Moderator: Redaktörer
Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser
Frekvenskurvan för det direktstrålade ljudet borde alltså stiga något med frekvensen.
Stef skrev:Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser
Ja, det är vart baffelsteget infaller (d v s den ökade känsligheten) och baffeldiffraktionen som edge simulerar. Ju bredare baffel desto tidigare ger baffelsteget effekt.
Placerar du elmenten mer åt ena hållet som kommer diffraktionen se olika ut från baffelkanterna och delvis släcka ut varandra. Att placera både diskant och mellanregistret vid sidan kan minska problemen (men se till att de forfarande ligger på samma lodlinje, annars blir det nog väldigt svårt att få jämn spridning). Ett annat (vanligare) sätt att minska diffraktionen är att fasa av kanterna på baffeln.
Frekvenskurvan för det direktstrålade ljudet borde alltså stiga något med frekvensen.
Nej, det vill jag nog inte hålla med om. Det primära målet bör nog vara så jämntonkurva och spridning som möjligt.
Keba skrev:Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser, eller blir det bara en ökad riktverkan.
Svante skrev:Keba skrev:Funderar också kring det här med baffelsteget. Är det sant att verkningsgraden ökar vid högre frekvenser, eller blir det bara en ökad riktverkan.
Ja, det är lite av båda, faktiskt. Tänk dig en punktkälla i baffelns plan. Vid höga frekvenser kommer inte ljudet att gå runt baffelns kanter. Alltså kommer punktkällan bara att synas i halva rymden, dvs riktverkan har uppstått. Vid låga frekvenser däremot har ljudet inga problem att komma till baksidan. Det betyder att den effekt som strålas ut kommer att koncentreras till den främre halvrymden. Detta ger +3 dB nivå.
Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln. Det gör att det blir lite trögare för källan att pumpa ut sitt volymflöde i punkten. Det går åt mer effekt. I själva verket går det åt dubbelt så mycket effekt eftersom flödet är detsamma, men mottrycket det dubbla. + 3 dB även här alltså.
Nettot av detta blir + 6dB nivå vid höga frekvenser framför högtalaren. Men verkningsgradsökningen är alltså bara 3 dB, om man ser till totalt utstrålad effekt.
Keba skrev:En följdfråga: Om jag vill mäta på baselementet och göra en närfältsmätning, hur borde baffelsteget visa sig då. Om jag tänker rätt nu så blir det bara +3dB eftersom närfältmätningen inte tar hänsyn till spridning, men däremot borde ju spegelkällan också synas. Stämmer det? Eller är det ens meningsfullt att försöka sig på en närfältmätning vid så höga frekvenser som tex 300Hz?
Det är lite besvärligt att mäta på längre avstånd på basen, för jag brukar få så många toppar och dalar vid våglängder som matchar rummets storlek.
Svante skrev:Baffelsteget försvinner gradvis ju närmare man kommer. Prova med olika avstånd i Edge så ser du det.
Det finns tre sätt att mäta högtlare som jag tror på
1. Via trunkerat impulssvar, men det fungerar inte i basen.
2. Mikrofon inuti lådan, vilket bara fungerar i basen (ner till DC, faktiskt) men som ignorerar baffelsteget
3. Utomhus.
Du kan tänkas vara intresserad av vår högtalarlab på
http://www.speech.kth.se/courses/1400/htlab.pdf
om du vill läsa på om inutilådanmätningar.
Stef skrev:Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln.
hrmm...förstår inte detta riktigt...![]()
Varför uppstår det en spelgelkälla och var hamnar den![]()
Mvh
Stef skrev:Samtidigt med detta kommer punktkällan att möta ett mottryck från den spegelkälla som uppstår pga baffeln.
hrmm...förstår inte detta riktigt...![]()
Varför uppstår det en spelgelkälla och var hamnar den![]()
Mvh
Keba skrev:Svante skrev:Baffelsteget försvinner gradvis ju närmare man kommer. Prova med olika avstånd i Edge så ser du det.
Det minskar, men även vid 1cm avstånd är det ca 1,5 dB kvar av baffelsteget. Ger Edge rimliga svar för så små mik-avst? 1dm ger cirka 3dB baffelsteg enligt Edge. (topp vid 500Hz, 35cm bred baffel, 220mm membran) Sedan faller responsen med ökande frekv.
Stef skrev:aight, nu insåg jag lite mer hur det funkar...
Hur går det med filtrena då?
Då du har två basar/ låda så borde du inte behöva kompensera för baffelsteget där, eller hur har du tänkt?
