser det inte. Andratonen mellan 500 Hz till 1 kHz bör man också ta hänsyn till. Där är hörseln känsligare.

Din vilda gissning på piP skulle jag inte våga sätta en slant på om jag utgår från det jag minns från gamla mätningar. Åtminstone inte vad gäller de gamla elementen. De är ju nu utbytta och de nya elementen vet jag inget om.

MvH
Peter

[lilltroll]

Vilken spänningen är på elementen vid distmätning? Det kanske står men jag ser det inte. Andratonen mellan 500 Hz till 1 kHz bör man också ta hänsyn till. Där är hörseln känsligare.

Din vilda gissning på piP skulle jag inte våga sätta en slant på om jag utgår från det jag minns från gamla mätningar. Åtminstone inte vad gäller de gamla elementen. De är ju nu utbytta och de nya elementen vet jag inget om.

MvH
Peter

Alla mätningar är utförda så att ca 1W elektriskt kommer in runt det lokala minimumet över resonansen, dvs 2.00V @4 Ohm eller 2.83 V @ 8 ohm.

[lilltroll]

Matat med UcD180 steg så går det att dra på ordentligt OM man delar bort allt under 80 Hz.
Spontant låter mellanregistret klart bättre jämfört med SS8545 eller CA18RLY som jag jämfört med.

CA18RLY är en riktig berg o dalbana i distkurvorna - det tror jag inte alls på för väl-ljud. Jag vill ha jämna raka dist- kurvor i användningsområdet.

De lutar mot 3 vägare eller 2.1 system således.

... har även en 5 1/4 Peerless HDS på bordet.

[lilltroll]

Slänger på en linjariserande spole på basen (kanske konding oxå), och en konding på diskanten för att göra det idiotsäkert -> hämtar 2496, och försöker trolla ihop ett digitalt delningsfilter med lite passiv linjarisering. Botten kan väl XLS10 an vara så länge. Borde dock slänga på analog eller digital inverterad ACE på den lilla lådan.

[lilltroll]

> Andratonen mellan 500 Hz till 1 kHz bör man också ta hänsyn till. Där är hörseln känsligare.

Oavsett hur filtret realiseras så tänker jag inte låta elementet möta några 0+ ohm, (som i testerna hittills) utan någonting reaktivt - så den mätningen får komma när jag snart fått på lite gott o blandat.

[lilltroll]

OK, allt trolleri är på plats.

1) Montera dit linjariserande komp.
2) EQ ut kurvan så den blir rak för varje element för sig, utan att elda upp diskanten.
3) Applicera valfritt digitalt delningsfiltert.
4) Elementen är huvudsakligen min-fas system => Flytta bak diskanten och gör en hylla (som i Pi60), eller flytta bak den med digital fördröjning istället.

Nu har man faktsikt en ganska rak tonkurva och man kan vrida på rattarna för delningsfitret och lyssna i realtid. Jag är inget stort fan av branta delningsfilter, någonstans Bessel 12 / L-R 12. Och med så flacka filter så upptäckte jag snart att DX19 inte bör delas under 4 kHz. Basen tar det området så mycket bättre vid höga ljudtryck. Men jämfört med basen är diskanten ett distmonster. Prövar att skruva i en SS 9300 diskant i stället.

[Kraniet]

du behöver nog en hds diskant..

[lilltroll]

Som tur är har jag flera lådor med olika diskanter -- undrar bara vart.

SS9300 kanske inte sprider bäst i världen, men DX19 hamnar på tippen i jämförelse.

Nu har jag även krånglat dit lillkub utan strömåterkoppling. Lite för mycket 2:a ton då från lilla lillkub.

Fasen det är datorer, elektroniklådor och sladdar överallt

[petersteindl]

Vilken spänningen är på elementen vid distmätning? Det kanske står men jag ser det inte. Andratonen mellan 500 Hz till 1 kHz bör man också ta hänsyn till. Där är hörseln känsligare.

Din vilda gissning på piP skulle jag inte våga sätta en slant på om jag utgår från det jag minns från gamla mätningar. Åtminstone inte vad gäller de gamla elementen. De är ju nu utbytta och de nya elementen vet jag inget om.

MvH
Peter

Alla mätningar är utförda så att ca 1W elektriskt kommer in runt det lokala minimumet över resonansen, dvs 2.00V @4 Ohm eller 2.83 V @ 8 ohm.

Tack för svar. Jag mäter på samma spänningar. Scan Speak mäter de element som jag får som är på 4 ohm med 5 volt RMS. Då finns det inga 5½" med låg 2a-ton under 80 Hz i sluten låda.

MvH
Peter

[petersteindl]

Matat med UcD180 steg så går det att dra på ordentligt OM man delar bort allt under 80 Hz.
Spontant låter mellanregistret klart bättre jämfört med SS8545 eller CA18RLY som jag jämfört med.

CA18RLY är en riktig berg o dalbana i distkurvorna - det tror jag inte alls på för väl-ljud. Jag vill ha jämna raka dist- kurvor i användningsområdet.

De lutar mot 3 vägare eller 2.1 system således.

... har även en 5 1/4 Peerless HDS på bordet.

Om det är det elementet jag tror att det kan vara, så bör det ha ganska bra mätdata, åtminstone i mellanregistret.

MvH
Peter

[lilltroll]

Den här låter ganska bra on-axis, dvs distar inte så mycket, men spridningen är ju som från ett litet mellanregister



Ska även jämföra med mitt andra SS9300, 3:e tonen under 5 kHz drar iväg ordentligt när jag drar på lite uteffekt, och det matchar inte alls mellanregistret dist. mässigt.
Mellanregistret ligger runt 0.1% 3:e ton från 100 Hz och uppåt med alla spolar och filter, medan diskanten maxar på 10% dist trots att jag delar vid 6 kHz L-R 12dB/okt.
SPL = 106 dB ref. 20 uPa @ 30 cm utan rumsreflexer.

[lilltroll]

Suck

Om man delar 18 dB/oktav @ 80 Hz så går det att spela riktigt jäkla högt med midbasen. Kör man istället 2 vägs BR högtalare så behöver man inte bemöda sig med mer än 25 W stärkare.

Om man nu nöjer sig med forte så behöver inte diskanten tåla så mycket. Men om man gör ett 2.1 så kan man ösa in flera hundra watt totalt i systemet, och det sätter diskanten på prov. Dessutom vill jag ha bra spridning - vilket riskerar att sätta plånboken på prov.

Jag har alla fall förmånen att kunna byta ut valfritt element på några sekunder, och ladda in ett färdigt delningsfilter och lyssna. Dessutom skruva hit o dit på massa parametrar.

[petersteindl]

Den här låter ganska bra on-axis, dvs distar inte så mycket, men spridningen är ju som från ett litet mellanregister



Ska även jämföra med mitt andra SS9300, 3:e tonen under 5 kHz drar iväg ordentligt när jag drar på lite uteffekt, och det matchar inte alls mellanregistret dist. mässigt.
Mellanregistret ligger runt 0.1% 3:e ton från 100 Hz och uppåt med alla spolar och filter, medan diskanten maxar på 10% dist trots att jag delar vid 6 kHz L-R 12dB/okt.
SPL = 106 dB ref. 20 uPa @ 30 cm utan rumsreflexer.

Det måste vara fel på diskanten. Hur mycket effekt rör det sig om? Eller vilken inspänning använder du?

Har man stela membran så blir spridningen efter den beryktade lagen i di gamle böckerna. En 1"-diskant minskar alltså sin spridning redan från ung 2 kHz.

MvH
Peter

[lilltroll]

SS9300 har en känslighet på 90 dB vid
2.83V @1 m

106 dB @ 30 cm bör då vara

2.83*10^((106+20*log10(0.3/1)-90)/20) = 5.4 V RMS

Ge mig några år till och jag kommer räkna fel på log

[petersteindl]

Suck

Om man delar 18 dB/oktav @ 80 Hz så går det att spela riktigt jäkla högt med midbasen. Kör man istället 2 vägs BR högtalare så behöver man inte bemöda sig med mer än 25 W stärkare.

Om man nu nöjer sig med forte så behöver inte diskanten tåla så mycket. Men om man gör ett 2.1 så kan man ösa in flera hundra watt totalt i systemet, och det sätter diskanten på prov. Dessutom vill jag ha bra spridning - vilket riskerar att sätta plånboken på prov.

Jag har alla fall förmånen att kunna byta ut valfritt element på några sekunder, och ladda in ett färdigt delningsfilter och lyssna. Dessutom skruva hit o dit på massa parametrar.

Jag har provat med element från vifa PL14WJ serien. Problemet är deras slaglängd. Den är kort. +/- 3 mm och det duger inte i 2-vägare ens med basreflex, som jag ser på saken. Därför skrinnlade jag dessa element redan år 2004.

MvH
Peter

[MagnusÖstberg]

Hmm, kanske får leka med någon annan diskant och kanske något baselement som funkar i 50L basreflex i botten..

[Naqref]

Den här låter ganska bra on-axis, dvs distar inte så mycket, men spridningen är ju som från ett litet mellanregister

Knipsa bort mittpluppen

[lilltroll]

Jag har ju helt missat den där TG14?, 100 ex som försvann fort som katten i NQs bygge.

Överhängd/underhängd ?

[lilltroll]

Suck

Om man delar 18 dB/oktav @ 80 Hz så går det att spela riktigt jäkla högt med midbasen. Kör man istället 2 vägs BR högtalare så behöver man inte bemöda sig med mer än 25 W stärkare.

Om man nu nöjer sig med forte så behöver inte diskanten tåla så mycket. Men om man gör ett 2.1 så kan man ösa in flera hundra watt totalt i systemet, och det sätter diskanten på prov. Dessutom vill jag ha bra spridning - vilket riskerar att sätta plånboken på prov.

Jag har alla fall förmånen att kunna byta ut valfritt element på några sekunder, och ladda in ett färdigt delningsfilter och lyssna. Dessutom skruva hit o dit på massa parametrar.

Jag har provat med element från vifa PL14WJ serien. Problemet är deras slaglängd. Den är kort. +/- 3 mm och det duger inte i 2-vägare ens med basreflex, som jag ser på saken. Därför skrinnlade jag dessa element redan år 2004.

MvH
Peter

Och det är därför mellanregistret fungerar ganska bra ??
Kortare spole, minskar massan på spolen, vilket medför att konen inte bryter upp så kraftigt för man har en "vettig" distribuering av massa och fjädring i det mekaniska systemet. En underhängd variant skulle kosta mycket magnet.

