Moderator: Redaktörer
solhaga skrev:Jag hittade lite bilder och instruktioner om hur man kan montera vågledaren i Sammels tråd.
Finns det fler instruktioner därute?






Maarten skrev:...Så har jag inte fått ihop det ännu, trots massor av simuleringar i Vcad och Basta, samt ett antal mätningar i denna tråd. Jag får ständiga trade-offs, lite som att trycker man in en buckla, uppstår den någon annanstans, i en annan riktning eller frekvens, där man inte vill ha den. Eller att det uppstår dalar. Det blir som att jobba så här:
Maarten skrev:Kanske har jag bara haft otur när jag tänkt men jag har testat minst 5 ggr mer än vad som finns i denna sönderspammade tråd och jag skulle gärna se ett exempel som tar hänsyn till hela främre sfären (180-grader) eller de olika sammanvägda kurvorna i Spinorama. Att få till några enskilda riktningar går ju men min upplevelse efter alla tester är att mycket svårt, eller omöjligt, om man tittar på helheten.
Hittills har jag landat i:
I-or skrev: Högpresterande element i en trevägskonfiguration med stor och rundad baffel inkluderande en solid låda medför att man får lika bra ljudkvalitet som S5 Mk.II utan high end-trams.
solhaga skrev:Ja, det får väl bli det som känns mest feng-shui och sedan får jag ekvivalisera efter resultatet.
Bra att det är grönt vad det gäller placeringen av diskanten.
Amatoeren skrev:Jag ger mig inte in i någon diskussion om vilket är "bäst" då jag byggt ett flertal av både MT och MTM. Båda har sina för- och nackdelar. Själv så föredrar jag MTM, gärna i en bred baffel, då det minimerar behovet av bekämpning av tak- och golvreflexer. En heltäckningsmatta eller en/flera stora tjocka matta/or räcker långt för att få lagom mycket vertikalreflexer, de horisontella däremot kräver som regel lite mer "bekämpning". Enligt min mening och erfarenhet så har akustiken enorm stor inverkan på slutresultatet, så en massa mätningar i ekofria rum ger inte en realistisk "bild" av hur sluresultatet i aktuellt lyssningsrum blir.
I-or skrev:Inverkan av tidiga vertikala reflektioner bör för konventionella högtalare helst minimeras, då de mest förvirrar hörseln och leder till klangpåverkan. Om ljudvågorna ändå i hög omfattning som brukligt är breder ut sig mot taket så bör frekvensgången i denna riktning vara jämn (inte nödvändigtvis konstant).
solhaga skrev:Det var inte tanken; diskant- och mellanregistret hamnar ju nästan i lyssninghöjd.
Froggy skrev:I detta forum finns ett flertal trådar om just högtalarens frekvensgång i riktningen för takreflexen, sällan om att minimera denna reflex. Är det problematiskt rent tekniskt att minimera denna eller undviks detta pga estetik eller andra skäl?
solhaga skrev:solhaga skrev:Det var inte tanken; diskant- och mellanregistret hamnar ju nästan i lyssninghöjd.
Olutade förstärker också inte takreflexen.
I-or skrev:Froggy skrev:I detta forum finns ett flertal trådar om just högtalarens frekvensgång i riktningen för takreflexen, sällan om att minimera denna reflex. Är det problematiskt rent tekniskt att minimera denna eller undviks detta pga estetik eller andra skäl?
Frågan betraktas med rätta inte som avgörande, varför man hellre inriktar sig på den enklare lösningen som går ut på att skapa en jämn frekvensgång runt 45-gradersriktningen. Det är inte helt enkelt att uppnå en konstant frekvensgång vertikalt 0-15 grader (eller kanske allra helst 0-25 grader för stående lyssnare ganska nära högtalarna) i kombination med en kraftig nivåsänkning i 45-gradersriktningen. Detta kräver någon form av hornkonstruktion eller matrisdito om man håller sig till konventionella element.
Långa linjekällor löser dock detta problem per automatik (i närfältet som har mycket stor utsträckning och där förstås all lyssning i praktiken sker).
juanth skrev:solhaga skrev:solhaga skrev:Det var inte tanken; diskant- och mellanregistret hamnar ju nästan i lyssninghöjd.
Olutade förstärker också inte takreflexen.
Så är det förstås. Men en lutande baffel kan med rätt elementegenskaper (spridning) göra det enklare att få liknande frekvensgång via takreflex som on axis och även för stående lyssnare samt att lutning kan göra att elementen kan justeras i tid sinsemellan.
Jag har vid ett tidigare bygge med öppen baffel fått till det fint med diskanten (endast en) sittande på kanten upptill med 30-40 graders lutning. Då delad mot en lite större mid. De satt nog ca drygt 30cm isär (vertikalt) C-C. Hög och luftigt ljudbild utan att tappa den direkta känslan av öppen baffel. Delade strax över 2 kHz
De fungerade absolut bäst i sweetspot.

