Moderator: Redaktörer
xmag skrev:Jag har fått lära mig att fasen inte har så stor betydelse för mikrofonförstärkare.
Det har jag testat med att mäta ett högtalarelement med rak fas hos mikrofonförstärkaren och en med fas som faller i båda ändar. När jag mätt element med dessa olika faser lägger jag ihop båda mätningarnas faskurvor för elementet. Nu borde fasen skilja mellan mätningarna eftersom den ena mikrofonförstärkaren hade avsevärt avvikande fas. Men så blev det inte, elementens båda faskurvor var identiska.
De som påstod mikrofonfasen inte spelar någon roll tycks ha rätt.... Men... jag vill ändå försöka få rak faskurva ändå, dock är det inte superviktigt längre.
Fasen för denna mikrofonförstärkare stiger i de lägre frekvenserna och faller i de högre. Att den faller vid de högre frekvenserna beror med stor sannolikhet på de långa kablarna. Det blir helt enkelt en tidsfördröjning där.
Vid de lägre frekvenserna stiger fasen eftersom frekvenskurvan från 20hz ner till 2hz faller med 3dB. Det jag skall göra nu är alltså att göra frekvenskurvan rak ner till 2hz. Onödigt? Ja, absolut, men varför inte fixa det om man kan?
Skall också öka förstärkningen från nu ca 21ggr till omkring 28ggr. Redan där kanske frekvenskurvan under 20hz blir rak för jag har sett mätningar som visar att just denna konstruktion får rakare kurvor vid högre förstärkning.
När jag är klar skall jag rita om det hela i ett kretskortsprogram på så sätt att vem som helst med de filerna skall kunna beställa professionella kretskort. 5st färdiga kretskort tror jag låg på lite mer än 100kr.
Frågor på detta?
jansch skrev:xmag skrev:Jag har fått lära mig att fasen inte har så stor betydelse för mikrofonförstärkare.
Det har jag testat med att mäta ett högtalarelement med rak fas hos mikrofonförstärkaren och en med fas som faller i båda ändar. När jag mätt element med dessa olika faser lägger jag ihop båda mätningarnas faskurvor för elementet. Nu borde fasen skilja mellan mätningarna eftersom den ena mikrofonförstärkaren hade avsevärt avvikande fas. Men så blev det inte, elementens båda faskurvor var identiska.
De som påstod mikrofonfasen inte spelar någon roll tycks ha rätt.... Men... jag vill ändå försöka få rak faskurva ändå, dock är det inte superviktigt längre.
Fasen för denna mikrofonförstärkare stiger i de lägre frekvenserna och faller i de högre. Att den faller vid de högre frekvenserna beror med stor sannolikhet på de långa kablarna. Det blir helt enkelt en tidsfördröjning där.
Vid de lägre frekvenserna stiger fasen eftersom frekvenskurvan från 20hz ner till 2hz faller med 3dB. Det jag skall göra nu är alltså att göra frekvenskurvan rak ner till 2hz. Onödigt? Ja, absolut, men varför inte fixa det om man kan?
Skall också öka förstärkningen från nu ca 21ggr till omkring 28ggr. Redan där kanske frekvenskurvan under 20hz blir rak för jag har sett mätningar som visar att just denna konstruktion får rakare kurvor vid högre förstärkning.
När jag är klar skall jag rita om det hela i ett kretskortsprogram på så sätt att vem som helst med de filerna skall kunna beställa professionella kretskort. 5st färdiga kretskort tror jag låg på lite mer än 100kr.
Frågor på detta?
Fasens betydelse kräver kanske lite förklaring.
När man mäter högtalare AKUSTISKT är man mer intresserad av konsekvensen av fasförskjutning vilket då visar sig på frekvensgången. T.ex övergången mellan bas- och diskantelement. Det är då FASSKILLNADEN som påverkar, inte den den absoluta fasvinkeln. Att mäta FASSKILLNAD går ju faktiskt att göra för en given frekvens i en given punkt även om mikrofonens/mätförstärkarens fas varierar över frekvensbandet.