[petersteindl]

Suck

Om man delar 18 dB/oktav @ 80 Hz så går det att spela riktigt jäkla högt med midbasen. Kör man istället 2 vägs BR högtalare så behöver man inte bemöda sig med mer än 25 W stärkare.

Om man nu nöjer sig med forte så behöver inte diskanten tåla så mycket. Men om man gör ett 2.1 så kan man ösa in flera hundra watt totalt i systemet, och det sätter diskanten på prov. Dessutom vill jag ha bra spridning - vilket riskerar att sätta plånboken på prov.

Jag har alla fall förmånen att kunna byta ut valfritt element på några sekunder, och ladda in ett färdigt delningsfilter och lyssna. Dessutom skruva hit o dit på massa parametrar.

Jag har provat med element från vifa PL14WJ serien. Problemet är deras slaglängd. Den är kort. +/- 3 mm och det duger inte i 2-vägare ens med basreflex, som jag ser på saken. Därför skrinnlade jag dessa element redan år 2004.

MvH
Peter

Och det är därför mellanregistret fungerar ganska bra ??
Kortare spole, minskar massan på spolen, vilket medför att konen inte bryter upp så kraftigt för man har en "vettig" distribuering av massa och fjädring i det mekaniska systemet. En underhängd variant skulle kosta mycket magnet.

Riktigt så enkelt är det inte. Här är data på PL14. Kortare spole minskar massan men även en mindre diameter minskar massan.
PL14s talspole har höjd=10 mm, diameter=32mm och Mms=8,2g.

Jag har höjd=15 mm, diameter=26mm och Mms=8,9g. Jag har BL=5,1 med Re=3,1 ohm; Qm 3,34; Qe 0,32; Qt 0,29; Fs 41 Hz; känslighet 88,5 dB, Le 0,26.

TYMPHANY PL14WJ09-08

Electrical Data
Nominal impedance Zn ..........8 ohm
Maximum impedance Zo .......32 ohm
DC resistance Re ................5.8 ohm
Voice coil inductance Le .......0.49 mH

T-S Parameters
Resonance Frequency fs ........47 Hz
Mechanical Q factor Qms ........2.2
Electrical Q factor Qes ...........0.46
Total Q factor Qts...................0.38
Force factor Bl .......................5.5 Tm
Mechanical resistance Rms .....1,3 Kg/s
Moving mass Mms ....................8.2 g
Effective piston area Sd ...........80 cm2
Equivalent volume Vas ............13 ltrs
Sensitivity ................................86 dB

Power handling
Long-term
Max System Power(IEC) ..........200 W
Short Term
Max power ..............................250 W

Voice Coil and Magnet Parameters
Voice coil diameter .............32 mm
Voice coil height .................10 mm
Height of the gap .................4 mm

Underhängda magneter finns i SS Illuminatorserie och de kostar.

MvH
Peter

[lilltroll]

Hur blir du av med värmeutvecklingen i talspolen när diametern minskar, det måste vara en av bestraffningarna när diametern minskar!? (kepton/teflon) ?
Hur många Tesla går det innanför bobinen i det magnetiska ledningssystemet? Ordentlig mättning eller ?
Vad är det för spännande material i konen, den är ju inte homogen?

[petersteindl]

Hur blir du av med värmeutvecklingen i talspolen när diametern minskar, det måste vara en av bestraffningarna när diametern minskar!?
Hur många Tesla går det innanför bobinen i det magnetiska ledningssystemet? Ordentlig mättning eller ?

Enligt de mätningar som SS gjort har jag mindre problem med värmeutveckling än med deras 32 mm. Det som ofta är problematiskt är limfogen mellan membran och talspole och överföring av värme dit. Även spidern blir problematisk med 32 mm talspolediameter eftersom den yttre diametern på spidern är samma. Då blir fjädern i spidern mycket kortare. Jag har bobin i Titan istället för i Aluminium och på grund av att Titan leder värme sämre så minskas problematiken med värme i limfogen i praktiken.

Jag har även klart minskade eddy currents i talspolebobinen på grund av Titanet. Jag har kopparhätta runt centre pole piece som är förlängd utanför gapet åt båda håll där centre pole piece dessutom är förlängd 5 mm utanför gapet. I centrum ovantill på centre pole piece har jag infört en radie mot ventilationshålet så att järnet blir tunnare där d v s vid gapet och ligger närmare mättnad eller möjligtvis går i mättnad. Det vore ju i så fall en klar fördel eftersom man då ytterligare borde minska problemen med eddy currents i järnet. Längst ner runt Centre pole piece har jag kortslutningsring i aluminium och i botten d v s på bakstycket finns det en skåra under talspolen så att talspolen inte slår i. Det som först ger upp vid stort utslag på talspolen bör vara upphängningen eller vid högre frekvens att talspoletråden brinner av.

Konen i mina element är i glasfiber.

MvH
Peter

[Kraniet]

Wavecor har ju svartmålade motordelar. De menar att värmeöverförelsen blir bättre pga av det. Hur mycket skillnad kan sånt göra egentligen (låter lite som försäljningssnack)

Varför ser man förresten inga/få element med titantalspole? Vad är nackdelarna?

[petersteindl]

Wavecor har ju svartmålade motordelar. De menar att värmeöverförelsen blir bättre pga av det. Hur mycket skillnad kan sånt göra egentligen (låter lite som försäljningssnack)

Varför ser man förresten inga/få element med titantalspole? Vad är nackdelarna?

Priset. Sedan är det så att man måste förstå fördelarna Sedan är de svårare att få tag på. Sedan gör man dessa ganska tunna. 30 eller 50 mikrometer. Dessutom skall det göras ventilationshål i dessa och det är inte det lättaste att bearbeta sådan tunn titan. Men då allt är fixat, så blir det ganska bra

MvH
Peter

[rikkitikkitavi]

Wavecor har ju svartmålade motordelar. De menar att värmeöverförelsen blir bättre pga av det. Hur mycket skillnad kan sånt göra egentligen (låter lite som försäljningssnack)

Varför ser man förresten inga/få element med titantalspole? Vad är nackdelarna?

I stort sett meningslöst med svarta delar vid de temperaturer som komponenterna överlever eftersom alla våra färger är lika svarta i infrarött.

däremot kan det vara en fördel av att måla över metalloxidernas yta tex aluoxid, eftersom flera metalloxider har låg emissivitet även en bra bit in i infrarött.

för adekvat kylning är det viktigt att talspolen rör sig.

[lilltroll]

Stort tack för sådan detaljerad information
Det är inte alla som bjuder på.

[lilltroll]

Nu har jag gjort fler frästa bafflar så jag kan testa flera olika element


Fiiint väder

[MagnusÖstberg]

[lilltroll]

Jag har en outsider diskant här som jag inte hade stora förhoppningar på.
Coatad 1" tyg dom från Hi-Vi research TN25.

Mätt @ 2.83 V RMS.

Men 2:a tonen håller sig under 0.5% om man nu tänker att man inte delar långt under 2.5 kHz, och 3:e tonen ligger under 0.2 %

(På 1 m ger den ca 90 dB)

http://www.ritlab.jp/shop/product/speaker/data/hi-vi/tn25.html

Vi pratar ändå om en < 10$ diskant här

[lilltroll]

Får nog plocka fram fräsen i gen och ta ut ett hål för 3/4 diskanter.

22TAF/G har jag vissa förhoppningar på, 3:e tonen tror jag är suverän, men lite 2:a ton kan man nog få av den.

Får väl damma av trolldist så jag kan mäta vid konstant ljudtryck i det masskont. området. Annars kan man inte enkelt säga så mycket egentligen om resultatet.

[lilltroll]

Nu har jag blivit dammig, snart jäklar ska det mätas, även ickelinjär effekter. !

[MagnusÖstberg]

Nu har jag blivit dammig, snart jäklar ska det mätas, även ickelinjär effekter. !

Nåja, du har allt badat och gjort dig ren och fin

[Svante]

Vad gôtt att du är tillbaka, Lilltroll!

[Maarten]

Kul med dina utvärderingar, Lilltroll, läser dem med intresse!

[lilltroll]

Nu har jag en stereo moving magnet pickup som jag tänkte försöka mäta små ytaccelerationer med och endast belasta ytan med ca 0.1 g.
Vill se uppbrytnings mönstret i konen utan att behöva använda laser baserade metoder som jag inte har tillgång till.

Har aldrig prövat tidigare.

Hmm, om jag skickar ut en liten impuls till talspolen, och samplar med 1 GHz så borde man kunna fånga pulsen på utvägen genom konen och när den kommer tillbaka efter att delvis ha reflekterats mot kantupphängningen mha pickupen.
Jag tror jag har tillräckligt med RAM minne för att fånga det hela i 1 GHz, och om jag ser det som översampling så kan jag öka bitdjupet i amplitudled för bättre "upplösning" i y-led. (Jittret är så lågt att det ska kunna ge minst motsvarande 4 bitar till som är "ärliga")

Dessutom kom en EW M30 i torsdags så jag kan mäta dist vid högre nivåer utan att det är mikrofonen som är dominerande distkälla.

[paa]

Pickupen ska inte köras med RIAA, eller hur?

[Svante]

Pickupen ska inte köras med RIAA, eller hur?

Nej. En MM-pickup lämnar en spänning som är proportionell mot hastigheten, och är det hastigheten man vill veta så kommer den (nåja) direkt ur pickupen. Vill man ha acceleration eller läge får man derivera eller integrera.

Men inte RIAAisera.

[petersteindl]

Hade inte Technics en pickup enligt töjningsgivarprincipen?

En sådan kanske lämpar sig?

MvH
Peter

[MagnusÖstberg]

Utrustningen finns redan.

[jonasp]

Jag tror i någon mån att sampling i 1 GHz i viss mån överskrider bandbredden hos både systemet du ska mäta på och pickupen...

[lilltroll]

I bland är det bäst att mäta tiden, ibland att skatta frekvensen. Det jag funderar lite på är vågutbredningshastigheten i konen. Och för att veta vad jag håller på med så börjar jag med en liten puls som får fara fram och tillbaka. LP filtrerar jag resultatet på rätt sätt så ökar jag då upplösningen i y-led på pulsen, men mister såklart massor med bandbredd.

I stället för 1 bits DAC, så kör jag 8-bitar @ 1 GHz ADC.

Skönt att jag kom fram till samma slutsats som Svante, men jag är "orolig" för belastningsimpedansen av den otroligt lilla spolen, då speciellt kapacitansen. Hur ska ingången se ut impedansmässigt?