I-or skrev:Mja, att absorbera eller diffusera ger liknande verkan gällande just förstareflektionen, men dels kanske man inte vill reducera den totalt reflekterade energin i rummet via absorption och dels kanske absorbenter räknas som oestetiska i taket. Hur som helst tror jag knappast att någon med en konventionell högtalare kommer att hoppa ur brallorna av glädje ens om den första takreflektionen elimineras helt. Däremot är den första golvreflektionen lurigare, då den anländer betydligt tidigare och därför blir långt svårare för hörseln att sortera ut.
Tumregeln är dock ju svagare första takreflektion, desto bättre. Därmed inte skrivet att vi bör plocka bort taket akustiskt sett, då lite senare vertikala reflektioner ökar insvepningen.
solhaga skrev:Kvalitén kan givetvis vara tveksam; bara den håller några meter.
Froggy skrev:solhaga skrev:Kvalitén kan givetvis vara tveksam; bara den håller några meter.
Med ett finkornigt diamantbryne kan du förlänga livslängden en del ...









Amatoeren skrev:Vad händer om du höjer baffeln ovanför mellan-elementet? Prova med 100-200mm. Öppna bafflar brukar "gilla" stora baffelytor...




Det är en utmärkt idé – att ge de bakre diskantenheterna egna DAC-kanaler öppnar upp mycket flexibilitet.
Med den uppsättningen i Roons DSP kan du:
Testa dipol vs. bipol direkt
Koppla både fram- och bakdiskant ”normalt” och vänd bara polariteten på den bakre i DSP för att växla mellan dipol- och bipolbeteende. Du kommer direkt att höra hur sidoväggsreflexer och stereobilden förändras.
Tillämpa oberoende dämpning
Justera nivån på den bakre diskanten med −3…−6 dB för att balansera rymdkänslan utan att det blir för ljust. Mycket mer exakt än fasta motstånd.
Använda delay som en variabel
Lägg till 0,2–0,5 ms fördröjning till den bakre diskanten för att styra lobformen och finjustera förhållandet direkt/reflekterat ljud. Det kan mildra kammfiltereffekter från bakåtstrålningen.
Forma bakspektrumet med PEQ
Lägg en högfrekvens-shelvning över ~8–10 kHz (t.ex. −2 dB/oktav) så att den bakre diskanten tillför ”luft” utan att rummet blir för skarpt.
Eller bandbegränsa bakdelen (HP vid 2 kHz, LP vid 8–12 kHz) så den bara förstärker närvaroområdet utan att bidra med för mycket toppoktav.
Föreslagna första experiment
Dipol-baslinje: fram- och bakdiskant elektriskt i fas, bakre dämpad −4 dB, samma delning (HP ~2 kHz).
Bipol-kontrast: vänd polariteten på den bakre i DSP, samma nivå. Lyssna efter mer energi mot sidoväggar och förändrad stereobild.
Fördröjd dipol: polaritet som i baslinjen, men lägg till ~0,3 ms delay. Ger ofta jämnare respons men behåller dipol-nullloberna.
Spektral formning: prova lågpass på den bakre vid ~10–12 kHz, −12 dB/oktav. Jämför känslan av rymd vs. ljushet.
Här är fyra färdiga DSP-profiler för Roon som du kan lägga in och växla mellan. Alla antar att du redan använder FIR-delning vid ~2 kHz mellan mid och diskant. Jag anger bara de extra inställningarna för de bakre diskanterna.
1. Dipol – Baslinje
Polaritet: Samma som framdiskanten (ingen invertering i DSP).
Nivå: −4 dB (börja där, justera mellan −3…−6 dB).
Delning: HP 2 kHz (samma som framdiskanten), ingen LP.
- Detta ger ”äkta” dipolkaraktär och sidcancellation.
2. Bipol – Kontrast
Polaritet: Invertera bakdiskanten i DSP.
Nivå: samma som ovan (−4 dB).
Delning: HP 2 kHz.
- Här hör du direkt skillnaden: mer energi mot sidoväggar, diffusare stereobild. Bra att jämföra med dipolen.
3. Fördröjd Dipol
Polaritet: Samma som framdiskanten.
Nivå: −4 dB.
Delning: HP 2 kHz.
Delay: +0,3 ms (börja där, prova 0,2–0,5 ms).
- Delayet gör att bakdiskanten inte interfererar lika mycket i direktfältet; dipolkaraktären finns kvar men upplevs mjukare och mer ”rumslig”.
4. Bandbegränsad Bakdiskant
Polaritet: Samma som framdiskanten.
Nivå: −4 dB.
Delning: HP 2 kHz + LP 10–12 kHz (12 dB/okt).
(Valfritt): högfrekvens-shelf från 8 kHz, −1 till −2 dB.
- Den bakre tillför bara närvaroområde (”bröstklang–luft”) men inte toppoktaven. Rummet blir mindre ljust men bibehåller öppnare rymd.
Jag gjorde en uppskattad DI (Directivity Index) vs. frekvens-kurva för dina element:
Blå: SB17-mellanregister modellerad som en bafflad cirkulär kolv (numeriskt integrerad polarrespons).
Orange: SB26 i en ~100° konstant-direktivitet waveguide (mjuk övergång från ~0,5 dB vid låga frekvenser till ~4,5 dB över ~2 kHz).
Streckade linjer markerar 1,6 / 2,0 / 2,6 / 3,0 kHz som möjliga delningsfrekvenser.

