Förslag på konstruktion av basreflexport

[paa]

Jag har intresserat mig för litteratur om senaste tidens undersökningar av basportar och hur man får dom att fungera, inte bara med lågt luftmotstånd vid normala ljudtryck, som portar med stor avrundningasradie gör, utan även vid vid extremt höga ljudtryck utan att de blockeras av massiva ändvirvlar. T.ex Roozen har skrivit några intressanta artiklar, och kommer till ett förslag med koniska ändar och en liten avrundningsradie längst ut.
Mitt förslag för fortsatta experiment ser ut som bif. bilder. Den är uppbyggd som en spaltport, där spalten vidgas med lämplig vinkel (15 grader på bilderna) åt båda håll och avslutas med en liten radie på ca 5 mm. I mitten bör det vara en övergång med lämplig rundning mellan de vinklade ändarna.
Ett rör som vidgas koniskt ökar sin area kvadratiskt med längden medan en spalt som vidgas i ett plan utvidgar sin area direkt proportionellt mot längden. Detta liknar ju mera areautvidgningen hos de raketmunstycken som också visat sig fungera utmärkt som basport. Jag har även ritat in en rad med hål tvärs över den minsta arean i mitten för att eliminera pipresonanser i porten.
De dämpas lämpligen på ovansidan med något lager tjock filt eller stapelfibrer.
Det behöver ju testas hur stor vinkel man kan ha på ändarna utan att det medför att luften "släpper" och skapar virvlar, och hur låg spalt man kan tänkas ha i mitten.
Konstruktionen är ju sådan att det är lätt att göra en prototyp där man kan ändra portens vinklar och spalthöjden för att nå en optimal funktion.
Om man vill ha lite större radie mellan inre och yttre vinklade delarna kan man tillverka porten i ett stycke och såga djupa spår på ovansidan och sedan böja den till lagom radie.
Vore glad för synpunkter och förbättringsförslag, och kanske, kanske den skulle kunna passa i DIY-högtalarprojektet.





Här ligger bilderna som försvann längre ner i tråden och nederst det andra förslaget, som Svante kritiserade:

[phon]

Det var en intressant lösning, enkel att bygga också! Man kan stämma av (för prov) med att lägga en lagom tunn skiva i botten för att minska arean, går att skjuta in framifrån.

[Max_Headroom]

Jättebra! Men en radie på 5mm? Varför just 5mm? Varför inte 15?

Annars är idén kalas! nu återstår bara att klura ut en metod för att beräkna detta så man vet var man ska börja med sina praktiska försök. Svante hade väl ett program för icke cylindriska runda rör? Ett sådant runt, icke cylindriskt rör, borde förhålla sig till ett paa-rör på ett sätt som inte är helt olikt ett runt/cylindriskt jfr en vanlig slits.

[paa]

Jättebra! Men en radie på 5mm? Varför just 5mm? Varför inte 15?

Stora radier ger alldeles för mycket turbulens vid mycket höga lufthastigheter så att porten proppas igen av turbulensen. Kombinationen av kona/vinklad sida och liten radie i stället för bara en enda stor radie ger mycket mindre turbulens. Jämför bakspoiler på bil eller Kamm-heck som tyskarna säger i förhållande till rundad bakände. Roozen kom fram till ca 5 mm radie i sina arbeten. Jag har dock inte fått det senaste som jag beställt än, får se om han specar det ännu mer precis där.

[Dellstig]

Hej!

En vild idé:

Under första prototypserien kan du göra porten ställbar.

Använd gångjärn i framkant och mitt samt matarskruv i mitt och bakkant så kan du justera utan att snickra mellan mätningarna.

Det finns ju idag tröga gångjärn som inte skallrar och matarskruvar går ju också att få till.

Med vänlig hälsning

Martin

[phon]

paa, nu vill jag ju inte förstöra din idé, men det här med basportar snurrar i huvudet ......

Om man tänker sig en vanlig rak, cylindrisk port med lite rundade öppningar. För att få en sådan med koniskt (eller annat) tvärsnitt, kan man inte tänka sig en svarvad mittdel instoppad.

Ungefär som en fasplugg i ett bullethorn alltså, fast spetsig i båda ändar och tjockast på mitten, lagom för att skapa rätt form.

Resultatet blir ett format "rörformat" basrör .... hmmm ..hur man nu skall förklara det. Undrar hur det uppför sig, man kan ju hoppas på lite "skineffekt" hos fartvinden .... finns det i kablar så ...

[Svante]

Har tänkt precis samma sak. Dels för att slitsar enligt hörsägen ska vara svårare att överstyra, dels för att man kan bygga porten av vanliga skivor. Jag tror dock att jag skulle göra en sektion i mitten som är helt rak.

En liknande idé skulle vara att man gör portens övre vägg av relativt tunn plywood eller masonit, som är böjbar. Man fräser ett spår i sidoväggarna som man trär in skivan där. Då borde böjningen bli ganska optimalt mjuk. Eventuellt får man staga skivan så att den inte kommer i vibration, eller så lägger man i två skivor med dämplim emellan.

[paa]

Har tänkt precis samma sak. Dels för att slitsar enligt hörsägen ska vara svårare att överstyra, dels för att man kan bygga porten av vanliga skivor. Jag tror dock att jag skulle göra en sektion i mitten som är helt rak.

Vad skulle vitsen vara med en rak sektion?
Då blir det ju två diskontinuiteter i stället för en inuti kanalen och öppningarna blir mindre och lufthastigheten större vid ändarna av porten.

[Svante]

Har tänkt precis samma sak. Dels för att slitsar enligt hörsägen ska vara svårare att överstyra, dels för att man kan bygga porten av vanliga skivor. Jag tror dock att jag skulle göra en sektion i mitten som är helt rak.

Vad skulle vitsen vara med en rak sektion?
Då blir det ju två diskontinuiteter i stället för en inuti kanalen och öppningarna blir mindre och lufthastigheten större vid ändarna av porten.

Det blir bara en knäck då, dvs mindre skarpt hörn och mindre turbulensstartare. Fast mest tror jag på att det ska vara mjuk rundning hela vägen. Ju högre hastighet, desto större krökningsradie.
Om man har en rak sektion på mitten så ökar ju dessutom den akustiska massan, eller omvänt, man kan göra det trängsta mindre trångt för an given akustisk massa. Då sjunker hastigheten och turbulensrisken.

Tror ju jag...

[phon]

Har du nån bra formel i bakfickan för att räkna ut portstorleken? Tar man nån genomsnittlig area x längden och provar sig fram lite, eller? Är lämplig vinkel även här 5-10 graders (Roosen 6 grader)?

Känns som att det blir rätt trångt på mitten, som en slits bara om man har en "lagom" bred låda. Skall man kanske dela upp i fler sektioner också, det kan ju bli stående vågor både på längden och bredden i porten.

Liten låda och låg frekvens (ACE-låda förståss) blir lång port, kanske man kan vika upp den runt bakväggen också? Så att knäcken (minsta arean) hamnar just i vikningen med lite rundade hörn eller nåt?

[Svante]

Har du nån bra formel i bakfickan för att räkna ut portstorleken? Tar man nån genomsnittlig area x längden och provar sig fram lite, eller?