[Max_Headroom]

Wavecor har ju svartmålade motordelar. De menar att värmeöverförelsen blir bättre pga av det. Hur mycket skillnad kan sånt göra egentligen (låter lite som försäljningssnack)

Varför ser man förresten inga/få element med titantalspole? Vad är nackdelarna?

I stort sett meningslöst med svarta delar vid de temperaturer som komponenterna överlever eftersom alla våra färger är lika svarta i infrarött.

Så en bearbetad (finsvarvad, polerad eller kalldragen) metallyta är svart i infrarött den också?
Måla verkar kanske inte så bra, men svartoxidering eller eloxering?

[rikkitikkitavi]

Nej, vi talade om målade delar tror jag.
Metallytor, speciellt sådana som silver och aluminium eller guld kan ha ganska låg emissivitet långt in i IR (långvågig IR) om de är glanspolerade och därmed lite sämre avkylningseffekt.

Är det målarfärg, dvs ngn form av organiskt ämne är det rel. hög emissivitetsfaktor.

[lilltroll]

hmm, med nålmätning så

måste hastigheten vara tillräckligt stor för att generera tillräcklig SNR.
Tyngdacceleration på den balanserade armen > konaccelerationen (annars hoppar nålen)
men man kan räddas om konutslaget < max-utslaget på den lilla fjäder som nålspetsen sitter på. Ev, borde då en fjäder-massa resonans kunna uppträda.

Till råga på allt vill jag minimera nåltrycket vilket minskar tyngd-accelerationen på nålen. (vid 0 g nåltrycket => 0 m/s2 )

[lilltroll]

Spolarna i pickupen måste vara ganska långa i relation till magneten va !?

Ändras nåltrycket från 0.5 g till 3 g så måste magneten flyttas en relativt lång bit i spolen !?

[lilltroll]

Först donationen från Ola som jag slaktat


Ena sidan har uttag för 1 " diskant (XT25) jag menar DX25


Andra sidan har uttag för 3/4" diskant (Seas någonting)


Banankontakterna är till diskanten som sitter på motsatt sida såklart

[petersteindl]

Det är inte en XT25 utan en DX Båda har samma frontplatta vilket även Bremendiskanten har.

MvH
Peter

[lilltroll]

På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.

Det som jag inte var helt beredd på var följande:


Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).





Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

[paa]

Syns dom även om du mäter lite längre ut?

[Komorok]

Kan det vara en studs mellan magneten och membranet som syns?

[lilltroll]

Om man vänder på elementet och mäter på olika ställen i närfältet så återfinner man knappast just de topparna, så fenomenet påverkar knappast konens hastighet i någon större utsträckning.

På övre skalan så kan man se våglängden i meter för att kunna sätta det i relation till storleken på högtalaren.

Om jag inte miss minner mig så kan man få stående vågor i tex en boll som följer bollens innerkant. Dvs vågen böjs lite hela tiden och om man fyller på med ny energi med rätt fasläge när den snurrat 1 varv så växer trycket.

1000 Hz motsvarar 34 cm vilket motsvarar en diameter på strax över 10 cm, om fenomenet ses i cylindriska koordinater.

[lilltroll]

Syns dom även om du mäter lite längre ut?

Resonanserna finns kvar, på samma frekvenser, även 10 cm utanför korgen oavsett riktning.

Byter jag till ett 8" (Aura-element), så har den första resonansen sjunkit till 750 Hz, dvs 45 cm våg-längd. Observera också att de inte inträffar med jämna multipler, dvs om den första kommer vid 1 kHz så kommer nästa innan 2 kHz.

En 7" scanspeak har en första resonans någonstans däremellan ~850 Hz.

Den första resonansens våglängd stämmer ganska väl ihop med omkretsen på kantupphängningen, där är det ju en fri tunnel runt hela vägen. Men om nu ljudet anser det vara skoj att snurra runt där så hade jag gärna sett multipler. Dessutom borde det inte finnas någonting som driver på en resonans i den riktningen.

[paa]

Man undrar ju hur den runda skivan runt magneten på den här högtalarens baselement påverkar dessa resonanser:

[Jocke]

Bra, det kan man ju fnula på... Bra att du påminner!

[lilltroll]

Bra, det kan man ju fnula på... Bra att du påminner!

men den där garderoben kanske bara spelar bas !?

[petersteindl]

Bra, det kan man ju fnula på... Bra att du påminner!

men den där garderoben kanske bara spelar bas !?

Ja den spelar bara bas upp till 800 Hz.

MvH
Peter

[paa]

Men "tvåvägaren" går ju upp lite till.

[Jocke]

Kan det vara så att ringen där hindrar direktstrålning?

[petersteindl]

Men "tvåvägaren" går ju upp lite till.

Ja, fast så var ju inte konstruktionen tänkt från Stig. Tvåvägarn var OA51. Efter några år kom OA50 och OA52. Sedan undrar jag om det verkligen gick att få tvåvägarn bra i området mellan 800 Hz och 2 kHz.

MvH
Peter

[Jocke]

Mellanregistret i mina 51.1:or är väl just den punkten jag har en del synpunkter på...^^

[Naqref]

Lagomt dispersivt beteende. Låter mer som en transversell än en longitudinell våg eller hur?

[paa]

Men "tvåvägaren" går ju upp lite till.

Ja, fast så var ju inte konstruktionen tänkt från Stig.
...
MvH
Peter

Jodå nog är det tänkt alltid, det här är ju en patentritning på en tvåvägare från Stig Carlsson:


[/img]

[lilltroll]

Lagomt dispersivt beteende. Låter mer som en transversell än en longitudinell våg eller hur?

Som i böjvågor i spidern ??


Jag hittade även samma fenomen under spidern på ett element där korgen var ventilerad under spidern.

Böjvågor i spidern borde jag lätt kunna se med pikupen.

[petersteindl]

Men "tvåvägaren" går ju upp lite till.

Ja, fast så var ju inte konstruktionen tänkt från Stig.
...
MvH
Peter

Jodå nog är det tänkt alltid, det här är ju en patentritning på en tvåvägare från Stig Carlsson:

Nej, det var inte tänkt att bygga tvåvägare av denna modell. Då man gör patentansökan så vill man ringa in alla olika varianter så att inga andra gör snarlika lösningar. Det lärde sig Stig från OA5/OA6 patentet som Bose enkelt kunde kringgå genom att vända alla 4 diskanter 180 grader. Det var ett stort bakslag för Stig och Bose kunde expandera kraftigt på grund av Stigs miss. Bose kunde därigenom lansera en konkurrenskraftig högtalare i lägre prisklass.

Stig hade även andra högtalare i sina patent som han aldrig tänkt bygga men som var strategiskt inlagda i patentet.

MvH
Peter

[lilltroll]

Jag är sååååå bortskämd med digitala delningsfilter.

Det är ju knök-jobbigt att ändra i passiva. Ändå har jag 2 effekt-potentiometerar samt järnkärna på band* för att kunna ändra värdena.

Funderar skarpt på att göra en mätning 11.2 meter över marken i en gatukorsning (det är minst lika långt till alla andra husväggar).
Råkar ha en fransk balkong som är vinklad ut mot korsningen.
Just nu blåser och regnar det dock.
Alternativet är sovrums-fönstret hemma som ligger ½ våning upp, dvs ett förlängt stativ når upp on-axis från marken.
Vill fånga all information om kant-diffraktionen i basen utan reflexer. Reflexfritt över 150 Hz vore önskvärt.
Testade även golvreflex metoden för mätning, men då måste jag ha det tomt öhhh, takhöjden åt sidorna och halva takhöjden bakom högtalaren och bakom mikrofonen va. Det är 5 meter på bredden och 6 meter på längden.


* Riktigt smidigt, bandet är snurrat till en lång spiral som vill fjädra ut och snurra upp sig mot kanten av spolen, dvs den fastar av sig själv.
Genom att dra spiralen ut och in i spolen så kan jag ändra värdet på spolen ganska mycket.

[Svante]

Först donationen från Ola som jag slaktat

Ola! Han som var så snäll!

[Harryup]

Lagomt dispersivt beteende. Låter mer som en transversell än en longitudinell våg eller hur?

Som i böjvågor i spidern ??


Jag hittade även samma fenomen under spidern på ett element där korgen var ventilerad under spidern.

Böjvågor i spidern borde jag lätt kunna se med pikupen.

Ser inte det där ut lite som en Manger i beteendet?

http://www.manger-msw.de/index.php?lang ... Z&country=

mvh/Harryup

[lilltroll]

Klockan 04:00 stod jag i en korsning mitt i stan


Fram med eltejp...


och mikrofon 11.5 m över marken.


Eltejp är elastiskt = dåligt i längden.
... så istället blev det dubbelhäftande tejp samt en fastsurrad MDF platta



och så fram med mikrofonen igen.


Dessa resultat sedan att jämföra med "groundplane" mätning @ 1 meter


Men sen tänkte jag att nu ska jag banne mig ned under 100 Hz reflektionsfritt.

1 meter till mikrofonen, 3 meter till marken, första reflex kommer således efter 6 meter, så man har över 5 meter impulsvar utan stora reflexer.

[steveo1234]

Haha, snacka om att vara dedikerad!

[Nattlorden]

Det där kallar vi seriöst testande!!

[MagnusÖstberg]

[steveo1234]

Först donationen från Ola som jag slaktat

Ola! Han som var så snäll!

Farmor fick äpple från barnen som hon gjorde mos av.

[lilltroll]

Tja nu kanske någon vill se hur stor skillnad det var på mätresultaten.
(Trunkerat innan första reflex, bortsett från balkongen där bakväggarna smög in lite tidiga reflexer, så den finns i två varianter. De närmaste husväggarna dök upp efter 30! m)



Och om någon missat hur mycket baffeldiffraktionen påverkar i helrymd


och om någon undrar vad tusan som händer vid 400 Hz så ser ytaccelerationen av bakstycket ut så här

och peakar på ca 10 m/s2

(Jo det är en Ino B67:a i den)

[MagnusÖstberg]

Kan du dra ut den lite....göra skiten bredare?

[Harryup]

Ser det inte ut som en flaggstång i bakgrunden?

mvh/Harryup

[lilltroll]

Ser det inte ut som en flaggstång i bakgrunden?

mvh/Harryup

Jo det var tanken, men snöret hade gått av

[Nattlorden]

Kan du dra ut den lite....göra skiten bredare?

Gissar du vill ha en lin-skala istället för log-skala på x-axeln också?

[lilltroll]

Jag har ju även mätt upp den elektriska impedansen med monterade element. Då ska man kunna uppnå följande passivt.


De lila kurvorna är spänningen över elementen.

[MagnusÖstberg]

Vad händer vid flackare delning?

