Vore ett sånt här program intressant?

[Svante]

Vore ett sånt här program intressant?

[Belker]

Nääää. Det verkar dåligt. Lägg ned!

[Svante]

OK.

[Max_Headroom]

Tja, vad gör det för något? Kan man få ut mått på alla snitten av röret?

[Svante]

Tja, vad gör det för något? Kan man få ut mått på alla snitten av röret?

Alltså, tanken är att det ska beräkna en ekvivalent längd för portar med konstiga profiler. På bilden är det ett rör med midja, som är 380 mm långt. Profilen kan vara godtycklig. Ekvivalent längd för ett cylindriskt rör med radien 50 mm är 592,5 mm. De måtten kan man mata in i ett annat simuleringsprogram för att se hur tonkurvan etc blir. Som bonus får man dessutom se var pipresonanserna hamnar.

Jag har inte sett några prog som låter en labba med olika rörprofiler.

Detta är på ett tidigt stadium, jag tänkte bara kolla om det finns nåt intresse för det.

[Haakan_W]

Tja, vad gör det för något? Kan man få ut mått på alla snitten av röret?

Alltså, tanken är att det ska beräkna en ekvivalent längd för portar med konstiga profiler. På bilden är det ett rör med midja, som är 380 mm långt. Profilen kan vara godtycklig. Ekvivalent längd för ett cylindriskt rör med radien 50 mm är 592,5 mm. De måtten kan man mata in i ett annat simuleringsprogram för att se hur tonkurvan etc blir. Som bonus får man dessutom se var pipresonanserna hamnar.

Jag har inte sett några prog som låter en labba med olika rörprofiler.

Detta är på ett tidigt stadium, jag tänkte bara kolla om det finns nåt intresse för det.

alltid kul med nya program

[Maarten]

självklart finns intresse Svante!

Fast jag väntar på ett elementdesignprogram baserat på modellen i MoLt! (och gärna lite till...)

[Max_Headroom]

Tja, vad gör det för något? Kan man få ut mått på alla snitten av röret?

Alltså, tanken är att det ska beräkna en ekvivalent längd för portar med konstiga profiler. På bilden är det ett rör med midja, som är 380 mm långt. Profilen kan vara godtycklig. Ekvivalent längd för ett cylindriskt rör med radien 50 mm är 592,5 mm. De måtten kan man mata in i ett annat simuleringsprogram för att se hur tonkurvan etc blir. Som bonus får man dessutom se var pipresonanserna hamnar.

Jag har inte sett några prog som låter en labba med olika rörprofiler.

Detta är på ett tidigt stadium, jag tänkte bara kolla om det finns nåt intresse för det.

Precis vad jag behöver. Går det att använda nu?

[Svante]

Precis vad jag behöver. Går det att använda nu?

Mja, det du ser på bilden tror jag är riktigt. Än så länge är det bara cylindriska rör och det går inte att spara rördesigen etc etc. Och så är resultaten inte testade. Vill du prova? Det vore förstås kul för mig att se om det stämmer också.

[Max_Headroom]

Jag har tyvärr inte möjlighet att bygga fysiska modller och testa med, inte just nu i alla fall. Men till våren tänkta jag bygga basmoduler, och då skulle ett sånt här program vara bra att ha. Bland annat för att kunna testa olika former på slitsar, alltås rektangulära portar.

När jag byggde högtalare senast så visade det sig att den beräknade resonansfrekvensen skillde sig kraftigt från den uppmätta (uppmätt 27Hz mot beräknade 35). Jag använde LspCAD och ett excelmacro (unibox?) för beräkningarna. Båda gav nästan samma längd på röret. Så något saknas uppebarligen i dom modeller som används för beräkninagrna. Dessutom är det ju inte säkert att jag har mätt rätt... Men du borde väl ha goda möjligheter att mäta (korrekt) på jobbet? Kan du inte få betalt för att bygga en låda och prova där?