Martin skrev:Jag brukar inte kompensera fult ut för baffelsteget. Runt 3dB brukar vara mer lagom enl. min erfarenhet.
Svante skrev:Mm, prova att dra ner source density till 1 så att du bara får en enda punktkälla. Det som händer är att avståndet till en del "membrankällor" är större än 1 cm. Tror jag.
Detta är alltså för att illustrera principen, modellen är fortfarande närmare verkligheten om du har hög "source density" och hur mycket baffelsteg du får kvar beror på baffelns och elementets dimensioner.
Stef skrev:Hur går det med filtrena då?
Då du har två basar/ låda så borde du inte behöva kompensera för baffelsteget där, eller hur har du tänkt?
Svante skrev:Man kan använda den ena basen till att kompensera för baffelsteget, då spelar båda låga frekvenser och bara den ena lite högre upp. Det ger + 6 dB för låga frekvenser och detta kan kompensera baffelsteget om det görs rätt.
Naqref™ skrev:Martin skrev:Jag brukar inte kompensera fult ut för baffelsteget. Runt 3dB brukar vara mer lagom enl. min erfarenhet.
Håller delvis med. Det beror på hur stor baffeln är. En liten baffel får man kanske kompencera 6dB medan en stor räcker det med 3dB.
Keba skrev:Svante skrev:Man kan använda den ena basen till att kompensera för baffelsteget, då spelar båda låga frekvenser och bara den ena lite högre upp. Det ger + 6 dB för låga frekvenser och detta kan kompensera baffelsteget om det görs rätt.
Detta är en mycket intressant tanke. Jag vill nog testa det. Kan ett första ordningens LP passa? Det skulle kanske kunna matcha baffelstegets höjning med frekvensen. Det verkar ju vara en ganska flack kurva enligt Edge.
Keba skrev:Naqref™ skrev:Martin skrev:Jag brukar inte kompensera fult ut för baffelsteget. Runt 3dB brukar vara mer lagom enl. min erfarenhet.
Håller delvis med. Det beror på hur stor baffeln är. En liten baffel får man kanske kompencera 6dB medan en stor räcker det med 3dB.
Hur kommer sig denna skillnad? Är det för att rummet inverkar annorlunda vid lägre frekvenser så att direktljudet har mindre betydelse och man bara behöver kompensera för ökad känslighet?
Keba skrev:Min fråga är alltså: Kan det vara kanten på elementet som orsakar denna puckel vid 10kHz eller ska jag söka problemet någon annanstans?
Keba skrev:En sak förbryllar mig dock: Jag får en tydlig puckel på ca 3dB vid 10kHz. Detta stämmer inte alls med resultaten från Edge om man anger storleken på hela baffeln. Om man däremot simulerar i the Edge med själva elementets frontplatta som baffel så ger Edge också en tydlig puckel kring 10kHz. Elementets frontplatta är rund med diameter 100mm.
Jag testade den senare simuleringen eftersom jag inte försänkt elementet. Jag trodde inte att en kant på ca 3mm (tjocklek på frontplattan på diskanten) skulle ha så stor betydelse vid 10kHz för 3mm << 34mm vågläng.
Min fråga är alltså: Kan det vara kanten på elementet som orsakar denna puckel vid 10kHz eller ska jag söka problemet någon annanstans?
Svante skrev:Jag begriper inte varför de gör plattorna på det sättet, det vore ju en baggis att göra dem fyrkantiga eller vad som helst.
Naqref™ skrev:Svante skrev:Jag begriper inte varför de gör plattorna på det sättet, det vore ju en baggis att göra dem fyrkantiga eller vad som helst.
Men då blir det mycket jobbigare att försänka dem och bli av med problemet helt.
jonasp skrev:Pyttsan, min burk läser bmp-filen! (I eldräv 1.5)
skrutten skrev:Kör du med tidsfönster mätning eller närfält eller...?
Keba skrev:[url]
Nu har jag mätt 0, 30, 60 grader. Länken ovan bör funka, jag har lagt ihop allt i en bild. Det blir en liten dipp vid 3-4kHz för 30 grader, men samma dipp syns också lite on axis. vid 60 grader börjar kurvan rulla av ganska tidigt.
Helst så vill man väl matcha detta mot mregs spridning på nåt vis om man ska få ett vettigt betende kring delningsfrekvensen. Ska man försöka ha lika spridning från både diskant och mreg vid delningsfrek.? Det måste vara knepigt att få till eftersom en liten diskant sprider mer än ett större mreg. (eller inbillar jag mig?)