Nja, akustiska massan för ett rör är ju Ma=rho0*L/S, där rho0=1,2 kg/m3, L=rörlängden och S=tvärsnittsytan. Om man kopplar flera rör efter varann, eventuellt med olika tvärsnittsarea så addera massorna. Ur detta kan man förstå att man ska integrera Ma längs "röret" map x.

Ma=rho0 * I dx/S ("I" ska vara integrationsymbolen)

Om man kan beskriva S som funktion av x så kan man också integrera fram den akustiska massan. Sen får man lägga till ändkorrektion, och det är inte trivialt för en slits, men spelar heller inte jättestor roll eftersom den är ganska liten oftast.

[paa]

Är lämplig vinkel även här 5-10 graders (Roosen 6 grader)?

Roozens 6 grader var ju 6 grader från konens centrum till dess mantelyta, vilket motsvaras av mycket mer än 6+6=12 grader för utvidgning i ett plan. En konisk port utvidgar sig ju dessutom kvadratiskt med längden som jag skrev i första inlägget i tråden. Jag skissade därför försiktigtvis 15 grader i första förslaget.

Det blir bara en knäck då, dvs mindre skarpt hörn och mindre turbulensstartare. Fast mest tror jag på att det ska vara mjuk rundning hela vägen. Ju högre hastighet, desto större krökningsradie.

Jag tror inte heller att det skall vara ett skarpt veck i mitten, utan någon sorts radie bör det vara, frågan är hur stor och hur lång?
En kontinuerlig böj längs hela porten liknar ju JBL-folkets förslag, översatt till en slits-lösning. Det som dom troligen missat, jämfört med vad Roozen kommit fram till, är ju den för stora slutradien på 12 mm, som skapar kraftiga avlänkningsvirvlar jämfört med Roozens 5 mm slutradie. Den bästa formen, av det som JBL provade var en form med kontinuerlig radie som var lika stor som längden på porten (plus 12 mm ändradie). Kombinerar man det med Roozens lilla slutradie så kan man inte vara speciellt långt från optimum. Slitsport tillverkad av plana delar med en radie bara i mitten har dock stora tillverkningstekniska fördelar, och en lösning med 1/3 i mitten som har kontinuerlig radie och vardera änden med 1/3 av längden som vinklad rak platta funkar nog i stort sett lika bra.
Allt detta blir väl ett lämpligt examensarbete att optimera för någon av Svantes studenter, tillsammans med pipresonanselimineringen?

[paa]

En 200 mm lång port med 200 mm radie i mitten och 12 graders vinklade ändar med 5 mm slutradie kan se ut så här om den är tillverkad av 12 mm tjockt material med sågade spår.

[paa]

En radie på övre plattan i slitsporten hela vägen är nog trots allt det som motsvarar Roozens experiment bäst.

Det exempel på rund port, som expanderar från mitten mot båda ändar, som Roozen visar i sin publicerade artikel har en "midja" som är 0,983 gånger diametern för en cylindrisk port med raka ändar och skarpa kanter som har samma längd och samma avstämningsfrekvens. Det motsvarar 0,966 av arean.
Jag blev faktiskt lite förvånad att det skiljer så lite mellan minsta tvärsnitt för denna och tvärsnittet på en rak port.

Änd-diametern på Roozens runda port är sedan 1.35 gånger större än midjan, slutradien (på 5mm) oräknad. Det motsvarar en area-ökning mellan midja och öppning på 1.82 gånger. Han skriver också att öpningsvinkeln kan ökas något.

Olika förhållande mellan area och längd förändrar säkert siffrorna en aning, men troligen inte så hemskt mycket.
Jag tänker mig i alla fall att i en slitsport säkert utan vidare skulle kunna ha en areaskillnad på 2 gånger mellan öppning och midja.

[paa]

Ett alternativt utförande på slitsporten, för att ge en enklare tillverkning och även bättre möjlighet att stämma av om man tillverkar den enligt bilden så att det blir möjligt att flytta dom två böjda delarna till olika öppningsbredd. Även här är portens area vid ändarna ca två gånger arean på mitten, och övre och undre plattan är rundad med 5-6 mm ändradie.

[i]

paa: Tycker det här är intressant, det underlättar ju dessutom att göra en port om man inte kan hitta färdiga sådana i handeln.

Har du gjort tester i "verkligheten" på någon av de här portarna ?

[Svante]

Ett alternativt utförande på slitsporten, för att ge en enklare tillverkning och även bättre möjlighet att stämma av om man tillverkar den enligt bilden så att det blir möjligt att flytta dom två böjda delarna till olika öppningsbredd. Även här är portens area vid ändarna ca två gånger arean på mitten, och övre och undre plattan är rundad med 5-6 mm ändradie.

Nja, det där borde bli sämre. Det som är viktigt är ju luftens benägenhet att släppa från väggen, och den beror på luftflöde i porten och krökningsradie på väggen. Om vi antar att tvärsnittet på det trängsta stället är den samma för de två varianterna så krävs det en mindre krökningsradie i fallet ovan. Därmed borde flödet separera från väggen vid ett lägre flöde än i det förra fallet.

Tror jag.

[paa]

paa: Tycker det här är intressant, det underlättar ju dessutom att göra en port om man inte kan hitta färdiga sådana i handeln.

Har du gjort tester i "verkligheten" på någon av de här portarna ?

Jag har mätt avstämningsfrekvensen på basmodulen till tävlingsbidraget http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... sc&start=0
Porten får faktiskt lite större area på mitten än jag räknat med, nästan lika som en parallell port, och ändarna har då ca dubbla arean och halva lufthastigheten där släppvirvlarna bildas, vilket borde märkas. Lite ytbehandling mellan sillinläggning och julklappsköp, så blir det säkert julskivor på böjda slitsportarna i väntan på tomten.

[Naqref]

Lite ytbehandling mellan sillinläggning och julklappsköp, så blir det säkert julskivor på böjda slitsportarna i väntan på tomten.

[Basso]

Gräv, gräv.
Tycker denna tråd är väldigt intressant och borde finnas i best of faktiskt. Om jag förstått paa rätt så skall man, om man utgår från en rund port och vill omvandla den till slitsport. Minska arean i mitten på porten till ca 0,98. Öka arean i ändarna till ca 1,8 av arean i mitten. Göra avrundningar med 5mm radie i båda ändar på porten. Ha en jämn böj genom hela porten.
Nu till frågorna. En sådan port kommer väl att innehålla en större luftvolym? Behöver detta kompenseras för på något sätt, hur i så fall? Eller brukar avstämningfrekvensen hamna ganska nära beräknat med samma längd som ett rör ändå?
Ungefär hur smal kan man kan göra porten utan att man får negativa effekter (vid en avstämmning på 30hz)? Skulle en slitport ha ännu bättre förutsättningar med två välvda sidor eller spelar det ingen roll?

Kommer säkert fler frågor om nu någon kan, vet och orkar svara på dem. Tack på förhand.

[paa]

Gräv, gräv.
Tycker denna tråd är väldigt intressant och borde finnas i best of faktiskt.

Där ligger den väl i och för sig redan?

Har inte så många bra svar på alla dina frågor annat än det jag redan skrivit i tråden, men lägger i alla fall in en bild från bygget av de böjda slitsportar som nu sitter i mina basmoduler.

[Nattlorden]

Mycket snö för årstiden...