[Svante]

OK, då pular jag en stund till innan jag släpper nåt. Att mäta fh är ganska enkelt, man gör det bäst via den elektriska impedansen. Cylindriska rör brukar gå ganska bra att beräkna, för en bafflad kolv finns det ju fina uttryck som man kan använda. Jag är lite mer osäker på slitsar eftersom de har en medsvängande massa som är lite knepigare att beräkna.

Hur såg din port ut (den som skiljde så mycket mot programmen). Var det ett cylindriskt rör i en baffel, eller var det nåt mer exotiskt?

[Max_Headroom]

Hur såg din port ut (den som skiljde så mycket mot programmen). Var det ett cylindriskt rör i en baffel, eller var det nåt mer exotiskt?

Cylindriskt rör i baffel, dock obafflat och raka kanter inne i lådan, alltså olika akustisk impedans i olika ändar av röret. Det kan ha varit orsaken kanske?

[Lazyworm]

Tjenare Svante!
Vad bygger du dina eminenta program i för språk?

Kan det där programmet dessutom simulera krökta rör och påvisa vilka förluster det blir så skulle det ju vasra helt kungligt då många går mot mindre och mindre låda med längre och längre rör för att kunna kompensera för alla småbasar med extrem motor och slaglängd

[Svante]

Hur såg din port ut (den som skiljde så mycket mot programmen). Var det ett cylindriskt rör i en baffel, eller var det nåt mer exotiskt?

Cylindriskt rör i baffel, dock obafflat och raka kanter inne i lådan, alltså olika akustisk impedans i olika ändar av röret. Det kan ha varit orsaken kanske?

Verkar konstigt, var röret väldigt kort? En faktor 35/27 gör att ditt rör måste ha varit 1,68 gånger så långt som datormodellerna trodde. Mynnade det väldigt nära en bakvägg eller nåt, så att det blev trångt för luften att passera? Om du hade mycket dämpmaterial i lådan kan den ha varit akustiskt större än den verkliga volymen pga isotermisering (men inte 1,68 ggr större, dock).

Har du de fysiska dimensionerna på lådan och röret så kan jag provräkna om du vill.

[Svante]

Tjenare Svante!
Vad bygger du dina eminenta program i för språk?

Kan det där programmet dessutom simulera krökta rör och påvisa vilka förluster det blir så skulle det ju vasra helt kungligt då många går mot mindre och mindre låda med längre och längre rör för att kunna kompensera för alla småbasar med extrem motor och slaglängd

Borland Delphi... En sorts objektpascal. Krokiga rör vore kul, vi får se, än så länge har jag tänkt i en dimension.

[Max_Headroom]

Verkar konstigt, var röret väldigt kort? En faktor 35/27 gör att ditt rör måste ha varit 1,68 gånger så långt som datormodellerna trodde. Mynnade det väldigt nära en bakvägg eller nåt, så att det blev trångt för luften att passera? Om du hade mycket dämpmaterial i lådan kan den ha varit akustiskt större än den verkliga volymen pga isotermisering (men inte 1,68 ggr större, dock).

Har du de fysiska dimensionerna på lådan och röret så kan jag provräkna om du vill.

Det mynnar ganska nära en vägg, men inte extremt. Och jag kör med ganksa mycket dämpmaterial i lådan. Lådan är numera ombyggd, och nu verkar det stämma bättre. Men det blir ju problem att få in vettiga rör med låg avstämning i små lådor...
Man skulle ju kunna gå ner i rördimension och få ett kortare rör, men då ökar luftahastigheten till oacceptabla nivåer.
Men nu funkar det rätt OK.

[dawen]

Oj, Delphi fick vi knacka i Programmering A! Minns att det var...mindre givande!

[mike34]

Borland Delphi... En sorts objektpascal. Krokiga rör vore kul, vi får se, än så länge har jag tänkt i en dimension.

Blir ju inte ens area då

[Magnus]

Oj, Delphi fick vi knacka i Programmering A! Minns att det var...mindre givande!

Jag höll på lite med pascal o pytte lite med Delphi i skolan............Men Pacal är väl mer eller mindre grunden till det mesta i programeringsväg (jaja Basic finns ju förståss) så lite givande måste det ju vara....jag kommer ihåg att jag gillade delphi mer i vart fall

*Reserverar mig för mitt väldigt dåligt kunnande i programering tillhörande program

[Svante]

Oj, Delphi fick vi knacka i Programmering A! Minns att det var...mindre givande!