Naqref™ skrev:jonasp skrev:Pyttsan, min burk läser bmp-filen! (I eldräv 1.5)
Jaja... det klarar väl vilken mosaicbaserad sak eller nyare men jag tror näppeligen du får en direktvisning i forumfönstret...
jonasp skrev:(Vadå inte stödja bmp, det är väl ett bra format!?![]()
)
Ja.En sak jag funderat mycket över är hur högtalarelement beter sig vad gäller fas. Hur mycket vrider ett element fasen? Är det som för passiva filter, att om man vet frekvenskurvan så är också fasen given.
Kraniet skrev:såg rejält ut det därspännande.
men bilderna ligger ju fel väg![]()
kan kanske vara värt att lägga delningen mot basarna än lite lägre för att komma runt golvreflexen lite. men det e klart man får ju se vad mellanregistret klarar.
edit: tittar man på basarna så ser man en viss begränsad spridning redan vid 300 hz så en lägre delning skulle nog vara intressant
Kraniet skrev:försök göra lite offaxsis mätningar också
skumt med diskantfallet.. diskanten ska ju inte ha det iaf.. borde bero på mätuppställningen.. miken kanske är kass?
Keba skrev:Nu ska jag gå ner på stan och försöka finna en bok om hur man räknar på passiva filter.
Keba skrev:Jo, kanske jag har en kass mikrofon men jag skulle vilja utesluta det andra innan jag skaffar ny. Någon som har kopplingsschema på bra och enkel mikförst? Den behöver ha volymkontroll och fantommatning 48V men helst inget mer. Om den är liten kan jag tejpa fast den på mikrofonstativet och ha en ganska kort kabel till mikrofonen (tex 0,5m). Jag ska nog kolla på musikaffären också när jag ändå är där.
RogerGustavsson skrev:Har nu hittat den där "kopian" av Rane MS1B, den heter Leem PRA-12. Rane kostar 2700 kr och Leem 300 kr.
skrutten skrev:Keba skrev:Nu ska jag gå ner på stan och försöka finna en bok om hur man räknar på passiva filter.
Du har mätt med speakerworkshop ser jag, programmet har även en filterdel som fungerar utmärkt, inte säkert att ngn bok behövs.
RogerGustavsson skrev:Har inte kollat på tråden bakåt i tiden men när du talar om ordningen på filtren är det ju den akustiska frekvensgången som räknas, inte den elektriska. Filter+element ska ge t.ex. 24 dB/oktav.
Kaffekoppen skrev:Riktigt trevligt projekt det här. Läser med spänning eftersom jag råkar ha just dina element liggandes på hyllan... Blir kul att höra vad du anser om baselementens prestanda, de har ju inte världens största förmåga att flytta luft..
Kaffekoppen skrev:Jag har faktiskt inte mätt heller, fast jag hållt på med detta i så många år... knepat och knåpat. Funderade på om det inte borde finnas nån tråd om just det, eller om man i Sthm kunde ha några träffar där man hjälptes åt.. mätte, testade lite med element och hade kul...
Såg en annons och tänkte först att "nu har han gett upp" ,
http://www.hifimagasinet.com/annonsDetalj.asp?annonsID=5694
Skönt att du kör på - hoppas du har kul!
Keba skrev:Den är lite instabil den där optimeringsmetoden som sw använder tycker jag. Har funderat på att testa att koda ihop något eget. Det vore tex bra om man kunde sätta vilkor på inimpedans också.
skrutten skrev:Keba
Du får en topp offaxis vid 2kHz, har du kunnat lista ut vad den beror på?
Jag tror iof det kan bero på en olycklig placering av diskanten.
Hur ser kurvan ut utan smoothing?
skrutten skrev:Höjning offaxis kan bero på baffelbredd, men även placeringen på baffeln samt delningsfiltert.
Dessutom så verkar det som om ngt i din mätuppställning ställer till det.
Jag tänker på diskant mätningen.
Mäter du direkt från ljudkort utan effektsteg?
Har du återkopplat mätsignalen på så vis att ev. fel kan korrigeras av sw.
Keba skrev:
Så ser det ut nu. Mätningen är gjord med mikrofon i lådan. Kurvan är inte kompenserad för detta, så en lutning på -12dB/oktav är alltså rak tonkurva.
Svante skrev:
Hmm, jag har inte läst hela tråden, men detta ser nästan ut som om det vore en sluten låda med fc = 50 Hz, ungefär. Sen faller den med 12 dB/oktav ner till kanske 25 Hz. Jag gissar att fh är ungefär 25 Hz och att det är för lågt för lådvolym och element.