[Basso]

Den låg visst redan där , jag får skylla på att jag hittade tråden från en google sökning. Paa hade du samma längd på din slitport som du skulle haft om du hade använt ett rör? Finjusterade du avstämmningen genom att ändra längden eller höjden på spalten? Några upplevda nackdelar förrutom byggtekniska?

[paa]

Längden hade jag valt ungefär lika om jag monterat en port av ett rör.
Finjusteringen gjorde jag med spalthöjden.

[Svante]

Vad är det för en näsa ovanför (under på bilden) elementet?

[Kaffekoppen]

[Svante]

Ojeklar vilket snyggt bygge! Med hällristningar också. Det är sällan jag gillar "designsaker" men den var tjusig.

[Kaffekoppen]

Notera infräsningarna i bottenplattan för SD-fötter

[Svante]

Notera infräsningarna i bottenplattan för SD-fötter

Ja, vem hade väntat sig nåt annat?

[paa]

Om allt stämmer kanske jag kan visa dom basmodulerna på DIY i Uppsala.

[KarlXII]

Ojeklar vilket snyggt bygge! Med hällristningar också. Det är sällan jag gillar "designsaker" men den var tjusig.

Wow. Medhåll där.
Jag fick ett starkt habegär där..

[Kaffekoppen]

Va.. har ni inte läst projekten i tävlingen i sin helhet?

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=11385

[Svante]

Va.. har ni inte läst projekten i tävlingen i sin helhet?

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=11385

Nä, slutet på den hade jag missat.

[paa]

Några bilder från Roozen som visar att och varför 5mm ändradie är bättre än 10 mm ändradie pga de mindre avlänkningsvirvlarna:









Port E med lång slank midja och 5mm ändradie är alltså bäst.
Näst bäst är det cylindriska röret A med 5mm ändradie.

Det är ganska små rördiametrar som är använda i testet, för att få upp höga lufthastigheter, men jag tror att ändradiernas egenskaper är mer kopplade till luftens densitet och viskositet än till rörets övriga mått så dessa ändradiers mått kan man säkert ta som riktmärken för framgång eller misslyckande vid andra portkonstruktioner också.

[i]

Tack för väldigt intressant inlägg, paa !

[Ragnwald]

+1
Har funderat länge på just detta. Tack.

[DQ-20]

Port E med lång slank midja och 5mm ändradie är alltså bäst. Näst bäst är det cylindriska röret A med 5mm ändradie.

Det är ganska små rördiametrar som är använda i testet, för att få upp höga lufthastigheter, men jag tror att ändradiernas egenskaper är mer kopplade till luftens densitet och viskositet än till rörets övriga mått så dessa ändradiers mått kan man säkert ta som riktmärken för framgång eller misslyckande vid andra portkonstruktioner också.

Nja, det saknas ju uppgift om vid vilka Reynoldstal detta gäller. Visst kan man modellsimulera med mindre dimensioner men då måste det gå att översätta till verkliga situationer m.h.a Reynoldstal. Små dimensioner - lägre lufthastighet för att det skall vara jämförbart.

/DQ-20

[celef]

ganska många och kunniga fabrikanter smackar på med ganska feta avrundningar, varför gör dom det om det är fel?

[paa]

På insugssidan så mår det bara bra av stor avrundning, men på utblåssidan så ska det inte vara någon stor avrundning.
Jfr dragsteravgasrör, raketutblås osv.
Den aerodynamiska droppformen är ju på samma sätt rundare fram och spetsigare bak.
På ett basreflexrör så blir det en kompromiss, men det har man tagit hänsyn till i denna undersökningen.

[Alexi]

så egentligen vore idealet att man hade en stor avrundning på insidan av lådan, men en liten avrundning vid mynningen?

[paa]

så egentligen vore idealet att man hade en stor avrundning på insidan av lådan, men en liten avrundning vid mynningen?

Om elementet bara rörde sig inåt så bleve det så, men inte om det pumpar åt båda håll.
Still confused?

[celef]

okej, då vet jag!

angående rundningens storlek, förstod jag rätt att den alltid skulle vara 5mm radie och oavsett rörets övriga dimensioner?

[Alexi]

så egentligen vore idealet att man hade en stor avrundning på insidan av lådan, men en liten avrundning vid mynningen?

Om elementet bara rörde sig inåt så bleve det så, men inte om det pumpar åt båda håll.
Still confused?

Jag får säga som Peter Dalle "tänkte inte på det"

[peetwa]

Toppen kalas paa. Ännu ett bevis för hur nyckfull värden är.

[phon]

Port E med lång slank midja och 5mm ändradie är alltså bäst.

Nästan som en phontratt.


( ... jo, jag har läst Roozen ... )

[celef]

det skulle vara väldigt kul att se resultatet för en rak avslutning mot låda och fritt

[petersteindl]

Var hittar man hela Roozens artikel? Finns den som pdf?

MvH
Peter

[paa]

De som PM:ar sin emailadress kan få några PDF:er i utbyte (Peters email har jag).
Det är ju bra om fler läser och kommenterar om jag missuppfattat något.

[petersteindl]

Du får gärna e-maila artikeln

MvH
Peter

[DQ-20]

Ytterligare empiri:

http://www.harman.com/EN-US/OurCompany/ ... /11094.pdf

Slutsats: lagom korvar är bäst utom när det är fullt ställ. Då gäller raka rör (med rundning relaterad till diametern).

Anledningen till att vanliga portar beter sig bäst vid hög pumpning är att det bildas virvlar redan i porten om man har kraftigt vidgade portöppningar. Detta leder till att porten blockeras i förtid. Vid lägre nivåer har de dubbeltrattade portarna dock lägre dist.

/DQ-20

[DQ-20]

Toppen kalas paa. Ännu ett bevis för hur nyckfull värden är.

Va!? Har ni samma värd? Jag fattar ingenting.

/DQ-20

[peetwa]

Toppen kalas paa. Ännu ett bevis för hur nyckfull värden är.

Va!? Har ni samma värd? Jag fattar ingenting.

/DQ-20

Med värd menar jag luften. Luften som för en stund är värd åt ljudvågen. Den värden är nyckfull.

[PontusEriksson]

Du får gärna e-maila artikeln

MvH
Peter

Där kom den tack paa!

[paa]

Ytterligare empiri:

http://www.harman.com/EN-US/OurCompany/ ... /11094.pdf

Slutsats: lagom korvar är bäst utom när det är fullt ställ. Då gäller raka rör (med rundning relaterad till diametern).

Anledningen till att vanliga portar beter sig bäst vid hög pumpning är att det bildas virvlar redan i porten om man har kraftigt vidgade portöppningar. Detta leder till att porten blockeras i förtid. Vid lägre nivåer har de dubbeltrattade portarna dock lägre dist.

/DQ-20

Jag har svårt för deras "paper". Dom hänvisar till Roozens arbeten och visar några bildexempel, men det verkar inte som dom förstått det alls. Ingen av alla deras undersökta portprofiler är i närheten av det som Roozen fann bäst. Dessutom påstår dom att vid höga flöden kan ett rakt rör utan ändradie vara bättre än en med (alltför stor) ändradie. En liten radie på 5 mm har dom inte ens provat. Mycket märklig forskningsinsats enligt min mening.

[petersteindl]

Du får gärna e-maila artikeln

MvH
Peter

Där kom den tack paa!