"De lärda" tvistar också om hur vi överhuvudtaget reagerar för fasskillnad. Viktigt! Det handlar då om fasskillnad mellan olika toner/frekvenser från EN ljudkälla! Att vi använder fas för riktningsbestämmande eller vid fantomprojektion vid stereo är en helt annan sak.
Vill man höra hur 180graders fasskillnad låter mellan öronen kan man fasvända ena sidan på ett par hörlurar och lyssna på MONO (Detta experiment går inte att göra med högtalare då superposition sker i luften). Man kan ibland detektera en anings skillnad men det låter inte fel. Trots allt har man ju då presenterat en signal där fasskillnaden motsvarar en riktning som varierar för olika frekvenser. Dessutom är 180graders fasskillnad på alla frekvenser under ca 1kHz då overkliga. Man kan ju aldrig nå 180graders fasförskjutning på t.ex 100Hz från EN ljudkälla, då skulle huvudet, avståndet mellan öronen, vara ca 1,7meter!
Trots detta låter det inte fel men man kan antyda skillnad.
Ett annat argument för att fasskillnad inte påverkar är att i ett vanligt rum blandas direktljud med diffusljud, superposition uppstår och därmed också fasskillnad. Man kan då hävda att korta reflexer stör men gissningsvis handlar det om precedens där hörseln har svårt att bestämma riktning när hörseln uppfattar "två direktljud".
Nåväl,
Alla analoga kretsar, och mekaniska system såsom mikrofoner, har fasförskjutning som speglar sig i frekvensgången. Vill man ha "rak" fas måste frekvensgången vara "rak" från "0" till oändligheten.
Nedan är en bild av min mätförstärkare (Bruel&Kjaer 2690). där kan man se hur fasen ändra sig för olika filterinställningar. Jag använder oftast 20Hz respektive 22,4kHz filter för "vanliga" mätningar för att undvika eventuella störningar. Att t.ex använda 0,1Hz filter till förmån för "rak" fas ner till 20Hz skapar problem då blåst (tryckändring inomhus), långtradare, tåg, etc. kan vara ett problem. Filtrens gränsfrekvens är definierade med -1dB påverkan på frekvensgången.
Bifogar i nästa inlägg också faskurva från en mikrofon.
"De lärda" tvistar också om hur vi överhuvudtaget reagerar för fasskillnad.
jansch skrev:Felvänd zenerdiod.....tror jag. Mät spänningen över den
jansch skrev:Det slog mej att du skrivit tidigare att "Behringerburken" har ganska låg inimpedans, kanske jag minns fel men något i stil med 1kohm?
Har du mätt mikrofonföstärkaren med Behringerburken som last.
Undre gränsfrekvens kommer påverkas av primärt C9 men också kanske R11 beroende på hur impedansen i Behringerburken ser ut över audiofrekvensbandet.
Förslagsvis mäter du frekvenssvaret med ansluten/påslagen Behringerburk om du inte gjort det.
RogerGustavsson skrev:Eric Wallin gjorde en version 2, https://dokumen.tips/documents/mic-prea ... tions.html
RogerGustavsson skrev:Tror att det är efter Wallins schema och att man "produktifierat" den.
Nu skall jag lära mig (huga mig) rita kretsar i "ExpressPCB" för att få fram snygga och bra kretskort till denna mikrofonförstärkare.
xmag skrev:jansch skrev:Det slog mej att du skrivit tidigare att "Behringerburken" har ganska låg inimpedans, kanske jag minns fel men något i stil med 1kohm?
Har du mätt mikrofonföstärkaren med Behringerburken som last.
Undre gränsfrekvens kommer påverkas av primärt C9 men också kanske R11 beroende på hur impedansen i Behringerburken ser ut över audiofrekvensbandet.
Förslagsvis mäter du frekvenssvaret med ansluten/påslagen Behringerburk om du inte gjort det.
För Behringer är in-impedansen ca (approx.) 27kohm och ut-impedansen ca 400ohm.