[lilltroll]

Vad händer vid flackare delning?

Just nu försöker jag härma LR-2 ({1:st order Butt} ^2) på bas och diskant, med ett litet trick för att fördröja diskanten lite runt delning.

Vilken ska ner en ordning ?

[petersteindl]

Roliga on-axis mätningar

MvH
Peter

[lilltroll]

Roliga on-axis mätningar

MvH
Peter

Har mätt även lite off-axis men det orkar jag inte visa

[Piotr]

Underbara bilder!


/Peter

[petersteindl]

Roliga on-axis mätningar

MvH
Peter

Har mätt även lite off-axis men det orkar jag inte visa

Oftast är det så att mätningar off-axis görs antingen vertikalt eller horisontellt.

Men, jag vill dock gärna även mäta i t.ex. 45/45 grader. Man kan stega horisontellt och vertikalt med 15 grader. Man får då kurvor i 15/15, 15/30, 15/45, 15/60 respektive 30/15, 30/30, 30,45, 30/60 osv. Då brukar man få lite annan frekvensgång än on-axis och då ser det inte så rakt eller bra ut längre. Då kan en högtalare ha konstiga lober som gör att ljudspridningen i ungefär 2½ oktav runt delningsfrekvensen kan bli hiskelig. Då högtalarna sätts in i ett vardagsrum så integrerar hörseln reflexerna från dessa icke raka off-axis ljudvågor med direktljudet och högtalaren låter därför klangligt färgad trots att dess on-axis frekvenskurva är rak. Då skyller man ofta på rummet, men det är egentligen högtalaren som ljudkälla som inte fungerar på ett bra sätt i bostadsrum.

Sedan är det så att jag har sett många on-axis mätningar på högtalare där man i praktiken inte lyssnar on-axis. Man lyssnar kanske i 15-30 grader från on-axis d v s off-axis. Då blir on-axis kurvan inte samma som direktljudskurvan.

Jag vet att du känner till allt detta, men inte alla läsare har snappat detta. En högtalare som mäter dåligt i andra vinklar än på direktljudet har en tendens att låta rakare då reflexerna absorberas. En högtalare som mäter som direktljudet d v s rakt i olika riktningar behöver inte all den absorptionen för att ta bort reflexer. Det är min erfarenhet. Sedan kan det vara så att man väljer andra metoder än absorption för att eliminera eller minska första reflexen från högtalarens närstående vägg så att den reflexen inte skall påverka inspelaningens klang och rumslighet.

MvH
Peter

[lilltroll]

Nu till dagens ELAKa fråga:

Men anledning av grafen av ytaccelerationen tidigare (Tryck ev. F5)

Antag att bakstycket på en högtalare (MDF) med storleken 23*30 cm når sin första egenresonans vid 414 Hz samt att accelerationen på ytans mitt där uppgår till 10 m/s2 RMS.
Vilken ljudtrycksnivå (ref 20 uPa) generar denna yta på 1 meters håll i frirymd. Gör ett överslag, eller FEM simulering

Själv ska jag köpa asfaltsmassa

[Svante]

Fasen Lilltroll, du har gjort det igen!

...och lite glad blir man ju som simulatorkonstruktör av den här.

Och om någon missat hur mycket baffeldiffraktionen påverkar i helrymd

Man kan iofs tycka att det är fusk när du har valt ett element med så lite konuppbrytningar (som ju Basta! inte simulerar), men det visar ju att diffraktionsmodellen ger riktiga resultat.

Sk*tkul, helt enkelt! Undrar vad du ska ta med dig hit i helgen...?

[lilltroll]

Fasen Lilltroll, du har gjort det igen!

...och lite glad blir man ju som simulatorkonstruktör av den här.

Och om någon missat hur mycket baffeldiffraktionen påverkar i helrymd

Man kan iofs tycka att det är fusk när du har valt ett element med så lite konuppbrytningar (som ju Basta! inte simulerar), men det visar ju att diffraktionsmodellen ger riktiga resultat.

Sk*tkul, helt enkelt! Undrar vad du ska ta med dig hit i helgen...?

Hehe, jag har en hel rad med utvecklingspotential förslag nu !

[lilltroll]

Sätter man örat mot bakstycket och lyssnar på normalhög nivå, på originalet, så drar man instinktivt snabbt bort örat om man lyssnar på röst.

Nu har jag 2 olika burkar.

En där jag har 4 mm asfaltsmatta i bakstycke och upptill, en helt utan.

Lägger man örat mot den dämpade varianten så skorrar det väsentligen så mycket mindre att man kan ha kvar örat.

Spana in de lite högre frekvenserna och den tillhörande disten!

Jag höll på och försökte vara riktigt noga med kalibreringen, använde tom kalibreringsdata. 0 dB bör vara 1g med alla lastimpedanser inkluderade.



Sorry koppen, jag var tvungen att bygga en avdragare för att få loss elementet, men det syns inte när skruvarna sitter på, aluminiumet är numera gängat. Men jag har skurit upp MDF urfräsningen några tiondelar med rakblad nu.

PS. Det blev alltså "bättre" med asfalt - nu tvingar jag er att titta på kurvorna. Förbjuder frågor som vilken är vilken DS

[Aerob]

Först och främst måste jag ge dig en eloge för dina mätövningar på förra sidan,
det var sannerligen en fröjd för ögat!

Sen undrar jag självfallet vilken typ av asfaltsmatta du använt dig av, är det
den typen som man hittar på typ Mekonomen och dylikt eller någon specialare?

[MagnusÖstberg]

Sorry koppen, jag var tvungen att bygga en avdragare för att få loss elementet, men det syns inte när skruvarna sitter på, aluminiumet är numera gängat. Men jag har skurit upp MDF urfräsningen några tiondelar med rakblad nu.

PS. Det blev alltså "bättre" med asfalt - nu tvingar jag er att titta på kurvorna. Förbjuder frågor som vilken är vilken DS

Lugna puckar så länge rakbladet inte skadar dig , det gjorde verkligen susen!

[Schull]

Vilken kurva är vad av dom två?

/L

[Kraniet]

oj! men det var ju ganska stor skillnad. Det talar ju emot det som sagts tidigare här på forumet om att bitumenmattor på lådväggar är meningslöst..

edit: när lådväggen är mycket tjockare än bitumen dvs

[Aerob]

oj! men det var ju ganska stor skillnad. Det talar ju emot det som sagts tidigare här på forumet om att bitumenmattor på lådväggar är meningslöst..

edit: när lådväggen är mycket tjockare än bitumen dvs

Precis min tanke! Jag har avfärdat iden då det har sagts att det inte är till
någon nytta, därav min lite mer specifika fråga runt asfaltsmattan.

[Svante]

Nu till dagens ELAKa fråga:

Men anledning av grafen av ytaccelerationen tidigare (Tryck ev. F5)

Antag att bakstycket på en högtalare (MDF) med storleken 23*30 cm når sin första egenresonans vid 414 Hz samt att accelerationen på ytans mitt där uppgår till 10 m/s2 RMS.
Vilken ljudtrycksnivå (ref 20 uPa) generar denna yta på 1 meters håll i frirymd. Gör ett överslag, eller FEM simulering

Själv ska jag köpa asfaltsmassa

Nuskavise.

p=jwQ*rho0 / (4*pi*r)

jwQ är derivatan av flödet. Flödet är ytans hastighet gånger ytan. Derivatan av flödet blir därmed ytans acceleration*ytan. Formeln blir då:

p= a*S*rho0 / (4*pi*r)

Om ytans acceleration i genomsnitt är 5 m/s² så blir

p= a*S*rho0 / (4*pi*r) = 5*0,23*0,30*1,2/(4*pi*1)=0,033 Pa eller 64 dB

...eller jag kanske inte fick svara?

[Harryup]

oj! men det var ju ganska stor skillnad. Det talar ju emot det som sagts tidigare här på forumet om att bitumenmattor på lådväggar är meningslöst..

edit: när lådväggen är mycket tjockare än bitumen dvs

Precis min tanke! Jag har avfärdat iden då det har sagts att det inte är till
någon nytta, därav min lite mer specifika fråga runt asfaltsmattan.

Trevligt när forskningsresultat presenteras. SÅ extremt mycket enklare att då få saker verifierade. Kanske finns mer vedertagna sanningar på faktiskt som stämmer sådär.

mvh/Harryup

[paa]

Det vore ju intressant att se en mätning på ett bakstycke byggt av dubbla skivor med dämplim emellan, och se om det är ungefär lika bra eller mycket bättre.
Samtidigt vore det intressant att se vattenfallskurvor en meter framför framsidan av lådan, för att se om denna dämpningen av bakstycket har någon praktisk betydelse i verkligheten eller inte.

[Kraniet]

Det vore ju intressant att se en mätning på ett bakstycke byggt av dubbla skivor med dämplim emellan, och se om det är ungefär lika bra eller mycket bättre.
Samtidigt vore det intressant att se vattenfallskurvor en meter framför framsidan av lådan, för att se om denna dämpningen av bakstycket har någon praktisk betydelse i verkligheten eller inte.

ja det var min nästa fundering också. hur mycket påverkar det "nyttoljudet" från högtalaren i praktiken?

[lilltroll]

Det finns åtminstone ett enkelt sätt att lyssna på låd-skrammlet.
Lägg på en sinus där man träffar en dist peak i lådan.
Den kommer förmodligen med lätthet kännas i fingrarna om den är lågfrekvent, dvs har ett stort utslag.

Stoppa ena fingret i ena örat, flytta skallen tills du har ett nollställe i rummet vid andra örat, där är grundtonen utsläckt.

Kör man en stationär spectrum-analys så ser man att det kan bli ganska många övertoner - och det är lättare att höra en 8:e ton än en 2:a ton, om vi fortfarande är inom hörområdet.


Den helt vanliga 4mm mattan som jag köpte på MECA, för OK säljer bara bananer numera.

Jag trodde dock att jag skulle sänka resonanserna i frekvens mera än vad jag gjorde, men hur mycket energi den skulle absorbera IRL hade jag inte en susning om.

Kan dock tillägga att jag varit framme med varmluften, och att asfalten inte är helt symetrisk distribuerad. Kanske kan det förstöra harmoniciteten, men då iofs även positionen för maxaccelerationen. Helst skulle man mäta på en vägg i en BP baslåda utan portar. Då skulle man även kunna mäta med mikrofon i fjärrfältet.

Har fått Multiphysics 4.2 att leka med ett kortare tag. De finns nya tilläg i akustikmoduler vars fysik jag bara snuddad vid. Tex när saker blir små och trånga.