+1

[peetwa]

Paa jag vill än en gång understryka hur befriande det är att se en sån här seriös mätning.

Men, man skall inte övertolka den. Den gäller för precis de som är uppmätt. För andra diametrar, ljudtryck och rörlängder är det andra lösningar som är optimala. Det skulle alltså behövas en pärm med sånna här mätningar för att man ska kunna interpolera sig fram till den optimala lösningen för en given situation. Det är det som är det lustiga med turbulens att de inte låter sig skalas.

[slockna]

Det skulle alltså behövas en pärm med sånna här mätningar för att man ska kunna interpolera sig fram till den optimala lösningen för en given situation. Det är det som är det lustiga med turbulens att de inte låter sig skalas.

tumreglerna - verkligheten
n+1 - 0

(Jag föredrar att kalla tumregler för "utgångspunkter", det är ju vad de kan användas till, sen är det liksom inte lika mycket en tumme i ögat på tumregelskänsliga individer)

För att återgå--- kan det vara möjligt att konstruera portar som så att säga är optimala för både in- och utblås?

[DQ-20]

Ytterligare empiri:

http://www.harman.com/EN-US/OurCompany/ ... /11094.pdf

Slutsats: lagom korvar är bäst utom när det är fullt ställ. Då gäller raka rör (med rundning relaterad till diametern).

Anledningen till att vanliga portar beter sig bäst vid hög pumpning är att det bildas virvlar redan i porten om man har kraftigt vidgade portöppningar. Detta leder till att porten blockeras i förtid. Vid lägre nivåer har de dubbeltrattade portarna dock lägre dist.

/DQ-20

Jag har svårt för deras "paper". Dom hänvisar till Roozens arbeten och visar några bildexempel, men det verkar inte som dom förstått det alls. Ingen av alla deras undersökta portprofiler är i närheten av det som Roozen fann bäst. Dessutom påstår dom att vid höga flöden kan ett rakt rör utan ändradie vara bättre än en med (alltför stor) ändradie. En liten radie på 5 mm har dom inte ens provat. Mycket märklig forskningsinsats enligt min mening.

Jag delar inte din tolkning. Först skall man väl ha klart för sig att det är JAES, dels att det är ingenjörer... Praktiska människor med andra ord. Men jag tror du har feltolkat orden "flared" och "radiused". Om du tittar i pappret så är alla rören "radiused", dvs. har avrundade kanter vid utloppet. Både de raka röret och de som har trumpetformade öppningar ("flare") har en avrundning med en radie på 12 mm längst ut (se sid 33). Detta på ett rör som är 30 mm i diameter. Det som de visar är praktiska prov när luft skall både ut och in i ett rör och att det då kan bli en fråga om att kompromissa mellan effekterna för insug och utblås. Vad är så dåligt med det? Är det de "lånta fjädrarna" för teoridelen som sticker i ögonen eller är det jag som inte begriper vad som egentligen står i artikeln.

Undrar,

DQ-20

[DQ-20]

För att återgå--- kan det vara möjligt att konstruera portar som så att säga är optimala för både in- och utblås?

Nej, det blir alltid en kompromiss. Det är det som konsten i vetenskapen.

/DQ-20

[peetwa]

Det skulle alltså behövas en pärm med sånna här mätningar för att man ska kunna interpolera sig fram till den optimala lösningen för en given situation. Det är det som är det lustiga med turbulens att de inte låter sig skalas.

tumreglerna - verkligheten
n+1 - 0

(Jag föredrar att kalla tumregler för "utgångspunkter", det är ju vad de kan användas till, sen är det liksom inte lika mycket en tumme i ögat på tumregelskänsliga individer)

För att återgå--- kan det vara möjligt att konstruera portar som så att säga är optimala för både in- och utblås?

Givet vis finns det tummregler för detta. Alla använder sådanna. Även tumregelskänsliga individer. Sånt här låter sig inte räknas i huvudet om man inte klarar av att göra någon miljon beräkningar i sekunden.

Jag har bara inte sett ett underlag som är stort nog för att sätta ihop ett par vettiga tumregler. Skulle kunna tänka mig att det skulle behöva omfatta ett par tusen CFD simuleringar eller ännu hellre mätningar.

[PeterAkemark]

Stor radie vid inåt gående luftström och liten (5mm) vid utblås. Alltså så ska du ha två lika rör med olika ändradier och en ventil i varje som bestämmer vilket rör som är aktivt. Ett rör för luft in i lådan och ett annat för ut ur lådan.

Eller så kan man se det hela på ett annat sätt. Använd så stor låda som möjligt för att få så låg strömningshastighet som möjligt i röret/tunneln.

[Nattlorden]

Stor radie vid inåt gående luftström och liten (5mm) vid utblås. Alltså så ska du ha två lika rör med olika ändradier och en ventil i varje som bestämmer vilket rör som är aktivt. Ett rör för luft in i lådan och ett annat för ut ur lådan.

Där ventilen inte tillför mer dist än normal portturbulens.

[paa]

Jag delar inte din tolkning. Först skall man väl ha klart för sig att det är JAES, dels att det är ingenjörer... Praktiska människor med andra ord. Men jag tror du har feltolkat orden "flared" och "radiused". Om du tittar i pappret så är alla rören "radiused", dvs. har avrundade kanter vid utloppet. Både de raka röret och de som har trumpetformade öppningar ("flare") har en avrundning med en radie på 12 mm längst ut (se sid 33). Detta på ett rör som är 30 mm i diameter. Det som de visar är praktiska prov när luft skall både ut och in i ett rör och att det då kan bli en fråga om att kompromissa mellan effekterna för insug och utblås. Vad är så dåligt med det? Är det de "lånta fjädrarna" för teoridelen som sticker i ögonen eller är det jag som inte begriper vad som egentligen står i artikeln.

Undrar,

DQ-20

Roozen provade ändradier med 0, 5 och 10 och 20 mm radie, och fann att 5 var optimalt. Vidare testade Roozen olika flares och fann att en moderat flare var bäst. Men då testar det här gänget olika flares men med bara en enda ändradie, på 12 mm. Varför?

[DQ-20]

Roozen provade ändradier med 0, 5 och 10 och 20 mm radie, och fann att 5 var optimalt. Vidare testade Roozen olika flares och fann att en moderat flare var bäst. Men då testar det här gänget olika flares men med bara en enda ändradie, på 12 mm. Varför?

De var väl mer intresserade av "flares" än "radius" kan jag tro och valde att hålla det senare konstant. Man får välja sina strider. Man kan också fråga om olika "radius" skulle ha påverkat deras slutsatser om olik "flares". Sannolikt trodde de inte det men helt säker kan man ju inte vara. Jag pm:ar min mailadress så får jag titta ordentligt på Roozen.

Bästa hälsningar,

DQ-20

[PeterAkemark]

Stor radie vid inåt gående luftström och liten (5mm) vid utblås. Alltså så ska du ha två lika rör med olika ändradier och en ventil i varje som bestämmer vilket rör som är aktivt. Ett rör för luft in i lådan och ett annat för ut ur lådan.

Där ventilen inte tillför mer dist än normal portturbulens.

Jo, det blir ett nytt problem att lösa, sann ingenjörskonst. Men det var därför jag skrev "bakdörren" med större låda så att rör-radier och strömningshastigheter inte har någon inverkan. Jag kan tänka mig att man har når större framgång med det.

