Gott Magnus!
Skrev precis detta inlägg och postar det ändå: Typ, jag funderar lite på prioriteringar:
För att inte hamna i "suboptimeringsträsket" (!), som efter I-ors återinträde i faktiskt-atmosfären framstår som alltmer vanligt förekommande, inte bara inom HiFi och utan även på Faktiskt, så tänker jag att man kanske inte bör titta
för mycket på exakta avstämningar. Detta i synnerhet med hänsyn till att smalbandig eq behövs om man vill uppnå en högkvalitativ återgivning samt att rummen trots allt skiljer sig en hel del map storlek, geometrier, eftergivlighet i väggmaterial, samt inte minst placering av moduler och lyssnare.
Här är en snabb jämförelse mellan olika avstämningar. Den
röda är ett extremfall för att exkludera begränsningar i porten, samt testa annan avstämning. Jag hade helt klart gått för en mindre låda och försökt se om det går att fixa porten ändå:
- 18n862-differnt_tunings.png (149.26 KiB) Visad 3647 gånger
Map porthastighet, läs den gamla Isidor-tråden.
viewtopic.php?p=47411#p47411En välkonstruerad 100 mm cirkulär port klarar i allra bästa fall strömningshastigheter uppåt 20 m/s (RMS) innan total mättnad inträder. Observera att detta förutsätter ordentligt rundade kanter och även en liten baffel på portens insida. Halvslafsiga varianter utan rundningar och baffel kommer inte upp i mer än ca 5 m/s gränshastighet.
....För att exemplifiera vad som händer i termer av någorlunda distorsionsfria ljudtrycksnivåer utgår vi från en strömningsoptimerad 100 mm-port, avstämd till 20 Hz. Säg att vi av linjäritetsskäl tillåter kanske hälften av gräns- eller mättnadshastigheten på 20 m/s, alltså ca 10 m/s.
... För övrigt är det av samma skäl en fördel med t.ex. 4 st 50 mm-rör jämfört med ett på 100 mm. Allt annat lika uppnår vi omkring dubbla hastigheten/volymflödet för samma distorsion och därmed ca 6 dB högre nivå innan vi får problem. Resonemanget blir mer rättframt här eftersom formen ger samma förutsättningar och enda skillnaden ligger i ett hälften så stort Reynolds tal för en given strömningshastighet för 50 mm-portarna. Här får man inte ens några, i det här fallet mest teoretiska, nackdelar i form av sekundärströmmar.
.... För en strömningsoptimerad port med diametern 100 mm kan man tillåta partikelhastigheter på omkring 10 m/s RMS innan distorsionen börjar att öka okontrollerat. Detta värde är skalbart inom rimliga gränser så att man kan tillåta ca 20 m/s för ett 50 mm-rör och ca 5 m/s för ett 200 mm-rör (som nog inte är alltför vanliga i praktiken). Det maximala volymflödet ökar alltså med ca 6 dB per diameterfördubbling snarare än 12 dB p.g.a. tidigare omslag till turbulent strömning. En icke optimerad port (utan ordentliga trattar) klarar vanligtvis inte mer än en fjärdedel av ovanstående hastigheter.
Samt:
viewtopic.php?f=3&t=6457&p=2005148&hilit=reynolds#p2124567 Tvärsnittsarean är ca 300x35 mm där vi har partikelhastigheten 10 m/s och dessutom är det två portar. Sammantaget motsvarar det alltså ungefär 160 mm i diameter för ett konventionellt rör
Nja, när tvärsnittsarean inte är konstant så är det olika förhållanden på olika ställen längs porten. I just detta fall varierar den någorlunda laminära (d.v.s. icke-komprimerande) partikelhastigheten från 10 m/s just i öppningarna (h = 35 mm) till 50 m/s i den lägsta sektionen (h = 7 mm). Turbulens kan uppstå både i porten och vid dess in- och utlopp (speciellt utloppen är känsliga) och här handlade det om att få utloppen att uppträda väl. Av detta skäl är det bra att sikta på låg strömningshastighet och nedåt 10 m/s är man generellt ganska säker förutsatt att man inte har skarpa kanter.
Sedan är det förstås så att inte heller denna port mättas totalt förrän runt 30-40 m/s. Antagligen fungerar den hyggligt upp till 20 m/s, men hur som helst är turbulens inget som helst praktiskt problem här. För övrigt kollade jag första sidan i tråden och de första bilderna är principiellt mycket lika denna konstruktion (som dock har en liten baffel på portens insida också).
Basvägg, fast inomhus kanske ? 
Har man hittat till INO så är det van inte lätt att få till något eget man blir nöjd med.
Nu fattar jag varför denna diskanten har kylflänsar . Det är inte en diskant för PA bruk. Flänsarna trodde jag bara var något marknadsföringstrix för att det skulle se coolt ut. Tack för info I-or , man lär sig. 
Skillnaden är helt enorm mot aviserat. Förutom detta så ser elementet ganska så välbyggt ut.