Ni som missade gratisföreläsningen så simulerade de uppbrytningarna i membranet i en kondesatormikrofon - och då durger inga vanliga "lumpted" modeller. Värme övergår till omgivningen och viskositeten är med överallt!

Själv låg jag i badkaret med hörlurar och laptopen på toa, kunde ha tagit ett glas vin. Det är så rackarns kunniga människor på naturlagarna så det är bara att åka med tåget och lära sig nya saker.
Tänk vad sugit allt var på mellanstadiet, en liten häxa till lärare rabblade Sveriges alla åar. krääääääääääääääääk tråkigt.



Väggarna kommer utsättas för en kraft som innehåller mycket andraton pga luftens komp. Det gör att vi typiskt hittar ett 2:a tons maxima vid ½ peak grundtonsfrekvensen. Den är enkel att förstå. Men den dämpade lådan har inte en perfekt harmonisk serie. Kolla på 391 Hz, dubbla den och man får 782 Hz, men det är inte rakt på peaken för den ligger lägre som den blir inte så förstärkt.
408 Hz i den odämpade lådan har dock en peak ganska nära 816 Hz så 2:a tonen på 408 Hz blir stark.
Samma sak kan man se på peaken runt 1100 Hz på den odämpade, den har en peak på den dubbla frekvensen som är kraftfull och således får den en förstärkt andraton.

Även om jag inte har en lasermoj än - så har jag 4 accelerometrar och 4 högimpediva ingångar med hög förstärkning som jag kan få rakt in i Windows. Ska placera ut flera för att förstå fasen mellandem, alt scanna ytan - men då behöver jag fjol-eriks vax och inte superlim.
Superlim är kanon - men lacken hörsvinnen och man måste fila bort lacken varje gång efteråt.

Jag har en mikroskopisk plan på att göra dem till ett par AVB* högtalare bara för jag kan. Dvs bara 1 Ethernet kontakt i högtalaren. Manske kommer en sladd som inte bara klarar 48V utan även 10 A !, annars får det bli 230 uttag också.

*AVB = AudioVideoBridging http://en.wikipedia.org/wiki/Audio_over_Ethernet

[Mr_Ekan]

lilltroll, underbara mätsessioner! Särskilt stegen. Är det D26NC55 diskanten ni mäter på?

//Ekan

[lilltroll]

Nuskavise.

p=jwQ*rho0 / (4*pi*r)

jwQ är derivatan av flödet. Flödet är ytans hastighet gånger ytan. Derivatan av flödet blir därmed ytans acceleration*ytan. Formeln blir då:

p= a*S*rho0 / (4*pi*r)

Om ytans acceleration i genomsnitt är 5 m/s² så blir

p= a*S*rho0 / (4*pi*r) = 5*0,23*0,30*1,2/(4*pi*1)=0,033 Pa eller 64 dB

...eller jag kanske inte fick svara?[/quote]

Om du svarade rätt så

Lådan må vara i frifymd, men dess hörn kommer fortfarande utsätta vågen för diffraktion. En liten titt i tex. edge visar att man redan har +4 dB lyft vid 400 Hz.
Men sen är den rackaren fast inspänd i kanterna ner eller mindre, så att antaga att medel accelerationen är 5 m/s2 kanske är vågat.

[Svante]

Nuskavise.

p=jwQ*rho0 / (4*pi*r)

jwQ är derivatan av flödet. Flödet är ytans hastighet gånger ytan. Derivatan av flödet blir därmed ytans acceleration*ytan. Formeln blir då:

p= a*S*rho0 / (4*pi*r)

Om ytans acceleration i genomsnitt är 5 m/s² så blir

p= a*S*rho0 / (4*pi*r) = 5*0,23*0,30*1,2/(4*pi*1)=0,033 Pa eller 64 dB

...eller jag kanske inte fick svara?

Om du svarade rätt så

Lådan må vara i frifymd, men dess hörn kommer fortfarande utsätta vågen för diffraktion. En liten titt i tex. edge visar att man redan har +4 dB lyft vid 400 Hz.
Men sen är den rackaren fast inspänd i kanterna ner eller mindre, så att antaga att medel accelerationen är 5 m/s2 kanske är vågat.

Gör ett överslag, eller FEM simulering

Ja, jag gjorde ett överslag, jag...

[lilltroll]

lilltroll, underbara mätsessioner! Särskilt stegen. Är det D26NC55 diskanten ni mäter på?

//Ekan

Mina lådor är otroligt lika 2 av dessa så när som på hur mycket färg de reflekterar.


och det är nog D26NC55 original va koppen, ingen mod ??

[Aerob]

lilltroll, underbara mätsessioner! Särskilt stegen. Är det D26NC55 diskanten ni mäter på?

//Ekan

Hmm, jag fick nästan för mig att det var Ino's i6, men dom kanske bara råkar
vara väldigt lika? http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&t=44658

[MagnusÖstberg]

och det är nog D26NC55 original va koppen, ingen mod ??

Precis, diskanterna är orginal.

[Jocke]

Tycker det blir intressant var gång du är i farten, Lilltroll!

"Att mäta är att veta!" - Visst är det intressant att få observationer bekräftade (eller inte...) - I "forntiden" upplevde jag närmast regelmässigt att dämpning och stagning gjorde stor skillnad men som sagt - andra teser har presenterats... Vi bör väl kanske inte sluta tro på våra upplevelser..^^

[IngOehman]

Först och främst: Kul tråd lilltroll, som så ofta!

oj! men det var ju ganska stor skillnad. Det talar ju emot det som sagts tidigare här på forumet om att bitumenmattor på lådväggar är meningslöst..

edit: när lådväggen är mycket tjockare än bitumen dvs

Precis min tanke! Jag har avfärdat iden då det har sagts att det inte är till
någon nytta, därav min lite mer specifika fråga runt asfaltsmattan.

Meningslöst?

Mnjae, alltså...

Först och främst måste man nog definiera meningslöst/meningsfullt.

Mening på vilket sätt? Ur en hörbarhetsaspekt? Till att producera
snyggare mätbarheter/annorlunda mät kurvor? Eller kanske bara för
själva känslan och vetskapen?

- - -

Sedan behöver man också förstå att värdet/meningsfullheten av en
på detta sätt tillagd dämpning faktiskt kan vara olika från fall till fall,
eftersom grundförutsättningarna är det.

Undrar även om ni förstått att graferna alltså inte visar mätningar på
det ljud som når lyssnaren?

Och till sist vill jag fråga om de kurvor som visats säger er någonting
om hörbarheten av insatsen? Anser ni alltså att det, i graferna, på
något sätt går att utläsa hur kurvorna relaterar till hörtröskel?

- - -

Men framförallt så undrar jag, finns det alltså verkligen någon som
här på faktiskt har påstått att det är en generell sanning att dämp-
ning av kabinettväggar är meningslöst?

(t ex med orden: "bitumenmattor på lådväggar är meningslöst")

Men tanke på hur många väldigt resonerande kabinett det finns, som
ger KLAR hörbar inverkan på det ljudande resultatet, är det mycket
märkligt om någon skulle ha yttrat något sådant. Vem har sagt det?


Vh, iö

[IngOehman]

Jag har ju även mätt upp den elektriska impedansen med monterade element. Då ska man kunna uppnå följande passivt.


De lila kurvorna är spänningen över elementen.

Vad händer vid flackare delning?

Ännu flackare? Basen ligger -3 dB vid sisådär 1900 kHz, och nivån har sedan
fallit till -9 dB vid 3800 Hz.

Det är lite brantare än en första ordningens delning - akustiskt. Inte så brant.
Sen utanför det så faller det lite brantare, men elementen har ju ordningstal
i sig själva också, och en diskant uppvisar exempelvis som regel en andra
ordningen HP-avrullning under dess resonansfrekvens - utan något filter på
plats överhuvudtaget.

Kan det vara skalan som lurar dig? Det är alltså inte standardiserade 50 dB
på vertikalaxeln här, utan bara 20 dB. Då ser allting brantare (och krusigare) ut.


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

Mjo....kanske.

Skulle kanske vilja ha delningen lite högre och nivån lite lägre runt 4K...tror jag .... utan att ha lyssnat.

[Svante]

Lådan må vara i frifymd, men dess hörn kommer fortfarande utsätta vågen för diffraktion. En liten titt i tex. edge visar att man redan har +4 dB lyft vid 400 Hz.

Mja, fast det är ju rakt framför det. Var inte det här bakstycket? Åt sidorna blir det nog betydligt mindre och mot lyssnaren ännu mindre. Om det inte reflekteras i bakväggen då.

[IngOehman]

På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.

Det som jag inte var helt beredd på var följande:


Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).





Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

Det där ser ut som vanliga kvartsvågsresonansen. Tänk på att ljudvågorna
från konens baksida inte går bakåt utan ofta nästan rakt ut åt sidorna. Det
beror på att de lättar från konen närmast talspolen först, eftersom vågen i
själva konen inte går oändligt snabbt.



Vid låga frekvenser rör sig en punkt på membranet fram och tillbaka, alltså
en rörelse i samma dimension (djupet) som talspolens rörelse, men vid lite
högre frekvenser så rör sig en punkt på membranet (och mer och mer så ju
längre ifrån talspolen man mäter) i en riktning vinkelrät mot membranets
yta, och sett i liten skala blir beteendet nära membranet spegelvänt mellan
dess fram- och baksida. Vinkeln med vilken ljudvägen lämnar memranet är
beroende av både våghastigheten i membranet (som är frekvensberoende,
för att det inte skall bli för enkelt... ) och av ljudhastigheten i luften.

En kul konsekvens av det sistnämnda är att spridningen av ljudet från ett
element faktiskt är beroende av temperaturen i rummet - som ju påverkar
ljudhastigheten.

Men det är mest kuriosa. Inte minst är det så för att temperaturen för det
mesta påverkar våghastigheten i membranet mer.


Vh, iö

[IngOehman]

lilltroll, underbara mätsessioner! Särskilt stegen. Är det D26NC55 diskanten ni mäter på?

//Ekan

Mina lådor är otroligt lika 2 av dessa så när som på hur mycket färg de reflekterar.


och det är nog D26NC55 original va koppen, ingen mod ??

Själva lådorna ser ut som nästan exakta kopior av Ino i6.


Vh, iö

[petersteindl]

lilltroll, underbara mätsessioner! Särskilt stegen. Är det D26NC55 diskanten ni mäter på?

//Ekan

Mina lådor är otroligt lika 2 av dessa så när som på hur mycket färg de reflekterar.


och det är nog D26NC55 original va koppen, ingen mod ??