Jag har mätt också med RMAA men den visar den sammanlagda frekvenskurvan av ljudkortet och mikrofonförstärkaren. Frekvenskurvan blir exakt samma som bara ljudkortet vilket visar att frekvenskurvan för mikrofonförstärkaren är rak.
EDIT:
Byglar jag R11 (kör utan R11) blir fasen vid 20khz -5grader med R11 är den -6grader. Någon skillnad på frekvenskurvan kan jag inte se. Men ökning av kondensatorn (C9) gjorde en del på både fasen och frekvenskurvan. Bytet berodde just på att göra frekvenskurvan rakare. En rakare fas fick jag på köpet.
Egentligen behöver inte mikrofonförstärkaren i Matrojig R11 eftersom den går med kort tråd direkt till en potentiometer. Men min tanke är att vem som helst skall kunna bygga den och vissa har den nära mikrofonen då kan den långa mikrofonkabeln få mikrofonförstärkaren att börja konstra. Därför väljer jag att ha R11 kvar.
jansch skrev:xmag skrev:jansch skrev:Det slog mej att du skrivit tidigare att "Behringerburken" har ganska låg inimpedans, kanske jag minns fel men något i stil med 1kohm?
Har du mätt mikrofonföstärkaren med Behringerburken som last.
Undre gränsfrekvens kommer påverkas av primärt C9 men också kanske R11 beroende på hur impedansen i Behringerburken ser ut över audiofrekvensbandet.
Förslagsvis mäter du frekvenssvaret med ansluten/påslagen Behringerburk om du inte gjort det.
För Behringer är in-impedansen ca (approx.) 27kohm och ut-impedansen ca 400ohm.
Jag har mätt också med RMAA men den visar den sammanlagda frekvenskurvan av ljudkortet och mikrofonförstärkaren. Frekvenskurvan blir exakt samma som bara ljudkortet vilket visar att frekvenskurvan för mikrofonförstärkaren är rak.
EDIT:
Byglar jag R11 (kör utan R11) blir fasen vid 20khz -5grader med R11 är den -6grader. Någon skillnad på frekvenskurvan kan jag inte se. Men ökning av kondensatorn (C9) gjorde en del på både fasen och frekvenskurvan. Bytet berodde just på att göra frekvenskurvan rakare. En rakare fas fick jag på köpet.
Egentligen behöver inte mikrofonförstärkaren i Matrojig R11 eftersom den går med kort tråd direkt till en potentiometer. Men min tanke är att vem som helst skall kunna bygga den och vissa har den nära mikrofonen då kan den långa mikrofonkabeln få mikrofonförstärkaren att börja konstra. Därför väljer jag att ha R11 kvar.
Då mindes jag fel....
"Stör" inte R11 (och C9) är det bra. R11 är ett utmärkt sätt att få en opamp att jobba inom bra betingelser.
Michael skrev:Tråddragningsschemat blev lite fel... nere till vänster
Lite skumt att använda symbol för polar konding, men skriva non-polar. Bättre ta rätt symbol.
rikkitikkitavi skrev:Det är nog så enkelt att kopplingen mellan schema-P B-3D modell inte är gjort för OPA (som har en DIP 8 kapsel) och kontaktdonen.
Det står nog i manualen hur man definierar upp allt sådant. Betänk att det är gratis programvara. Man får vara beredd på att pilla lite själv..
Jag tycker layouten ser bra ur.
Det är viktigt att man kommer åt att löda ordentligt. När du löder ferriterna vill du inte ha för mycket koppar att värma så du steker dem, de kan vara lite värmekänsliga (ävrn om curietemperaturen är långt över vad en lödkolv kan generera, dvs där du tar bort deras magnetiska egenskaper)
Det är inte superkänsligt i en sådan här förstärkare heller.
Jag har själv själv börjat utveckla en relation till KiCad, och vad jag har sett så kommer den bli långvarig.
xmag skrev:Eller finns det en särskild symbol för bipolära elektrolytkondensatorer?