Men vad är normal portturbulens? Hur mycket är det..

[celef]

hur många har upplevt verkliga problem med sina portar?

[paa]

hur många har upplevt verkliga problem med sina portar?

Du borde starta en egen tråd om det.

[peetwa]

Blåsljud har man väll stött på.

[boom]

Blåsljud har man väll stött på.

löjlig när det är orkan i röret då har man verkliga problem

[paa]

Då kör vi det här med vad man hört för problem från portarna i den här tråden istället:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... &p=1092240

[PeterAkemark]

Då kör vi det här med vad man hört för problem från portarna i den här tråden istället:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... &p=1092240

Håller med både Naqref och celef i slutet på tråden ovan. Med testsignaler är det lätt att åstakomma problem.

[Nattlorden]

Med testsignaler är det lätt att åstakomma problem.

Jag skulle nog vilja frasera om och säga "med testsignaler är det lättare att åskådliggöra problem". Finns de där på testsignal, så kan de finnas vid musikspelande - även om de blir mindre framträdande. Men mindre framträdande är inte skäl till att inte åtgärda något man kan åtgärda (om där inte finns någon budgetram inblandat, dvs).

[OlA-68]

jag hade problem med 2212orna och minareterna och gargantua då jag hade backdrop... det började fladdra

[DQ-20]

Stor radie vid inåt gående luftström och liten (5mm) vid utblås. Alltså så ska du ha två lika rör med olika ändradier och en ventil i varje som bestämmer vilket rör som är aktivt. Ett rör för luft in i lådan och ett annat för ut ur lådan.

Där ventilen inte tillför mer dist än normal portturbulens.

Jo, det blir ett nytt problem att lösa, sann ingenjörskonst. Men det var därför jag skrev "bakdörren" med större låda så att rör-radier och strömningshastigheter inte har någon inverkan. Jag kan tänka mig att man har når större framgång med det.

Men vad är normal portturbulens? Hur mycket är det..

PeterAkemarks förslag illusterar lite av problematiken att "optimera" portprofilen. Det är intressant att författarna av Salvatti et al. efter att ha mätt och mätt på olika portar, som slutkläm konstaterar att "It is mainly the macroscopic shape and not the specific profile that influences
performance." Med andra ord: det är viktigare att porten görs tillräckligt eller "lagom" stor (givetvis försedd med avrundade öppningar i båda ändar) än att den har en viss profil. Man kan ju beroende på makroskopisk storlek exempelvis vilja dimensionera porten så att den ger upp före elementet som driver den.

/DQ-20

[paa]

Man kan ju beroende på makroskopisk storlek exempelvis vilja dimensionera porten så att den ger upp före elementet som driver den.

/DQ-20

Varför skulle man vilja att porten inte ska fungera hela vägen ut? Om porten ger upp så får väl elementet slå längre, och går i väggen fortare?

[peetwa]

En annan aspekt är att om man konstruerar en port som klara höga lufthastigheter på grund av sin utformning så kan den göras smalare och där med kortare. Vilket är fördelaktigt ur många aspekter.

[DQ-20]

Man kan ju beroende på makroskopisk storlek exempelvis vilja dimensionera porten så att den ger upp före elementet som driver den.

/DQ-20

Varför skulle man vilja att porten inte ska fungera hela vägen ut? Om porten ger upp så får väl elementet slå längre, och går i väggen fortare?

EDIT: paa har rätt [s]Nja, elementet slår väl inte längre:[/s] porten blockeras ju till slut helt av turbulens och ljudet komprimeras kraftigt. Det låter bättre än om elementet först når sitt x-max. De skall ge upp ungefär samtidigt men helst porten först.

/DQ-20

[DQ-20]

En annan aspekt är att om man konstruerar en port som klara höga lufthastigheter på grund av sin utformning så kan den göras smalare och där med kortare. Vilket är fördelaktigt ur många aspekter.

Då är det tydligen ett klassiskt rakt rör* som gäller. Vid höga lufthastigheter får man jetströmmar utanför porten (luften far ut och in som en solid pistong) och en vanlig, rak cirkulär port med avrundade utlopp komprimerar sist. Har man trumpetformad profil kan virvelbildningen börja redan inne i porten.

/DQ-20

*Med eventuell reservation för slitsportar som Isidor utredde på et förstjänstfullt sätt en gång på tiden.

[paa]

Nja, elementet slår väl inte längre: porten blockeras ju till slut helt av turbulens och ljudet komprimeras kraftigt.

/DQ-20

Nej så är det ju inte. Ett element i en basreflexlåda rör sig mindre än ett element i en sluten låda. Dvs när porten ger upp och blir blockerad så kommer elementet att slå längre och bottna lättare.

[peetwa]

En annan aspekt är att om man konstruerar en port som klara höga lufthastigheter på grund av sin utformning så kan den göras smalare och där med kortare. Vilket är fördelaktigt ur många aspekter.

Då är det tydligen ett klassiskt rakt rör* som gäller. Vid höga lufthastigheter får man jetströmmar utanför porten (luften far ut och in som en solid pistong) och en vanlig, rak cirkulär port med avrundade utlopp komprimerar sist. Har man trumpetformad profil kan virvelbildningen börja redan inne i porten.

/DQ-20

*Med eventuell reservation för slitsportar som Isidor utredde på et förstjänstfullt sätt en gång på tiden.

Jag vet egentligen väldigt lite och kanske inte skall bre ut mig. Men vid statiska flöden så har porten något som kallas för en k-faktor som avgör strömningsförlusterna genom porten och även reaktionskraften. Sämst är är ett kulhål och bäst är en snyggt avrundat trumpet. Där emellan ligger en vanlig rakt avkapad port.

Hur den optimala trumpetformen ser ut för en given applikation låter sig inte handberäknas. Man skulle kunna interpolera fram den om man hade en massiv samling försök i ryggsäcken. Men detta är ju finlir på en nivå som ännu inte är relevant för mig efter som jag brottas med mer elementära problem.

[PeterAkemark]

Nja, elementet slår väl inte längre: porten blockeras ju till slut helt av turbulens och ljudet komprimeras kraftigt.

/DQ-20

Nej så är det ju inte. Ett element i en basreflexlåda rör sig mindre än ett element i en sluten låda. Dvs när porten ger upp och blir blockerad så kommer elementet att slå längre och bottna lättare.

Det gäller vid frekvensområdet omkring avstämningen mellan låda och element.

Som du skriver, "..när porten ger upp..", här är det väl plats för en filosofiskt diskution. Om porten är så designad att den upphör att fungera beroende av olika fysikaliska begränsningar som i sin tur beror på underdimensionerade dimensioner. Då har väl konstruktionen missat sitt mål. Det finns en fysikalisk gräns nedåt i storlek för att kunna prestera enorma momentana ljudtryck.

[paa]

Jag fick ett svar från Prof. Bert Roozen på en fråga om hur kantradien bör förhålla sig till stora radien om man förstorar porten, och fick det här svaret:

The Strouhal number determines the occurance of vortex separation.
St=omega * a / u (see my JASA paper Vortex sound in bass-reflex ports of loudspeakers. Part II. A method to estimate the point of separation)
Now, if the port radius increases, most likely u will decrease, which will allow a smaller port's cross-sectional radius a. However, to be on the save side, the port's cross-sectional radius a should not be taken too small. If you can hear the port 'whistling' you know it's edge is too sharp.
With Best regards,
Bert

Ni som har läst strömningslära kan väl kommentera svaret, men jag tyder det i alla fall som att portens kantradie inte ska ökas bara för att porten får större diameter?