Själva lådorna ser ut som nästan exakta kopior av Ino i6.


Vh, iö

Ja, bilden är ju johanerikssons högtalare, vad jag kan förstå. Lilltrolls är enligt honom själv otroligt lika. Så johaneriksson har väl i så fall gjort nästan exakta kopior av Ino i6, eller?

MvH
Peter

[MagnusÖstberg]

Ingvar har rätt.

Och Peter har fel - lådorna på bilden är mina

Lilltroll har fått låna en lite element och vid sista svängen så fick han låna element (Ino B67) och de lådorna som är rätt lika i6. Varken diskant, dämpmaterial eller filter är från Ino Audio.

Det är alltså INTE på något vis i6 som det visas kurvor på! Kan vara värt att poängtera så ingen får för sig det.

Det handlar ju om att lilltroll vill lära sig mer om element på alla vis. Det var bara kul att låta honom ägna sig åt lite mätningar på Ino Audio B67 i samma veva då jag tycker det är ett fantastiskt element!

[lilltroll]

lilltroll, underbara mätsessioner! Särskilt stegen. Är det D26NC55 diskanten ni mäter på?

//Ekan

Mina lådor är otroligt lika 2 av dessa så när som på hur mycket färg de reflekterar.

och det är nog D26NC55 original va koppen, ingen mod ??

Själva lådorna ser ut som nästan exakta kopior av Ino i6.


Vh, iö

Den "äkta" Ino i6 som är till försäljning - där har jag ingen kännedom om vad som är i lådan (akustiskt dämpning), filterval eller MDF tjocklek. Bara det som står i manifestet, och bilder här på faktiskt.

Hur den äkta i6, låter, mäter osv har jag ingen aning om.

[Kraniet]

Först och främst måste man nog definiera meningslöst/meningsfullt.

Mening på vilket sätt? Ur en hörbarhetsaspekt? Till att producera
snyggare mätbarheter/annorlunda mät kurvor? Eller kanske bara för
själva känslan och vetskapen?

Det las ju till senare funderingen kring hur det påverkar ljudet man hör. Eller som jag skrev "nyttoljudet"

Men framförallt så undrar jag, finns det alltså verkligen någon som
här på faktiskt har påstått att det är en generell sanning att dämp-
ning av kabinettväggar är meningslöst?

(t ex med orden: "bitumenmattor på lådväggar är meningslöst")

Men tanke på hur många väldigt resonerande kabinett det finns, som
ger KLAR hörbar inverkan på det ljudande resultatet, är det mycket
märkligt om någon skulle ha yttrat något sådant. Vem har sagt det?


Vh, iö

Det var tongången i någon tråd där Isidor var med och diskuterade lådmaterial och hur man kan få meningsfull dämpning av lådresonanser. Det som var "fingervisningen" där var att allt annat än dämplimning mellan två paneler i princip var meningslöst. Eller då att dämpmattan är betydligt tjockare än materialet det ska dämpa.

[LasseA]

Det var tongången i någon tråd där Isidor var med och diskuterade lådmaterial och hur man kan få meningsfull dämpning av lådresonanser. Det som var "fingervisningen" där var att allt annat än dämplimning mellan två paneler i princip var meningslöst. Eller då att dämpmattan är betydligt tjockare än materialet det ska dämpa.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1461&list=full

[lilltroll]

Om du svarade rätt så

Lådan må vara i frifymd, men dess hörn kommer fortfarande utsätta vågen för diffraktion. En liten titt i tex. edge visar att man redan har +4 dB lyft vid 400 Hz.
Men sen är den rackaren fast inspänd i kanterna ner eller mindre, så att antaga att medel accelerationen är 5 m/s2 kanske är vågat.

Gör ett överslag, eller FEM simulering

Ja, jag gjorde ett överslag, jag...

Totalresultatet i ljudtryck framför högtalaren är betydligt mer komplicerad, om vi nu ska se på det verkliga fallet för denna frekvens, för den första stora resonansen är inte isolerad till endast bakstycket, utan vid denna frekvens svänger flera sidor med, dvs hörnen har knappast accelerationen 0 m/s2. Min accelerometer-prob över ytan i detta fall var fingertopparna, då utslaget är så stort att man kan känna av storleken på amplituden över kroppen, samt örat som "stetoskop". Men jag är inte säker på att hela kroppen pumpade som om det vore en boll. Men topp och bottenbit är klart med. I mät-fallet stod högtalaren på skumplast, men just den resonansen förändras väsentligen om man istället ställde högtalaren direkt på betonggolv, eller en mycket tunn musmatta (sån där som är tänkt för lasermus).
Men nu är det ju vanligt att små lådor får sväva fritt på små bitar av skumplast, och en "kopplad" resonans till bottenytan kommer således få härja nästan fritt.

[paa]

Men framförallt så undrar jag, finns det alltså verkligen någon som
här på faktiskt har påstått att det är en generell sanning att dämp-
ning av kabinettväggar är meningslöst?

(t ex med orden: "bitumenmattor på lådväggar är meningslöst")

Men tanke på hur många väldigt resonerande kabinett det finns, som
ger KLAR hörbar inverkan på det ljudande resultatet, är det mycket
märkligt om någon skulle ha yttrat något sådant. Vem har sagt det?

Vh, iö

Så här har Isidor förklarat sin ståndpunkt i en gammal tråd:

ang. bitumen, med sådant monterat så låter det iaf vid "knogtest" att lådan "ringer" mindre, är det ett annat "fenomen" än "vibrodämpning"?

Det stämmer att bitumen även i mindre tjocklekar ger en viss ökning av förlustfaktorn för exempelvis en MDF-låda och det är detta du hör när du "knogtestar". Denna verkan är dock alltför liten för att man skall vara nöjd. Om man nu är så pass inställd på att bli av med strukturljudavstrålning så är det lika bra att göra det ordentligt.

Att han sedan i flera trådar propagerat kraftigt för sandwichdämpning är ju välkänt.

[paa]

lådorna på bilden är mina

Är det i5-lådor?

[MagnusÖstberg]

Nej, det är inte i5 lådor.

Men det är helt OT i den hår tråden, den handlar om mätningar. Det är iallafall det lådorna är utlånade till.

[petersteindl]

Nej, det är inte i5 lådor.

Men det är helt OT i den hår tråden, den handlar om mätningar. Det är iallafall det lådorna är utlånade till.

Lilltroll gör mätningar. Det är den väsentligaste delen. Vilka lådor som används vid mätningar är underordnat. Det blir de lådor som vänligt sinnade personer lånar ut Jag är glad att en sådan skicklig tekniker gör vederhäftiga mätningar. Det förgyller faktiskt

Jag saknar Flint, som har många fina simuleringar. Har han tagit sommarledigt?

MvH
Peter

[Svante]

Lilltroll gör mätningar. Det är den väsentligaste delen.

Instämmer, det här är riktigt, riktigt roligt!

[Svante]

På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.

Det som jag inte var helt beredd på var följande:


Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).





Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

Det där ser ut som vanliga kvartsvågsresonansen. Tänk på att ljudvågorna från konens baksida inte går bakåt utan ofta nästan rakt ut åt sidorna. Det
beror på att de lättar från konen närmast talspolen först, eftersom vågan i
själva konen inte går oändligt snabbt.




Vh, iö

Jag har suttit och funderat på det här inlägget en stund nu, men jag förstår inte vad vågfrontens riktning har med det hela att göra.

[lilltroll]

En 1-axlig accelerometer för hörområdet kostar under 200 kr.



Matar man med ett 9V batteri så har man en lågbrusig matning till FET transistorn i kapseln.
Med fördel kan man sätta en lågbrusig OpAmp nära FETen som spänningsföljare eller med valbart 1x,10x,100x förstärkning så kan man koppla det till vanliga ljudkort. Det finns ritning till förslag på elektroniken. Kan dock inte helt rekommendera den dyra förförstärkare box som säljs till kapseln då den inte har ställbar förstärkning. Behöver man långa sladdar så är såklart en balanserad "mikrofonöverföring" att föredra, som i vilken elektretmikrofon som helst, typ ECM8000.

[lilltroll]

Kvartvågstresonanser

Som i 1/4, 3/4 5/4 dvs 1f, 3f, 5f....

Det är ju ~ 1f, 1.8f (inte 2) ... inte ens ett harmoniskt spektrum.
Det är kanske möjligt att man får en viss sträckning pga den akustiska längden i en pipa med några cent, men det här är många cent mer än så.

Kan någon förklara för mig vart jag hittar kvartarna ?

Möjligtvis kan jag tänka mig att "pipan" är olika tjock (tvärsnittsarea) så att resonanserna flyttas kraftigt, precis som när vi formar vokalerna i halsen.
Att det skulle vara som en misslyckad oboe (som är kvartsvåg fast med konisk pipa, på ett sådant sätt att övertonerna blir på oktaver)
Sett från bobinen så måste tvätsnittsarean öka snabbare än i en rak kon ut mot korgen.

PS. Jag påstår inte att Öhman skulle ha fel, bara att jag vill förstå varför han ev. har rätt DS

[petersteindl]

Nu skall jag sova. Natti natti.

MvH
Peter

[Svante]

Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

Mhmm... Spekulationsvarning, jag tänker högt:

Till att börja med är det väl så att det är en halvvågsresonans i den låddan, den är ju sluten i båda ändar. Åtminstone om det inte sitter något element i den. Min intuition säger mig att resonanserna ligger vid "kasten" i kurvan, dvs vid 0,3 m våglängd. Finns det något mått på lådan som är 0,6 m?

Sen är det ju så att elementet inte sitter i änden av lådan utan en bit ner. Om man tänker sig att elementet kunde vandra från toppen till mitten så skulle kurvan gradvis ändras och när elementet sitter på mitten uppför den sig som en låda som är hälften så lång pga symmetrin. Kurvan du ser är ett mellanting mellan de två där polerna inte nödvändigtvis prickar precis på de toppar man ser i kurvan.

Om man har en halvvågspipa så har man resonanser (poler) på 1f, 2f, 3f, etc, men om man exciterar den på mitten så får man nollställen på 1f, 3f, 5f, och kvar blir 2f 4f 6f, etc. Nollställena flyttar sig beroende på var man exciterar och enkelt blir det bara i ändarna och på mitten. Tror jag. Däremellan ser ändrar de rörliga nollställena tonkurvans form.

Jag ser simuleringen framför mig, när man drar i en rullist så ser man hur nollställena stukar kurvan olika. Först då tror jag man kan förstå hur kurvan du visar har kommit till.