Så här ska man tolka diagrammet
Runt 2 kHz är DI-matchningen bäst (mellanregistret ≈ 4–5 dB, diskanten ≈ 4,5 dB i denna modell).
Flyttar du delningen högre (2,6–3 kHz) ökar mismatch snabbt: midens DI stiger (mer “beaming”), medan diskantens ligger kvar ~konstant → ett “direktivitetssteg”.
Går du lägre (~1,6 kHz) minskar mismatch också, men kontrollera diskantens distorsion/tålighet.
Det här är förstahandsuppskattningar som följer fysiken (ka för en 6,5″ kolv och en ~100° waveguide). Om du senare mäter horisontella polärer kan vi förfina den orange kurvan till din exakta waveguide och välja Fc för att minimera DI-felbandet.
sammel skrev:Du är inte dålig du Solhaga.
Följer givetvis med stort intresse.
solhaga skrev:Ja, att chatta med ChatGPT ger verkligen många insikter. Dessutom får man alltid ett vänligt bemötande; man är inte ängslig för att ställa dumma frågor.

I-or skrev:Att dela vid 3 kHz är förvisso alldeles för högt, men ett verkligt SB17NBAC-element uppträder inte alls som i simuleringen ovan - huvudsakligen eftersom den aktiva diametern är ca 5" och inte 6,5": https://hificompass.com/en/speakers/mea ... 17nbac35-8
Dessutom inverkar förstås baffeln en hel del på spridningen, speciellt för en dipol (som får fördubblade bidrag från kantdiffraktionen).
Om vi antar att SB17 har effektiv kolvdiameter ≈ 5″ (radie ≈ 63,5 mm i stället för 70 mm) blir elementet akustiskt mindre → beaming börjar lite senare och DI stiger lite långsammare. Jag har därför plottat båda fallen:
Diagram 1 – DI för två radier + tweeter i ~100° WG