Mja, är man uppvuxen med assembler så är det rätt bra... Jag förstår inte att alla ska hålla på med java och C med krusiduller efter hela tiden.

Jag har i alla fall några programmerarår investerade i Delphi så jag blir nog kvar där ett tag.

[dawen]

Delphi var, om jag inte missminner mig, ett användbart språk som var relativt lättskrivet. Inget illa så, men det var inte något för mig

Låter dumt att byta bara för sakens skull.

[Style]

Testa Visual Studio .Net och C#. Samma designer som gjorde Delphi.

Har strikt typsäkerhet, objektpekare, funktionspekare, garbage collection, virtuell maskin, security sandbox etc etc.

Enda nackdelen är att det går lite långsamt om man vill använda avancerad grafik då man inte kommer åt open gl eller direct x mha managed kod.

annars mycket trevligt och lättprogrammerat. Nästan omöjligt att få maskinen att gå ned om man råkar göra lite fel men ändå (nästan) lika kraftfullt som C++.

[skrutten]

Jo din programide verkar (som vanligt) vettig, man borde ju kunna moddellera rör med tratt oxå och böjda rör i en sån miljö.

Pipresonanserna vad styr hur stora de blir egentligen. Är det rörform eller vart de mynnar i lådan så att de påverkas av tryck eller hastighetsmaxima, eller dämpmaterial i låda, eller....???

[Svante]

Jo din programide verkar (som vanligt) vettig, man borde ju kunna moddellera rör med tratt oxå och böjda rör i en sån miljö.

Pipresonanserna vad styr hur stora de blir egentligen. Är det rörform eller vart de mynnar i lådan så att de påverkas av tryck eller hastighetsmaxima, eller dämpmaterial i låda, eller....???

Ja, det borde tom gå att modellera horn med detta. Och ljudledningar, om jag bara tillåter lite dämpull i röret.

Hur starka pipresonanserna blir beror mest på hur mycket resistiva förluster det finns (och de är små i ett rör...) samt hur starkt de exciteras (något som beror på trycket i lådan (som är väldigt frekvens- och lägesberoende)). Tror jag.

[Naqref]

Vågar du avslöja hur du har gjort Svante? Är det små delar där man approximerar massan och kompliansen för de små delarna och sedan bara sätter ihop dem till en enda stor lycklig impedansmodell?

[soundbrigade]

Ja, det borde tom gå att modellera horn med detta.

Vi lyssnar!!!!!!!

[Jocke]

Klart att det är intressant, Svante!

Tänk så mycket tid vi lagt på trådar där detta diskuterats. Även om det inte blir 100 så ger det vägledning så att vi slipper älta samma saker hela tiden!

Bästa moderatorer - ett förslag: The faktiskt.se Toolbox - helt enkelt downloads och länkar som kan hjälpa till.

/J

[Naqref]

Bästa moderatorer - ett förslag: The faktiskt.se Toolbox - helt enkelt downloads och länkar som kan hjälpa till.

En mycket bra idé! Typ Slartens mjukvarutipstråd i allmänmedia. Fast detta gäller riktigt användbara saker!

Var ska den tråden läggas och hur ska den underhållas utan att bli oöverskådlig? Tips emottages även i denna tråd även om det är OT.

[Haakan_W]

ett låst inlägg som uppdateras med förklaringstext och länkar direkt till mjukvaran....inga diskussisoner

[Jocke]

Visst kunde det vara trevligt med en tråd som heter nått i stil med: " Det här har jag haft nytta av!", men som sas här tidigare kanske en låst tråd med reella verktyg skulle vara modellen, typ. I vilket fall vore det nog klokt att forumdeltagarna gavs möjlighet att föreslå olika resurser som kan diskuteras och ifrågasättas innan de blir "skarpa".