Michael skrev:xmag skrev:Eller finns det en särskild symbol för bipolära elektrolytkondensatorer?
Nej, inte vad jag känner till. För då skulle det väl också finnas egen symbol för polyester och så en egen symbol för polykarbonat och så en egen symbol för polystyren och så en egen symbol för keramisk... ja du kanske förstår att det kanske inte det är så det är tänkt. Istället finns symbol för polar och non-polar. (jösses borde inte svenska polisen titta in i denna tråd).
Så mitt förslag är använd en av de två standard symboler som finns och hitta inte på nån egen. Är den okänslig för plus/minus så är det en non-polar så använd den symbolen. Sedan om du vill styra upp vilken typ eller exakt vilken komponent som skall användas. Så får det synas i en komponentförteckningslista.
//Michael
xmag skrev:Har nu kopplat in mikrofonförstärkaren i min test-Matrojig.
Förstärkningen i mikrofonförstärkaren är fullt ok med 26ggr.
Så här ser några testmätningar ut med batterier och nätaggregat:
Frekvenskurva 0,5m från elementet på en bänk med närmaste yta ca 5cm och en större yta ca 70cm ifrån. I övrigt mätte jag i ett 12m2 stort rum.
Distorsion 0,5m från elementet på en bänk med närmaste yta ca 5cm och en större yta ca 70cm ifrån.
Distorsion 1cm från elementet.
Vattenfall 0,5m från elementet på en bänk med närmaste yta ca 5cm och en större yta ca 70cm ifrån.
Vattenfall 1cm från elementet på en bänk med närmaste yta ca 5cm och en större yta ca 70cm ifrån.
Spektrum analys av element 0,5m ifrån.
Johan_Lindroos skrev:
Kommentar angående den sista kurvan "Spektrum analys av element 0,5m ifrån":
Du skulle behöva kolla upp mätprogrammet, för det är något som inte stämmer. Jag får det till att andratonsdisten är ca 0,4 %, med liknande fel på övriga övertoner också. Det beror på att excitationsfrekvensen ( 1 kHz) har nivån ca -33 dBfs och inte -6 dBfs som felaktigt används av programmet. Något du behöver vara medveten om alltså och se upp med.
rikkitikkitavi skrev:Man kan konstatera att mikrofonförstärkarens bidrag till distortionsmätningarna är försumbart
Svempa skrev:Har du inte förväxlat + och - ingångarna på OPn i schemat? Jämför med den ursprungliga ritningen.
Michael skrev:Jag finner det märkligt med så tunna ledare. Hur ser lödsidan ut?
PS. Mindre känslig för kraftmatningen, kan ju kanske bero på att du nu inte kör in den signalen rakt in på mik signalen. Utan har filter. Som påtalades för länge sedan.
//Michael
Michael skrev:Jag finner det märkligt med så tunna ledare. Hur ser lödsidan ut?
PS. Mindre känslig för kraftmatningen, kan ju kanske bero på att du nu inte kör in den signalen rakt in på mik signalen. Utan har filter. Som påtalades för länge sedan.
//Michael
xmag skrev:Michael skrev:xmag skrev:Eller finns det en särskild symbol för bipolära elektrolytkondensatorer?
Nej, inte vad jag känner till. För då skulle det väl också finnas egen symbol för polyester och så en egen symbol för polykarbonat och så en egen symbol för polystyren och så en egen symbol för keramisk... ja du kanske förstår att det kanske inte det är så det är tänkt. Istället finns symbol för polar och non-polar. (jösses borde inte svenska polisen titta in i denna tråd).
Så mitt förslag är använd en av de två standard symboler som finns och hitta inte på nån egen. Är den okänslig för plus/minus så är det en non-polar så använd den symbolen. Sedan om du vill styra upp vilken typ eller exakt vilken komponent som skall användas. Så får det synas i en komponentförteckningslista.