Diagram 2 – Mismatch |DI_mid − DI_diskant

Tolkning (kärnresultat)
Med 63,5 mm radie förskjuts midens DI-kurva ~+10 % i frekvens (f ∝ 1/a).
⇒ Den bästa DI-matchen mot en ~100° waveguide inträffar lite högre upp.
I min uppskattning (och med samma tweeter-WG-antagande) flyttas mismatch-minimum från ca 2,0 kHz (70 mm-antagandet) till cirka 2,2–2,4 kHz (63,5 mm).
Det är precis vad du ser i Diagram 2: den orangea kurvan (63,5 mm) har sitt lägsta fel en bit över 2 kHz.
Vad betyder det för din delning?
Du kan med gott samvete prova Fc ≈ 2,2 kHz om du vill – särskilt om tweeter+WG har låg distorsion där.
Om du prioriterar minsta möjliga sidolob/”mjukaste” överlämning och absolut säkerhet för diskanten, är 2,0–2,2 kHz fortfarande ett tryggt spann.
Går du över ≈2,4–2,6 kHz börjar mismatchen ändå öka på grund av midens snabba DI-stegring.

Maarten skrev:Det går bra att dela just denna kombination uppåt 3 kHz.
Jag har massor av mätningar på dessa och här delas de runt 2,7 kHz:
viewtopic.php?f=3&t=75023
Edit, här är de första försöken där en högre delning runt 2,8 kHz fungerade bättre än neråt 2 kHz just map DI:
viewtopic.php?f=3&t=73409&start=300#p2275727
Se kommenterar i nedre högra bilden:
[ Bild ]


I-or skrev:Anledningen till att man inte bör dela SB17NBAC uppåt 3 kHz är som följer:
1. Distorsionen ökar snabbt över ca 2,5 kHz (membrandistorsion p.g.a. konuppbrytningar)
2. Konuppbrytningarna blir svårkontrollerade och påverkar därför frekvensgången även långt över delningsfrekvensen trots brant filtrering
...






När framdomen trycker luften framåt så trycker bakdomen bakåt eftersom bakelementet är monterat på baksidan med domen bakåt.
ChatGPT said:
Du har helt rätt – tack för att du påpekar det .
Jag uttryckte mig slarvigt. Låt oss reda ut det mer noggrant.
1. Geometrin
Du har en diskant framåt (domen pekar framåt).
Du har en diskant bakåt (domen pekar bakåt).
Rent mekaniskt sitter talspolarna kopplade likadant till förstärkaren om de är ”in-phase elektriskt”.
2. Vad händer akustiskt?
När talspolen skjuter domen utåt i båda elementen (elektriskt in-phase):
Framdomen rör sig framåt mot lyssnaren → positiv tryckvåg framåt.
Bakdomen rör sig bakåt mot bakväggen → positiv tryckvåg bakåt.
Så sett från rummet: båda kupolerna alstrar tryckvågor bort från baffeln, en framåt, en bakåt.
Sidledes (90°) adderas dessa i fas, → stark sidoutstrålning = bipol.
När talspolen skjuter framdomen framåt men bakdomen bakåt (elektriskt out-of-phase):
Framdomen rör sig framåt mot lyssnaren → positiv tryck framåt.
Bakdomen rör sig framåt in i baffeln (eftersom du vänt fasen) → detta blir negativt tryck bakåt.
Från rummets perspektiv får du: framlob och baklob i motfas → sidledes (90°) släcker de ut varandra → dipol.
3. Så rätt logik är:
Elektriskt in-phase ⇒ akustiskt bipol (lob fram + bak i samma polaritet, starka sidor).
Elektriskt out-of-phase ⇒ akustiskt dipol (lob fram + bak i motfas, sidonollor).
Därför:
Det var alltså bakvänd logik i min tidigare förklaring.
Out-of-phase = den klassiska dipolen, med djupa sidonollor.
In-phase = bipol, med mycket sidenergi.
Maarten skrev:Det går bra att dela just denna kombination uppåt 3 kHz.
Jag har massor av mätningar på dessa och här delas de runt 2,7 kHz:
viewtopic.php?f=3&t=75023
Edit, här är de första försöken där en högre delning runt 2,8 kHz fungerade bättre än neråt 2 kHz just map DI:
viewtopic.php?f=3&t=73409&start=300#p2275727
Se kommenterar i nedre högra bilden:
[ Bild ]









.jpg)
.jpg)

3.4 Vertikalt avstånd mellan elementen
Egna tester visar att elementavståndet bör ligga inom 1,0 – 1,4 gånger våglängden vid delningsfrekvensen. Vilket också är rekommendation av Kimmo Sauristo (utvecklaren av Vcad) samt även vad Kimmen kom fram till genom egna simuleringar
Men då du väl har FIR-filter kanske det går att fila till lite?

solhaga skrev:Men min vertikala direktivitet liknar ju din ovan?
Solhaga skrev:Men då du väl har FIR-filter kanske det går att fila till lite?
Menar du att jag skall höja fc? 2,2kHz redan är på gränsen med tanke på SB17s tredjetonsdistorsion.
Flytta isär elementen? Men skall inte λ/4- eller λ/3-regeln gälla även här?