Kan du posta dimensionerna på låda och port så att vi kan kolla (ber om ursäkt om du har skrivit det tidigare). Elementdata vore bra också.
Du skulle kunna prova att svepa med tombstone också, den kan tilta kurvan med 12 dB/oktav åt dig.
Svante skrev:Hmm..
Jag får inte till det. Om jag ska få trycket i lådan att se ut som din kurva, med de parametrar som ditt element och låda har måste jag lägga till ett högpassfilter på 40 Hz, Q=0,5. Kan det vara så att mikrofonen har dålig lågfrekvensgång? Det skulle kunna ge precis en sån filterverkan.
Keba skrev:Vad händer om man har stora förluster i lådan? Kan man simulera ett läckage?
Svante skrev:Keba skrev:Vad händer om man har stora förluster i lådan? Kan man simulera ett läckage?
Stora förluster... Nja det ser inte ut så. Läckage tror jag inte heller på, om det inte är nåt katastrofstort hål. Jag menar, basreflexröret är ju et rätt saftig läcka jämfört med det mesta...
Keba skrev:Jag spelar inte så värst starkt. Men det är ju svårt förstås att ange någon nivå. Jag kan kolla med oscilloskop om det distar mycket, men jag tror inte det.
Keba skrev:Mikrofonen är en ECM8000 Behringer. Den bör iaf inte ha hp-filter inbyggt , för den är ju gjord att mäta med.
Keba skrev:Däremot är jag lite misstänksam på mikförst. Den är ju egentligen en mixer, den kanske kan ha ett hpfilter om det är tänkt att man ska ha den för sång tex.
Keba skrev:Ett experiment jag tror kan vara bra är att mäta mellanregister
i närfält. Den har med lådan en resonansfrekvens över 100Hz. Man kanske kan se om det fortfarande finns en brytpunkt vid ca 50Hz. Det skulle ju tyda på problem med mätningen.
Keba skrev:Det är ju sant förstås, jag tänkte om resnonsen kunde dämpas ut av friktionen när den passerar ett litet hål.
Keba skrev:Jag testade förresten med lite kortare rör, reonans i lådan vid ca 30Hz.
Då kan man tydligt se (och känna) att membranen nästan slutar röra på sig vid 30Hz. Vid högre och lägre frekv. rör det sig tydligt mer. Nu är väl inte hörslen ett optmalt mätverktyg, men jag tycker det låter starkare vid 30Hz än 35 eller 25Hz. Men sånt kan ju bero på rummet också. Man känner hur det blåser vid rörmynningen iaf.
Men det mäter fortfarande lika skumt...
Svante skrev:Keba skrev:Ett experiment jag tror kan vara bra är att mäta mellanregister
i närfält. Den har med lådan en resonansfrekvens över 100Hz. Man kanske kan se om det fortfarande finns en brytpunkt vid ca 50Hz. Det skulle ju tyda på problem med mätningen.
Mm, go keba, go.
Keba skrev:Nästa experiment ska bli med en bas, det andra hålet övertäckt. Är det ungefär 6dB ökning vid lådresonansen man bör få då relativt de högre frekvenserna vid tex 100Hz? Jag kommer fram till denna siffra genom att det blir dubbelt så hög ström genom ett element jämfört med två, och då borde det ju krävas dubbla trycket i lådan för att styva upp membranet helt. Tänker jag rätt?
Svante skrev:Med ett element blir det som blå kurvan nedan (röda kurvan förutsätter elementen i serie, därav minskningen på 6 dB vid högre frekvenser relativt förra bilden, där de satt i parallell). Och visst blir det 6 dB vid fh, men jag förstår inte hur du resonerar...![]()
Keba skrev:Svante skrev:Med ett element blir det som blå kurvan nedan (röda kurvan förutsätter elementen i serie, därav minskningen på 6 dB vid högre frekvenser relativt förra bilden, där de satt i parallell). Och visst blir det 6 dB vid fh, men jag förstår inte hur du resonerar...![]()
Aha! Tack Svante! Nu börjar jag förstå.
Mitt resonemang är: Antag att det inte blir några förluster i lådan. Vid
fb kommer den då svängningen i lådan att öka tills trycket gör att membranet inte kan röra sig alls. Kraften som membranet utövar på luften i lådan är prop. mot strömmen. Eftersom rörelsen blir oändligt liten så kan man ju bortse både från massa och fjädring i membranet. Och då blir ju trycket i lådan vid fb proportionellt mot strömmen i talspolen.