/J

[Svante]

Oj, det var en gammal tråd. Det här projektet somnade. Det är svårt att få användarsnittet att funka ok. En sån här geometri beskrivs kanske bäst med en tabell, hmm, äh jag vet inte.

Vågar du avslöja hur du har gjort Svante? Är det små delar där man approximerar massan och kompliansen för de små delarna och sedan bara sätter ihop dem till en enda stor lycklig impedansmodell?

Jo, jag räknar akustisk massa och akustisk kapacitans för varje del och så kopplar man ihop dem i en enda lång radda. Principen finns beskriven i Basta!s techdoc, men Basta! kan bara räkna på cylindriska rör (där alla segmenten har lika diameter).

[Naqref]

Oki!

En fråga till bara (kanske två eller så ändå..)

Gör du varje rördel enligt denna princip:


Eller enligt denna:

Där du (stegvis)kontinuerligt ändrar värdet på Map, Rap och Cap?


Och hur gör du med den medsvängande luftmassan (Malp)?

[Svante]

Oki!

En fråga till bara (kanske två eller så ändå..)

Gör du varje rördel enligt denna princip:


Eller enligt denna:

Där du (stegvis)kontinuerligt ändrar värdet på Map, Rap och Cap?


Och hur gör du med den medsvängande luftmassan (Malp)?

Aha, jag ser av någon anledning inte bilderna, men lyckades flura ut vad du menade ändå. Varje rörstump är EN M-C-M-länk. Medsvängande massan har jag för mig baserades på den sista rörstumpens diameter, vilket man kan diskutera om det är rätt.

[manw]

Ja, självklart är det intressant! Jag ställde ju frågan i en annan tråd, hur jag borde beräkna ett koniskt (cirkulärt) rör? Därefter knackade jag ihop ett litet C-program som löste mitt problem i alla fall. Men mitt program begränsade sig till cirkulära rör, resultatet stämde i alla fall

Ifall det skulle gå att få med en korrekt ändkorrektion även för icke-cirkulära rör så skulle det bli riktigt intressant

[phon]

Klart intressant. Här är en port att öva på, liten stativare. Ser mest ut som ett dammsugarmunstycke tycker jag. Lite hornaktigt på utsidan.

[paa]

Det är självklart att detta är intressant. Basportarna kommer troligen att se ut ungefär som på Svantes förslag på alla seriösa högtalare om ca tio år!
Ovanstående bild är helt ett designjippo, där konstruktören troligen inte har någon aning om vad han åstadkommit.

Svante kan du simulera väsbrus från kanter och "rökringspuffar" från "släpp" från olika ändradiestorlekar vid olika nivåer också?

[Svante]

Svante kan du simulera väsbrus från kanter och "rökringspuffar" från "släpp" från olika ändradiestorlekar vid olika nivåer också?

Näpp!

Jag har funderat på om man skulle ge sig in i det träsket med FEM och Navier-Stokes och allt vad som nu behövs, men jag inser samtidigt att det är ganska ointressant att simulera en överstyrd port, i varje fall för hifi. Överstyrda portar ska man ju undvika och det enda som är riktigt intressant är att hitta en gräns som inte får överskridas. Jag har funderat om Reynolds tal skulle kunna vara en enkel utväg ur det hela, för att sätta en bättre gräns än bara lufthastighet eller amplitud i porten.

[paa]

Svante kan du simulera väsbrus från kanter och "rökringspuffar" från "släpp" från olika ändradiestorlekar vid olika nivåer också?

Näpp!

Jag har funderat på om man skulle ge sig in i det träsket med FEM och Navier-Stokes och allt vad som nu behövs, men jag inser samtidigt att det är ganska ointressant att simulera en överstyrd port, i varje fall för hifi. Överstyrda portar ska man ju undvika och det enda som är riktigt intressant är att hitta en gräns som inte får överskridas. Jag har funderat om Reynolds tal skulle kunna vara en enkel utväg ur det hela, för att sätta en bättre gräns än bara lufthastighet eller amplitud i porten.

Jo, en sak är ju lufthastigheten inuti porten, men en helt annan sak är ju lufthastigheten i portänden.