//Michael
Jo, jag vet att det är så men blev förvirrad av att Wallin använder polar-symbol för nonpolar men bara tagit bort plustecknet. Utöver det blir det problem med EasyEDA för om jag väljer tecknet för nonpolar ritar den upp en fyrkantig yta där det skall sitta en rund elektrolyt. Jag har letat länge efter en kondensator som inte är polar och där EasyEDA skapar en rund yta på kretskortet för kondensatorn. Det skall gå rita själv och välja bort EasyEDAs symbol men så långt har jag inte kommit ännu.
MacBruce skrev:xmag skrev:Michael skrev:Nej, inte vad jag känner till. För då skulle det väl också finnas egen symbol för polyester och så en egen symbol för polykarbonat och så en egen symbol för polystyren och så en egen symbol för keramisk... ja du kanske förstår att det kanske inte det är så det är tänkt. Istället finns symbol för polar och non-polar. (jösses borde inte svenska polisen titta in i denna tråd).
Så mitt förslag är använd en av de två standard symboler som finns och hitta inte på nån egen. Är den okänslig för plus/minus så är det en non-polar så använd den symbolen. Sedan om du vill styra upp vilken typ eller exakt vilken komponent som skall användas. Så får det synas i en komponentförteckningslista.
//Michael
Jo, jag vet att det är så men blev förvirrad av att Wallin använder polar-symbol för nonpolar men bara tagit bort plustecknet. Utöver det blir det problem med EasyEDA för om jag väljer tecknet för nonpolar ritar den upp en fyrkantig yta där det skall sitta en rund elektrolyt. Jag har letat länge efter en kondensator som inte är polar och där EasyEDA skapar en rund yta på kretskortet för kondensatorn. Det skall gå rita själv och välja bort EasyEDAs symbol men så långt har jag inte kommit ännu.
Hade missat den här diskussionen. Håller med om, att man inte behöver någon speciell "elektrolyt"-symbol för bipolära lytar. Dock finns det de som gärna använder symbolen i mitten i bilden nedan, om man av någon anledning vill markera vilken pinne som ett metalliskt hölje är anslutet till.
Ojxmag skrev:Lödsidan ser ut på samma sätt med tunna ledare.
Michael skrev:Är det en standard vilken pinne som är ansluten till höljet på en bipolär?
och hur är det med standard ellyt, är det ALLTID minus till höljet?
xmag skrev:Lödsidan ser ut på samma sätt med tunna ledare.
Oj
Tråkigt du inte la upp för granskning innan beställning. Du kunde fått några kommentarer och förbättringsförslag.
//Michael
sammel skrev:Snyggt Xmag
Michael skrev:+ Bredare ledare
+ Jordplan på bägge sidor
+ C7 vid power in
MacBruce skrev:Kicad:
Då och då känner man sig som "lelle-pôjken", trots att jag snubblade över 80-strecket för några veckor sedan. Är ansluten till [kicad-users] epost-lista och där kom under natten (vår tid) :
"Greetings all;
New subscriber, here, but not new to electronics in general.
I'm currently 87 yo, and 20 years retired. [...]"
xmag skrev:MacBruce skrev:Kicad:
Då och då känner man sig som "lelle-pôjken", trots att jag snubblade över 80-strecket för några veckor sedan. Är ansluten till [kicad-users] epost-lista och där kom under natten (vår tid) :
"Greetings all;
New subscriber, here, but not new to electronics in general.
I'm currently 87 yo, and 20 years retired. [...]"
Härligt med folk som bara ser framåt oavsett ålder.
MacBruce skrev:xmag skrev:MacBruce skrev:Kicad:
Då och då känner man sig som "lelle-pôjken", trots att jag snubblade över 80-strecket för några veckor sedan. Är ansluten till [kicad-users] epost-lista och där kom under natten (vår tid) :
"Greetings all;
New subscriber, here, but not new to electronics in general.
I'm currently 87 yo, and 20 years retired. [...]"
Härligt med folk som bara ser framåt oavsett ålder.
Ja, salig "morsan" brukade säga: "Det gäller att leva tills man dör. Åldrande innebär bara fysiska begränsningar, i övrigt innebär det samlande av erfarenheter inom ens intressen".
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 14 gäster