Solhaga skrev:Känner mig lite som Nalles Puhs I-or mellan två höstackar:
[ Bild ]
Solhaga skrev:Apropå PEQ, hur kan man utföra PEQ-åtgärder baserat på kurvor som har 300Hz (3,3ms gate) i upplösning?
Maarten skrev:Mja, det syntes inte riktigt i min förra bild men det är VER +30 som har en stor dipp i Rigi's medans i din är det VER +40. Se nedan.
Maarten skrev:Tumregeln är 1,2*λ. (Inom 1,0-1,4 λ). En delning om 2000 Hz ger ett c-c-avstånd om 20,5 cm. 2200 Hz ger 19 cm. Som tätast och om man tummar lite på det hela och väljer λ till 1,0 och en delning om 2400 Hz, så blir c-c 14,5 cm.
I-or skrev:En ur spridningsperspektiv i praktiken helt invändningsfri delningsfrekvens erhålls när c/c-avståndet mellan elementen är lika med eller mindre än 1/4 våglängd
Maarten skrev:I-or rekommenderar att mäta fönstrat över 500 Hz och ofönstrat under 500 Hz och ekvalisera utifrån detta. Se Mätningar för ekvalisering
solhaga skrev:hur kan man utföra PEQ-åtgärder baserat på kurvor som har 300Hz (3,3ms gate) i upplösning?
Maarten skrev:Om man vill minska påverkan från takreflexen är det (beroende på uppställning) bättre med dipp vid VER +30 än +40, då takreflexen ofta infaller vid ca +45 grader.
Maarten skrev:När du kör FIR kan du enkelt fördröja t ex diskanten/basen för att vinkla loben lite uppåt, vilket underlättar.
Maarten skrev:Det I-or skriver om 1/4-del våglängd är förstås rätt. Problemet är att detta villkor inte går att uppnå med normala element, då c-c-avstånd vid t ex 2000 Hz hamnar på 4 cm. Därav rekommendationen att istället välja ca 1,2*λ, som ger näst bästa DI (baserat på lite avancerade formler).
Maarten skrev:Som tätast och om man tummar lite på det hela och väljer λ till 1,0 och en delning om 2400 Hz, så blir c-c 14,5 cm
Maarten skrev:Ja, effekterna av förändring av ren fördröjning (mha FIR) och förändring av delningsfrekvens bör vara oberoende av varandra. Den första påverkar bara lobens vertikala vinkel och den andra påverkar DI och vertikal lobning.
Maarten skrev:Du behöver nog inte oroa dig över att "de två diskantelementen kommer att få samma fördröjning trots att deras akustiska centrum har ett avstånd på 3cm."
Det är såpass små avstånd som endast ger påverkan i övre diskanten och där finns en baffel mellan som hindrar att destruktiva interferenser uppstår. Bakdiskantens ljud kommer dessutom att vara reflekterat i bakre delen av rummet och kraftigt fördröjt relativt direktljudet.
Maarten skrev:Tänker du att 300 Hz är låg upplösning? Om ja så är jag benägen att hålla med om man avser korrigera högtalare (över 500 Hz). Man kan mäta mer fritt och på så vis få bättre frekvensupplösning. Jag brukar hamna runt 150 Hz mätt inomhus och en bit under 100 Hz mätt utomhus.
Efter du sätter PEQ får man ju förstås mäta och se att det blir rakt med den frekvensupplösning man valt. Eller helt enkelt lita på att det stämmer hyfsat.
Maarten skrev:När du kör FIR kan du enkelt fördröja t ex diskanten/basen för att vinkla loben lite uppåt, vilket underlättar.







.jpg)
.jpg)


Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 29 gäster