Eller annorlunda: P = konst * B*I*L / S. B=fältstyrka, I ström, S membranyta, L = trådlängd totalt i talspolen/spolarna. Två element ger dubbla S och dubbla L. I dubblas med bara ett element, alltså dubbla trycket.
Keba skrev:Svante, vad händer förresten om man dämpar elementet? Jag har läst att man kan dämpa med något form av dämpmaterial fästat på basens baksida. Kan man använda båda basarna då? Vad för slags material kan vara lämpligt?
i skrev:Keba skrev:Hur får man fast det? Har du testat?
Har inte testat. Var bara en tanke.
Smältlim borde väl funka att sätta fast det med ?
Svante skrev:Jag tror att myggnät är alldeles för böjligt, det kommer att bli en massa av klumpen i stället. Hönsnät är styvare och kommer att hålla dämpmaterialet mer stilla.
i skrev:Svante skrev:Jag tror att myggnät är alldeles för böjligt, det kommer att bli en massa av klumpen i stället. Hönsnät är styvare och kommer att hålla dämpmaterialet mer stilla.
Fast det blir rätt stora maskor med hönsnät ?
Dvs tyget kommer kanske att "bukta ut" i takt med luftströmmen ?
Tänkte att man spände myggnätet när man limmar fast det. (Det finns ju myggnät i rostfritt också, har jag för mig.)
skrutten skrev:På somliga äldre carlsson högtalare (OA6?) sitter det en korg med gullfiber (benämnt isover numera) bakom elementet. Denna korg kan justeras så att dämpmaterialet pressas ihop olika mycket. Mao kan man trimma in anordningen till ett för konstruktionen passande Q.
Keba skrev:skrutten skrev:På somliga äldre carlsson högtalare (OA6?) sitter det en korg med gullfiber (benämnt isover numera) bakom elementet. Denna korg kan justeras så att dämpmaterialet pressas ihop olika mycket. Mao kan man trimma in anordningen till ett för konstruktionen passande Q.
skrutten, vet du hur tjockt ungefär det är? 1cm eller 5cm? Hårt eller löst packat?
skrutten skrev:Jag vill minnas att det kan röra sig om 3-5 cm jag kan kolla på vinden om jag kommer åt högtalarna.
Keba skrev:Man kan se en lådresonans vid 130Hz och den påverkar nog nivån även vid 100Hz.
Svante skrev:Får man då höja ett varningens finger här.
Det finns risk för, men är inte nödvändigtvis så att skillnaderna vid 130 Hz beror på mikrofonens placering om du inte har placerat den på samma ställe. Det finns ju en uppenbar risk att vadden har gjort att du har lagt mikrofonen på ett annat ställe. Det som får mig att tro att det är fallet är att du faktiskt får en minskning av nivån, en dipp, vid 130 Hz i fallet med vadd. Om dämpningen hade ökat så skulle man inte få en dipp utan bara en tillplattning av nivån.
Kan i övrigt instämma i observationen att längsmoden i en golvstående låda är ganska svårdämpad. Dämpväggarna du ritar kan vara ett sätt att komma runt det, men man måste samtidigt vara observant på riskan att hålen i extraväggen blir för trånga och man får som ett andra basreflexrör inuti lådan.
Svante skrev:En sned skiva kommer inte att hjälpa alls. Det enda man åstadkommer med ickeparallella väggar är att resonanserna flyttas till frekvenser som är svårare att beräkna.
Hur högt upp i frekvens metoden funkar testar man enklast genom att flytta mikrofonen till olika ställen. Vid de frekvenser som det skiljer mycket blir resultatet osäkert.
i skrev:Har du prövat med t ex 20cm glasull eller bergull i botten på lådan ? (Vet iofs inte höjden på lådan, du kanske har nämnt det ? - för lat att leta...)
skrutten skrev:i skrev:Är den hundratjugo hög kan det vara värt att pröva med 30cm tillomed.
Jepp 30cm är riktigt bra då lådan är 120 invändigt.
Kaffekoppen skrev:Nyfikna!
paradigm skrev:Jag vet inte ifall någon annan har gjort dig uppmärksam på basportarnas placering är felaktig och att de bör förskjutas i förhållande till elementen. Jag har läst någonstans att de inte ska placeras så att man kan se elementen genom basporten.
Annars tycker jag de ser bra ut, sånär som på elementvalet. Självklart borde du ha använt JBL element.
paradigm skrev:Jag vet inte ifall någon annan har gjort dig uppmärksam på basportarnas placering är felaktig och att de bör förskjutas i förhållande till elementen.
Användare som besöker denna kategori: Google [Bot] och 235 gäster