[silverminken]

Jag har inte läst strömningslära, men som jag tolkar hans arbeten så behövs inte kantradien ändras för att radien på porten ändras. 5mm radie verkar vara ganska optimalt. Till och med en skarp kant beter sig inte helt tokigt, men den ställer till lite hyss på sidan som suger in luft (läs: skapar virvlar på insugsidan) vilket skulle kunna höras som "visslande ljud" som han beskrev det. Större radier är tydligen inte bra vid högre ljudtryck eftersom Q-värdet på pipresonansen blir högre.

[Mr_Ekan]

Bump av denna utmärkta tråd. Hoppas jag kan låna den för följande...

Har någon studerat lämpligt höjd/bredd-förhållande för en slits? Låt oss förenkla det hela till en slits med konstant tvärsnittsarea. En ljudvåg må vara longitudinell, men jag misstänker att en väldigt platt och bred slits inte är ideal?

//Ekan

[MagnusÖstberg]

Varför inte?

[PontusEriksson]

Bump av denna utmärkta tråd. Hoppas jag kan låna den för följande...

Har någon studerat lämpligt höjd/bredd-förhållande för en slits? Låt oss förenkla det hela till en slits med konstant tvärsnittsarea. En ljudvåg må vara longitudinell, men jag misstänker att en väldigt platt och bred slits inte är ideal?

//Ekan

Enligt Isidor är det bättre att ha en platt och bred slits än en som är mera kvadratisk, eftersom virvlarna får svårare att bildas när det "finns mindre plats" för det, om jag förstått det rätt.

En välkonstruerad 100 mm cirkulär port klarar i allra bästa fall strömningshastigheter uppåt 20 m/s (RMS) innan total mättnad inträder. Observera att detta förutsätter ordentligt rundade kanter och även en liten baffel på portens insida. Halvslafsiga varianter utan rundningar och baffel kommer inte upp i mer än ca 5 m/s gränshastighet. Det mesta talar för att strömningen i praktiken, i dominerande utsträckning, är laminär upp till detta kanske halva ovanstående hastigheter där turbulensen kommer igång ordentligt (Re = 15 000 - 70 000). Studerar man de tryckfall som uppstår vid turbulent flöde och jämför dessa med ljudtrycket i porten inser man ganska snart att basreflexprincipen är mycket känslig för turbulens. Faktum är att turbulensgraden måste vara närmast obefintlig för att hygglig linjäritet skall råda.

För att exemplifiera vad som händer i termer av någorlunda distorsionsfria ljudtrycksnivåer utgår vi från en strömningsoptimerad 100 mm-port, avstämd till 20 Hz. Säg att vi av linjäritetsskäl tillåter kanske hälften av gräns- eller mättnadshastigheten på 20 m/s, alltså ca 10 m/s. Maximal ljudtrycksnivå vid 20 Hz i lyssningspositionen i ett normalt rum landar då i trakten av 105 - 110 dB. Självklart ganska högt, men egentligen inte tillräckligt. (Hembioentusiaster känner självklart till att maxnivån i effektkanalen i Dolbys AC3 (DD 5.1) är specad till 115 dB.) Notera även att en dålig cirkulär 100 mm port inte klarar mer än omkring 95 - 100 dB enligt samma kriterier. I flertalet kommersiella konstruktioner rundar man bara på högtalarens utsida och hoppar helt över åtgärder på insidan, något som är ganska meningslöst.)

Om man nu ersätter den cirkulära 100 mm-porten med en likaledes strömningsoptimerad 7 mm hög slits med samma tvärsnittsarea så händer följande: p.g.a. ett mer fördelaktigt Reynolds tal uppnår vi en gränshastighet som är drygt 3 ggr högre och därmed också en gränsljudtrycksnivå som är ca 10 dB högre. Vi kommer alltså upp omkring 115 - 120 dB under samma förutsättningar som ovan innan distorsionen blir alltför svår. Att den slitsformade porten kan uppträda sämre (med bl.a. sekundärströmmar) under turbulenta förhållanden spelar mindre roll. Vi offrar gärna turbulenta prestanda för ett utsträckt laminärdominerat, och därmed mer eller mindre linjärt, område. Det något ökade laminära strömningsmotståndet i slitsen ger även en försumbar känslighetsminskning på ca 0.3 - 0.5 dB.

[paa]

Dessa frågor förklaras utmärkt av Isidor i denna tråden:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&p=47411
Det handlar bl.a om att smalare portar ger klart högre tillåten lufthastighet, alltför trånga slitsar ökar dock friktionsförluster, samt att alltför breda slitsar kan ge problem med tvärresonanser.

[MagnusÖstberg]

paa,

om jag mäter fram ett resultat med en rund port - kan du översätta den i mått med din typ av lösning du har i hällristningsbasmodulerna?

[Mr_Ekan]

Hmm, 7mm i Isidors exempel. Varför just 7? Varför inte 5? Man kanske kan vänta sig ökade skjuvkrafter mellan de laminärt flödande luftskikten om man pressar ihop slitsen för mkt. Det borde kunna stimulera turbulens.

Ähh, jag svamlar...

[paa]

paa,

om jag mäter fram ett resultat med en rund port - kan du översätta den i mått med din typ av lösning du har i hällristningsbasmodulerna?

Nej inte precis. Det avvek lite mer från beräkningarna än jag gissade att det skulle göra. Och det skulle behöva räknas och mätas mer noggrannt på ett par lådor till, innan man kan säga säkert vad som händer. Men Arean på mitten av den böjda porten blev bara lite mindre än arean på en cylindrisk port med samma längd.

[DQ-20]

Hmm, 7mm i Isidors exempel. Varför just 7? Varför inte 5? Man kanske kan vänta sig ökade skjuvkrafter mellan de laminärt flödande luftskikten om man pressar ihop slitsen för mkt. Det borde kunna stimulera turbulens.

Ähh, jag svamlar...

Nej, det gör du inte. Fast det är nog mer friktion än turbulens man stimulerar. Men läs tråden som paa länkade till. Där står det mesta.

/DQ-20

[paa]

Hmm, 7mm i Isidors exempel. Varför just 7? Varför inte 5? Man kanske kan vänta sig ökade skjuvkrafter mellan de laminärt flödande luftskikten om man pressar ihop slitsen för mkt. Det borde kunna stimulera turbulens.

Ähh, jag svamlar...

Nej, det blir mindre turbulens med smalare slits, men friktionsförlusterna riskerar att öka kraftigt när den går ner under ca en cm i höjd.

[Mr_Ekan]

Dessa frågor förklaras utmärkt av Isidor i denna tråden:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&p=47411
Det handlar bl.a om att smalare portar ger klart högre tillåten lufthastighet, alltför trånga slitsar ökar dock friktionsförluster, samt att alltför breda slitsar kan ge problem med tvärresonanser.

Tackar! Hade glömt den fina tråden. Isidor anger hydrauliska diametern som 2*slitshöjden - det blir bra som riktmärke.