Så vid närmare eftertanke så har du nog en pol strax under 0,3 m och ett nollställe strax över. Polen/nollstället sammanfaller inte nödvändigtvis med max och min i kurvan eftersom de ligger så nära varandra.

Slut spekulation.

[lilltroll]

Alltså du får samma sak med elementet fritt på bordet.

[MagnusÖstberg]

Alltså du får samma sak med elementet fritt på bordet.

Ventileras den inte bakåt?

[lilltroll]

Alltså du får samma sak med elementet fritt på bordet.

Ventileras den inte bakåt?

Jag gjorde frimätningen på ISS i zero-gravity så det var fritt flöde bakåt.

Ventilationen var inte igen-täckt, men om man sticker in fingret där så kan man få roliga effekter på en del element.

[lilltroll]

Vilken elektronikutmaning, jag har mätt på ett material som har så låg egendist när det ytaccelererar att jag knappt kunde se det över brusgolvet, vid så höga ljudtrycksnivåer att MDF var uppe i 100% dist för vissa frekvenser i jämförelse.

Måste alltså bygga ett försteg till mikrofonförstärkaren

Eller möjligtvis medelvärdes-bilda under en hel helg kanske.


(dist % enligt Sirp.exe's definition)

[petersteindl]

...jag har mätt på ett material som har så låg egendist när det ytaccelererar att jag knappt kunde se det över brusgolvet, vid så höga ljudtrycksnivåer att MDF var uppe i 100% dist för vissa frekvenser i jämförelse...

Åh, vad spännande Undrar vad det kan vara?

MvH
Peter

[Harryup]

Äggskal?

Mvh/Harryup

[lilltroll]

Äggskal?

Mvh/Harryup

Ska bara genmodda den rackarn så jag får in en 6.5" oxå!
Så ser ni en förymd 5m hög struts utanför ert fönster så bäva inte.
Låt den istället lägga ett ägg.

[IngOehman]

Men framförallt så undrar jag, finns det alltså verkligen någon som
här på faktiskt har påstått att det är en generell sanning att dämp-
ning av kabinettväggar är meningslöst?

(t ex med orden: "bitumenmattor på lådväggar är meningslöst")

Men tanke på hur många väldigt resonerande kabinett det finns, som
ger KLAR hörbar inverkan på det ljudande resultatet, är det mycket
märkligt om någon skulle ha yttrat något sådant. Vem har sagt det?


Vh, iö

Det var tongången i någon tråd där Isidor var med och diskuterade lådmaterial och hur man kan få meningsfull dämpning av lådresonanser. Det som var "fingervisningen" där var att allt annat än dämplimning mellan två paneler i princip var meningslöst. Eller då att dämpmattan är betydligt tjockare än materialet det ska dämpa.

Aha, då förstår jag.

Tack för svar.

Missade den tråden. Kan tänka mig att den som skrev, vad som nu skrevs,
menade att det ger en effektivare dämpning att göra en sandwich, vilket ju
är riktigt.

Viktigast, om man bara dämpar på ytan, är att ytan blir tillräcklig. Kombina-
tionen mellan stag (för att få upp styvheten och därmed resonansfrekven-
serna) och dämpning på ytan, är också ofta lyckad.

När man gör en sandwich är stag av mindre betydelse, och ibland är stag till
och med till nackdel då. För bruk under 100Hz sisådär är dock stag praktiskt
taget alltid bra (och dämpning av väggar av mindre betydelse).


Vh, iö

[IngOehman]

Vilken elektronikutmaning, jag har mätt på ett material som har så låg egendist när det ytaccelererar att jag knappt kunde se det över brusgolvet, vid så höga ljudtrycksnivåer att MDF var uppe i 100% dist för vissa frekvenser i jämförelse.

Hur har du fått MDF att bete sig så illa? Någon dålig fog? En mätuppställning
som kraftigt undertrycker grundtonen? Så stora ljudtryck så uj, uj, uj!? Eller
kanske en dålig anliggning i accelerationspunkten?

Hur som helst finns det ju massor av material som fjädrar både lite och före-
dömligt linjärt. Järn t ex. Vissa aluminiumlegeringar är extremt bra också. Det
som är bäst med MDF är väl kombinationen mellan att det är tillräckligt bra
för de flesta applikationer (nota bene; användt rätt) och att det är lätt att
bearbeta och ytbehandla.

Sten (som behöver dämpas i minst lika hög grad som MDF) är t ex mycket
jobbigare att jobba i. Fråga Komorok.

(dist % enligt Sirp.exe's definition)

Låt mig gissa - 100% = övertonernas sammanlagda energi är samma som
grundtonens?

Alltså till skillnad från att 100% betyder att all energi kommer från distor-
sionsprodukterna.

[IngOehman]

På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.

Det som jag inte var helt beredd på var följande:


Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).





Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

Det där ser ut som vanliga kvartsvågsresonansen. Tänk på att ljudvågorna från konens baksida inte går bakåt utan ofta nästan rakt ut åt sidorna. Det
beror på att de lättar från konen närmast talspolen först, eftersom vågan i
själva konen inte går oändligt snabbt.




Vh, iö

Jag har suttit och funderat på det här inlägget en stund nu, men jag förstår inte vad vågfrontens riktning har med det hela att göra.

Skälet till tonkurvans utseende har det spekulerats om.

Hur vågen ser ut, i vilken riktning den lämnar bembranet, har betydelse för
vilka ståendevågor och/eller resonanser som vill uppstå. Tänk dig ett rum
där det står en stormembranshögtalare, det är dock inte en dipol.

Men membranet är stort i förhållande till våglängden vid i varje fall några av
de frekvenser där vi hittar resonanser i rummet.

Vad jag säger är att exitationen av de senare påverkas av hur högtalaren
står vriden, alltså om den inte är mycket liten i förhållande till våglängden.

- - -

Däremot är min skiss såklart en förenkling, där t ex den skålformade delen
av korgen under spidern inte finns med. Men ändå.


Vh, iö

[Svante]

(dist % enligt Sirp.exe's definition)

Låt mig gissa - 100% = övertonernas sammanlagda energi är samma som grundtonens?

Mja, den enskilda deltonens amplitud = grundtonens amplitud. Sirp visar ingen sammanslagning till THD så det måste vara någorn enskild överton som blev lika stark som grundtonen.

(Hela diskussionen om de olika sätten att räkna ut disten i procent är ju bara intressant vid extrema distorsionsnivåer (det är där de skiljer), och har man extrema distorsionsnivåer så räcker det för det mesta med att veta att man har just det. Jag vet att det blir lite semantiskt fel på Sirps sätt, 100% dist borde ju vara att allt är dist, inte 50%, men frånsett det semantiska så tycker jag kurvorna är lättare att tolka om de visar deltonernas amplitud relativt grundtonen. Därför får det vara så.)

[Svante]

På lite större element är det faktiskt möjligt att lägga nålen på spidern och mäta, men för att ha något kännt att referera till så kör jag också med mikrofon.

Det som jag inte var helt beredd på var följande:


Jag körde in mikrofonen så långt jag vågade utan att det skulle ta i.
För att ingenting ska komma från framsidan och interferera så monterades elementet åt "fel håll" i lådan (som är full med fårull).





Frågan är helt enkelt, hur uppstår resonans-topparna i det här fallet ?

Det där ser ut som vanliga kvartsvågsresonansen. Tänk på att ljudvågorna från konens baksida inte går bakåt utan ofta nästan rakt ut åt sidorna. Det
beror på att de lättar från konen närmast talspolen först, eftersom vågan i
själva konen inte går oändligt snabbt.




Vh, iö

Jag har suttit och funderat på det här inlägget en stund nu, men jag förstår inte vad vågfrontens riktning har med det hela att göra.

Skälet till tonkurvans utseende har det spekulerats om.

Hur vågen ser ut, i vilken riktning den lämnar bembranet, har betydelse för
vilka ståendevågor och/eller resonanser som vill uppstå. Tänk dig ett rum
där det står en stormembranshögtalare, det är dock inte en dipol.

Men membranet är stort i förhållande till våglängden vid i varje fall några av
de frekvenser där vi hittar resonanser i rummet.

Vad jag säger är att exitationen av de senare påverkas av hur högtalaren
står vriden, alltså om den inte är mycket liten i förhållande till våglängden.

- - -

Däremot är min skiss såklart en förenkling, där t ex den skålformade delen
av korgen under spidern inte finns med. Men ändå.


Vh, iö

Hmm, jag förstår det du säger, men fortfarande inte hur det förklarar tonkurvan. Var sitter kvartsvågsresonansen, menar du? Inuti lådan? I rummet? I Spidern? I membranet?

[lilltroll]

Det är bara att ta en valfritt element {tror jag} (som spelar de frekvenserna) lägga på bordet framför er och pröva med en mikrofon.

Är det ½ eller kvartsvåg så bör ju trycket gå från 0 till Pmax i vågens utbredningsriktning beroende på vilken det är.

Det är ju inte direkt att vi ska förklara varför spiralarmarna håller ihop i Vintergatan och hittar på begreppet mörk materia där ingen kan åka iväg och kolla hela galaxen.

Fenomenet går utmärkt att observera och studera på "köksbordet".

[petersteindl]

Mörk Materia? Jag skall bygga högtalarlådor i mörk materia



...

Sådärja, nu är de klara Priset är 25 tkr/par skicka in pengarna på mitt konto så skall jag transcendentera högtalarna till er. Väldigt gynnsamma vibrationer.

Med mörka hälsningar

[lilltroll]

Vilken elektronikutmaning, jag har mätt på ett material som har så låg egendist när det ytaccelererar att jag knappt kunde se det över brusgolvet, vid så höga ljudtrycksnivåer att MDF var uppe i 100% dist för vissa frekvenser i jämförelse.

Hur har du fått MDF att bete sig så illa? Någon dålig fog? En mätuppställning
som kraftigt undertrycker grundtonen? Så stora ljudtryck så uj, uj, uj!?

Eftersom det är angivet i %. Allt som behövs är ett en frekvens där det är ett minima i grundton vid mätpunkten, luften i lådan producerar dock mycket 2:a ton som kommer driva punkten med dubbla frekvensen.

för vissa frekvenser skrev jag

[lilltroll]

Funderade på om en köttigare FEM simulering också skulle se samma fenomen bakom konen, och det verkar den göra.

Först det här med vågfrontens riktning.
X-Y axeln har enheten meter, färgen anger trycket i Pa, och linjerna visar intensitetens utbredningsriktning.

Frekvensen är 500 Hz, och inga speciella fenomen har börjat äga rum.
Högtalaren befinner sig i ett mycke litet ekofritt rum.

Glasfiberbobinen är inte ventilerad. Konen rör sig framåt och skapar ett övertryck på framsidan.

[Nattlorden]

Snyggt jobbat!

[lilltroll]

Vad är det som händer i simuleringen vid en tryckpeak ?

Spana in dessa två närliggande frekvenser.

Jag har förstärkt deformationen med en faktor 400 för att förtydliga.





Som ni ser så bryter (tyg) spidern upp vid vid 709 Hz (SPLmax).
Vid 719 Hz beter den sig "rak" och fin igen (SPLmin).

(Spidern är icke-coatad)[/b]

[lilltroll]

Var nere i förrådet, jag har en lös XLS bas där. Den är så stor att jag nog kan få in pickupen en bit på spidern utan att det tar i. Se om man kan se tryckmaxima med mikrofonen där man även ser konstigheter i ythastigheten på spidern.

[Harryup]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

[petersteindl]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

För att spidern skall ta i frontplattan, så skall hela talspolelindningen röra sig inåt så att den helt går ut ur gapet samt några mm till. Jag har svårt att se att så skulle kunna hända, men i vissa högtalarelement kanske det kan. Hela talspolen är ju därvidlag ute ur magnetkapet och talspolen slår nog oftast först i botten på bottenplattan.

MvH
Peter

[Nattlorden]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

Psst:

Jag har förstärkt konamplituden med en faktor 400 för att förtydliga.

[lilltroll]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

Det här är en små-signalsimulering. Material mm kan ha icke-linjära egenskaper vilket gör att diffekvationen blir icke-linjär. För att ta reda på en enskilld icke-linjär egenskap hos högtalaren så får jag göra styckvis linjära simuleringar, som att tex flytta konen 1 mm åt gången och köra om simuleringen. Sen kan jag plotta de jag söker i samma graf, t ex Le(x), Bl(x), för lite högre frekvenser där disten från Le(i) dominerar över Le(x) vill jag inte ge mig på just nu.

Om man inte vill göra styckvis linjära simuleringar så får man nog simulera i tidsdomänen, men då gäller det att man inte integrerar upp stora fel. Tex kan jag ju då köra in en sinus, och kolla p(t) en halv meter framför högtalaren, och plotta både tonkurva och dist. Den verkliga världen kör ju i tidsdomänen ... tror jag.

Galning 1 cm utslag vid 700 Hz, det skulle vara knepigt hög effekt och extremt olinjärt de få sekunder elementet var helt.

(Så deformationen är uppskalad 400 ggr i detta exempel, och utslagsmässigt syns det annars ung. lika mycket som en kon vid 700 Hz som får 1 W in)

[lilltroll]

Jag kommer ihåg ett par gamla aktiva Audio-Pro högtalare, där kunde man kompensera i basområdet, och om man ställde upp dem som vanligt en bit från väggen så satte jag typiskt inställningen någonstans mellan halvrymd och helrymd, för det lät mest naturligt.

I och för sig har jag möjligheten att men en omkopplare kunna välja hur mycket baffelkomp jag önskar även med passiva filter, men finns det en generell riktlinje för toppar hur mycket man ska kompensera?
Svara gärna i dB.

[PontusEriksson]

Detta är kul! Inte för att jag förstår detaljerna så bra men ändå

[Harryup]

Tar spidern i fysiskt vid första neråtvecket vid SPL min?

mvh/Harryup

För att spidern skall ta i frontplattan, så skall hela talspolelindningen röra sig inåt så att den helt går ut ur gapet samt några mm till. Jag har svårt att se att så skulle kunna hända, men i vissa högtalarelement kanske det kan. Hela talspolen är ju därvidlag ute ur magnetkapet och talspolen slår nog oftast först i botten på bottenplattan.

MvH
Peter

Inser att jag borde ställt frågan annorlunda.

Dvs, tar första vecket så stor deformation jämfört med andra veck redan vid spl min?

mvh/Harryup

[lilltroll]

Inser att jag borde ställt frågan annorlunda.

Dvs, tar första vecket så stor deformation jämfört med andra veck redan vid spl min?

mvh/Harryup

Färgen visar hur mycket displacement det är lokalt, men jag misstänker att du skulle vilja veta hur mycket displacement det är i relation till att spidern var ideal !?

[Harryup]

Javisst, och hur illa är det fortsättningsvis med ökad amplitud?
Eller är det ens illa? Kanske det skall vara en för ögat olinjär rörelse som är optimal? Personligen har jag aldrig med automatik tyckt att element skall vara långslagiga om dom inte måste vara det. Är nog lite skadad av hur trevligt bashorn kan låta utan att röra på konerna och för att inte tala om berylliumdrivers.

mvh/Harryup

[Harryup]

Måste lägga till att jag tycker det är en oerhört intressant tråd och vansiningt trevligt presenterat.
Tack för det.

mvh/Harryup

[lilltroll]

Javisst, och hur illa är det fortsättningsvis med ökad amplitud?
Eller är det ens illa? Kanske det skall vara en för ögat olinjär rörelse som är optimal? Personligen har jag aldrig med automatik tyckt att element skall vara långslagiga om dom inte måste vara det. Är nog lite skadad av hur trevligt bashorn kan låta utan att röra på konerna och för att inte tala om berylliumdrivers.

mvh/Harryup

Själva tyget i spidern är nog linjärt i simuleringen, dvs man kommer inte komma upp i plastisk deformation eller något sådant. Resonansen i spidern man ser i simuleringen kommer vara identisk för alla spänningar om man normerar resultatet. Dvs att själva spidern genererar övertoner som skapar både akustiska övertoner samt övertoner som kraftmässigt drar i bobinen finns inte med. I detta fall löser jag systemet för en frekvens i taget, men det är inte ekvivalent med att jag inte kan hitta icke-linjära fenomen. Men jag får ta ett i taget, och dela upp det.

Men eftersom SMHI ändå inte träffar så rätt, så kanske jag kan få låna deras kluster som beräkningsserver i stället, alternativt köpa några NVIDA grafikkort, men de tar verkligen betalt för att man ska kunna köra MATLAB eller FEM på typ 1000 parallella flyttals ALUer än så länge, istället för 2-4 x86 kärnor.

[Harryup]

Kanske göra en trevlig skärmsläckare och distribuera gratis och sno några cykler här och där?

mvh/Harryup

[petersteindl]

Vad bra. Lilltroll släcker skärmarna runt omkring i stugorna och suger ut det göttaste gratis

[lilltroll]

Numera finns det "server" och "client"

Så alla som har 100 Mbits bredband åt båda hållen...

Priset är tyvärr per maskin oavsett antal kärnor.

Blir nog billigare och köpa nya Intel Xeon serien 2012.

[Nattlorden]

Då vill du väl ha en sådan här, typ?

*tar skärmdump*

[Naqref]

Jag kommer ihåg ett par gamla aktiva Audio-Pro högtalare, där kunde man kompensera i basområdet, och om man ställde upp dem som vanligt en bit från väggen så satte jag typiskt inställningen någonstans mellan halvrymd och helrymd, för det lät mest naturligt.

I och för sig har jag möjligheten att men en omkopplare kunna välja hur mycket baffelkomp jag önskar även med passiva filter, men finns det en generell riktlinje för toppar hur mycket man ska kompensera?
Svara gärna i dB.

Beror på rätt många omständigheter. Vilken placering i rummet man önskar och vilken baffelarea som finns tillgänglig. Ju närmare vägg och ju större baffelyta destu mindre baffelkomp krävs. De konstruktioner jag har gjort ligger mellan 2dB (Larsen) och 6dB (liten minimonitor gjord för placering mer än 85cm från vägg). 4dB är en bra utgångspunkt för "normala" högtalare och sedan kan man fippla lite vidare därifrån.

[Jocke]

Bland monitorer är det vanligare med aktiva lösningar. Event Opal har låtit låtit tala en hel del om sig - http://cachepe.zzounds.com/media/opal_p ... 9be1e1.pdf

På sidan 8-9 finns en rätt skaplig panel för att anpassa den till rummet!

[lilltroll]

Jag kommer ihåg ett par gamla aktiva Audio-Pro högtalare, där kunde man kompensera i basområdet, och om man ställde upp dem som vanligt en bit från väggen så satte jag typiskt inställningen någonstans mellan halvrymd och helrymd, för det lät mest naturligt.

I och för sig har jag möjligheten att men en omkopplare kunna välja hur mycket baffelkomp jag önskar även med passiva filter, men finns det en generell riktlinje för toppar hur mycket man ska kompensera?
Svara gärna i dB.

Beror på rätt många omständigheter. Vilken placering i rummet man önskar och vilken baffelarea som finns tillgänglig. Ju närmare vägg och ju större baffelyta destu mindre baffelkomp krävs. De konstruktioner jag har gjort ligger mellan 2dB (Larsen) och 6dB (liten minimonitor gjord för placering mer än 85cm från vägg). 4dB är en bra utgångspunkt för "normala" högtalare och sedan kan man fippla lite vidare därifrån.

Det är ju så svårt att lyssna på bara en högtalare med stereo-material, basen låter ju klen då. Men jag testar att bygga ihop två filter med 4 dB!
Är fultricket att limma fast motståndet på magnetkretsen för kylningens skull ?
Det är ju så mycket lättare att sätta en konding och en stereo pot mellan preout-> main in

Men då minskar jag inte modulationen från Le(I,x), jag menar Le(I,x) är sämre än Le(I,x)+Lb.
Lb påverkar ju inte mycket där Le(x) är dominant, men väl i området där Le(I) spökar.

Lb= Luflindad spole som hanterar baffelsteget

Någon som prövat en virtuell utimpedans som är strömberoende, dvs när strömmen i talspolen är stor, så mättas järnet och Le minskar, då skulle strömåterkopplingen kunna kompensera för det genom att öka den virtuella Le. Borde ju funka med digital AC(E). Förmodligen så bör man gå över till en strömgenerator för det frekvensområde där Le(x,I) spökar så att kraften på talspolen är konstant. Det har jag ju visat att det fungerar tidigare, dvs förstärkaren får en hög positiv virtuell utresistans.
Konstant ström runt fs är väl bara att glömma hur man än gör det, då fs(x), eftersom fjädringen styvnar ju större utslaget blir.

[lilltroll]

Har hittat en lösning som kompenserar ca 4 dB, och som har ganska rak tonkurva åter igen i 45 graders riktning mot taket, men således ett nollställe vid 22.5 grader uppåt.

Dessutom har jag dammat av den gamla analoga AC(E) lådan som jag och Svante byggde för att pröva ström-återkoppling på underhängda basar.