//Ekan

[MagnusÖstberg]

paa,

om jag mäter fram ett resultat med en rund port - kan du översätta den i mått med din typ av lösning du har i hällristningsbasmodulerna?

Nej inte precis. Det avvek lite mer från beräkningarna än jag gissade att det skulle göra. Och det skulle behöva räknas och mätas mer noggrannt på ett par lådor till, innan man kan säga säkert vad som händer. Men Arean på mitten av den böjda porten blev bara lite mindre än arean på en cylindrisk port med samma längd.

Tänkte nästan det. Nåja, har klurat ut ett sätt att testa längder på - hela porten blir utbytbar.

[paa]

Jag fick ett svar från Prof. Bert Roozen på en fråga om hur kantradien bör förhålla sig till stora radien om man förstorar porten, och fick det här svaret:

The Strouhal number determines the occurance of vortex separation.
St=omega * a / u (see my JASA paper Vortex sound in bass-reflex ports of loudspeakers. Part II. A method to estimate the point of separation)
Now, if the port radius increases, most likely u will decrease, which will allow a smaller port's cross-sectional radius a. However, to be on the save side, the port's cross-sectional radius a should not be taken too small. If you can hear the port 'whistling' you know it's edge is too sharp.
With Best regards,
Bert

Ni som har läst strömningslära kan väl kommentera svaret, men jag tyder det i alla fall som att portens kantradie inte ska ökas bara för att porten får större diameter?

Bumpar det här inlägget.
Är det någon som är duktig på strömningslära som har någon kommentar nu då?

[MagnusÖstberg]

Jag är inte duktig, men jag har aldrig hört att man skall öka radien oavsett dimension.

[Imbecillen]

Nu är jag inte direkt på den här nivån, men har ändå några funderingar kring det här då jag sitter och ritar på en konstruktion.

Borde man inte kunna öka högtalarens verkningsgrad genom att forma basreflexporten som ett horn? Visst förlorar man gradvis motståndet som porten bla. ska ge, i takt med att diametern ökar, men det borde gå att justera om man räknar på det. Det känns som en bra lösning rent logiskt, men det kanske inte fungerar pga fördröjningen som blir genom lådan och då med risk att ljudvågorna ska fasa ut varandra. Har läst att just horn kan vara känsligt på det dessutom.

Kan det vara en lösning att räkna om portens öppning något, eller är det att skjuta sig själv i foten?

Vad anser ni är gränsen för luftflödets hastighet genom porten? När börjar det uppstå sk. blåsljus eller annan otrevlig turbulens?

[gopnik]

Vad anser ni är gränsen för luftflödets hastighet genom porten? När börjar det uppstå sk. blåsljus eller annan otrevlig turbulens?

Jag vill minnas att Isidor föreslog en ett ungefärligt högsta värde på 15 m/s för en bra, dubbelbafflad ∅70 mm port. Och att det skalade ungefär så smidigt att man kan räkna med 20 m/s för en ∅50 mm och 10 m/s för en ∅100 mm. Det är i alla fall ungefär vad jag räknar med när jag dimensionerar.

[Cortado]

Vad anser ni är gränsen för luftflödets hastighet genom porten? När börjar det uppstå sk. blåsljus eller annan otrevlig turbulens?

Jag vill minnas att Isidor föreslog en ett ungefärligt högsta värde på 15 m/s för en bra, dubbelbafflad ∅70 mm port. Och att det skalade ungefär så smidigt att man kan räkna med 20 m/s för en ∅50 mm och 10 m/s för en ∅100 mm. Det är i alla fall ungefär vad jag räknar med när jag dimensionerar.

Missar jag något eller skrev du fel?

15mps för 70mm och 20mps för 50mm?

[Adhoc]

Med minskande innerdiameter (area) på röret, kan lufthastigheten igenom röret ökas före turbulens uppstår. Det var därför som Isidor även föreslog att 4 mindre rör är bättre än 1 stort (där totala portarean är lika för båda fallen). -Mera SPL i basen med lägre inmatad effekt från steget och samtidigt lägre distorsion.

Röd siffra = när turbulens börjar / har uppstått, ca 3000 för Reynolds-numret.

Reynolds number versus pipe diameters.PNG (589.38 KiB) Visad 5396 gånger

[I-or]

Jag fick ett svar från Prof. Bert Roozen på en fråga om hur kantradien bör förhålla sig till stora radien om man förstorar porten, och fick det här svaret:
The Strouhal number determines the occurance of vortex separation.
St=omega * a / u (see my JASA paper Vortex sound in bass-reflex ports of loudspeakers. Part II. A method to estimate the point of separation)
Now, if the port radius increases, most likely u will decrease, which will allow a smaller port's cross-sectional radius a. However, to be on the save side, the port's cross-sectional radius a should not be taken too small. If you can hear the port 'whistling' you know it's edge is too sharp.
With Best regards,
Bert

Ni som har läst strömningslära kan väl kommentera svaret, men jag tyder det i alla fall som att portens kantradie inte ska ökas bara för att porten får större diameter?

Gammal tråd, men paa ger sig sällan och stötte på. Det var länge sedan jag funderade på detta och nu var jag tvungen att friska upp minnet.

Roozen menar, i det paper han nämner ovan, att maximal icke-turbulent partikelförskjutning i portens öppning är proportionell mot krökningsradien på övergången mot baffeln d.v.s. "trattkrökningsradie" eller "kantradie". M.a.o. tjänar man både på större rörradie (lägre partikelhastighet för givet ljudtryck) och större kantradie, vilka båda leder till högre Strouhals tal, alltså mindre risk för virvelsläpp (vortex shedding) i öppningen. Senare forskning har dock visat att just formen på tratten har avgörande inverkan på strömningen och att man helst bör ha en flackt konisk tratt i kombination med en liten avslutningsradie.

Detta och mycket annat avhandlas i JAES-pappret från JBL/Infinity, Maximizing Performance from Loudspeaker Ports (lite fulare layout än i JAES-versionen, men direkt tillgängligt på nätet här: https://pdfs.semanticscholar.org/aa31/cf04123ca8f82e6f2236c07e3301d674a978.pdf). Det är ett ganska "ingenjörsmässigt" paper, alltså möjligen lite enklare att följa för novisen. Dock är det lite mer PA- än hifi-inriktat, men slutsatserna är ändå generellt gångbara.

För övrigt byggde jag för många år sedan en subwoofer med två slitsformade portar (ca 400x300x7 mm lxbxh och 15 graders linjärt expanderande avslutningar upp till ca 35 mm inkl liten slutradie), dimensionerad för maximalt 10 m/s (RMS) partikelhastighet vid öppningarna. Denna fungerar utmärkt, helt utan märkbar turbulens och påföljande portkompression eller dito oljud, något som definitivt inte har varit fallet för någon av alla konventionella konstruktioner jag har studerat, oavsett portutformning. Förutom att slitsade portar kan dimensioneras så att de ger optimala egenskaper är de väldigt enkla att få till för självbyggare utan gjutverktyg eller 3D-skrivare för ändtrattar.

[Kraniet]

300x7 mm = 21 cm2
Dvs ungefär samma area som en 51 mm port.
Blir inte 10 m/s en väldigt konservativ siffra för en sådan slitsport? (ca 1/8 av teoretisk maximal flödeshastighet?)

[I-or]

Nä, nu läste du slarvigt. Jag står inte ut med klena grejor. Tvärsnittsarean är ca 300x35 mm där vi har partikelhastigheten 10 m/s och dessutom är det två portar. Sammantaget motsvarar det alltså ungefär 160 mm i diameter för ett konventionellt rör. Portarna drivs av två hyggligt långslagiga åttatummare från Peerless (xmax = 8 mm) som sitter i en modifierad tv-bänkslåda från IKEA. Hela bygget tog ett par timmar och kom till för TV-rummet (27 m^2) för användning ned till 20 Hz. Den räcker ganska bra där och ser dessutom ut som fabrikstillverkad på lite håll.

Slutligen bör man komma ihåg att påståenden om användbara portöppningshastigheter runt 30 m/s är rent svammel i hifi-sammanhang. Någonstans i den häraden blir det total mättnad hur man än gör. Ibland kan man t.o.m. läsa om maximala porthastigheter uttryckta i mach-tal (t.ex M = 0,1). OK, då rör jag mig med M = 0,005 när jag är ute och går..

[paa]

Gammal tråd, men paa ger sig sällan och stötte på. Det var länge sedan jag funderade på detta och nu var jag tvungen att friska upp minnet.

Tack för svaret, det var ett välfyllt dokument du länkade till, blir lite kvällsläsning nu.
F.ö. PM:ade jag denna frågan till dig för 9 år sedan men du verkade inte läsa det då så jag fick inget svar, men kul att kunna fortsätta där vi slutade!

[petersteindl]

Vad är väl 9 år, i ett perspektiv på 10 miljarder år?

[I-or]

2011, alltså. På den tiden var jag ofta inlåst i någon jättefabrik i Kina, orkade inte riktigt följa detta forum och var dessutom allmänt slö på hifiområdet i stort. Det är märkligt hur intressen kommer och går.

[Kraniet]

Nä, nu läste du slarvigt. Jag står inte ut med klena grejor. Tvärsnittsarean är ca 300x35 mm där vi har partikelhastigheten 10 m/s och dessutom är det två portar. Sammantaget motsvarar det alltså ungefär 160 mm i diameter för ett konventionellt rör. Portarna drivs av två hyggligt långslagiga åttatummare från Peerless (xmax = 8 mm) som sitter i en modifierad tv-bänkslåda från IKEA. Hela bygget tog ett par timmar och kom till för TV-rummet (27 m^2) för användning ned till 20 Hz. Den räcker ganska bra där och ser dessutom ut som fabrikstillverkad på lite håll.

Slutligen bör man komma ihåg att påståenden om användbara portöppningshastigheter runt 30 m/s är rent svammel i hifi-sammanhang. Någonstans i den häraden blir det total mättnad hur man än gör. Ibland kan man t.o.m. läsa om maximala porthastigheter uttryckta i mach-tal (t.ex M = 0,1). OK, då rör jag mig med M = 0,005 när jag är ute och går..

Ok, ja du talade om hastigheten i mynningen.

Tänker på portarean. Är det så det blir alltså, att öppningsarean ska räknas som den effektiva portarean?

[Morgan]

Vad är väl 9 år, i ett perspektiv på 10 miljarder år?

Slarvputte! 13.787±0.020 miljarder år enligt Lambda-CDM-konkordansmodellen ska det vara. För övrigt är det väldigt kul att I-or är tillbaka - välkommen åter

[bomellberg]

Är det någon som har experimenterat med sk dimples på insidan av porten? För en golfboll skapar dessa en tunt lager
luft som verkar ha en "klistrande" effekt på luften.

För bilar verkar det fungera:

https://golf.com/news/dimple-design-hel ... -the-wind/



Vissa portöppningar verkar ha det:

https://i0.wp.com/blog.son-video.com/wp ... C502&ssl=1



Men finns det fördelar med att ha det i en basreflexport?

[I-or]

Kraniet,

Ok, ja du talade om hastigheten i mynningen.

Tänker på portarean. Är det så det blir alltså, att öppningsarean ska räknas som den effektiva portarean?

Nja, när tvärsnittsarean inte är konstant så är det olika förhållanden på olika ställen längs porten. I just detta fall varierar den någorlunda laminära (d.v.s. icke-komprimerande) partikelhastigheten från 10 m/s just i öppningarna (h = 35 mm) till 50 m/s i den lägsta sektionen (h = 7 mm). Turbulens kan uppstå både i porten och vid dess in- och utlopp (speciellt utloppen är känsliga) och här handlade det om att få utloppen att uppträda väl. Av detta skäl är det bra att sikta på låg strömningshastighet och nedåt 10 m/s är man generellt ganska säker förutsatt att man inte har skarpa kanter.

Sedan är det förstås så att inte heller denna port mättas totalt förrän runt 30-40 m/s. Antagligen fungerar den hyggligt upp till 20 m/s, men hur som helst är turbulens inget som helst praktiskt problem här. För övrigt kollade jag första sidan i tråden och de första bilderna är principiellt mycket lika denna konstruktion (som dock har en liten baffel på portens insida också).


bomellberg,

Dessa förb-nnade dimples är i portsammanhang ett rent marknadsföringstrick för att förleda konsumenter att tro att konstruktionen är strömlinjeformad. För golfbollar är de dock en nödvändighet för att få strömlinjerna att "smita åt" på baksidan och undvika vakbildning. Utan dimples skulle golfbollarna inte gå att slå mycket längre än 100 m. För fotbollar har fogarna (tidigare sömmarna) en liknande effekt och de tidiga termosvetsade bollarna som var nästan helt fria från fogar visade sig vara katastrofala strömningsmässigt. Den hårt kritiserade Adidas Jabulani i VM 2010 kunde via slumpmässig virvelbildning röra sig upp till +/-1 m i sid- och höjdled för identiska oskruvade skott (testat med bollkanon). Hyfsat jobbigt för målvakterna...

[E]

Är det någon som har experimenterat med sk dimples på insidan av porten? För en golfboll skapar dessa en tunt lager
luft som verkar ha en "klistrande" effekt på luften.

För bilar verkar det fungera:

https://golf.com/news/dimple-design-hel ... -the-wind/

[ Bild ]

Vågar man hoppas på att det underlättar eller minskar behovet av tvätt och polering också?

Mvh E*

[I-or]

Här är en bättre länk till JBL/Infinity-pappret (mer lättläst): https://www.pearl-hifi.com/06_Lit_Archive/15_Mfrs_Publications/Harman_Int'l/AES-Other_Publications/Maximizing_Performance_from_LS_Ports.pdf

[Imbecillen]

Borde man inte kunna öka högtalarens verkningsgrad genom att forma basreflexporten som ett horn?

Ca 6 år senare kan jag konstatera att min gamla idé skulle generera ett klassiskt bakladdat horn. Så visst skulle det gå. Den stora frågan är varför någon ens bygger basreflex när det finns horn!?!?

[paa]

Borde man inte kunna öka högtalarens verkningsgrad genom att forma basreflexporten som ett horn?

Ca 6 år senare kan jag konstatera att min gamla idé skulle generera ett klassiskt bakladdat horn. Så visst skulle det gå. Den stora frågan är varför någon ens bygger basreflex när det finns horn!?!?

Jag tror att det beror på att ett bashorn blir så många gånger större än en basreflexlåda, om det ska nå ner mot 20-30 Hz.