DQ-20 skrev:anjora skrev:DQ-20 skrev:Jag undrar i mitt stilla sinne vad det för problem som kräver diffusorer? Jag är uppriktigt intresserad.
/DQ-20
Det är väl egentligen mest reflektionerna vid bakgre väggen som är problematiska.
Fast de behöver man ju inte diffusera. Man kan ju rikta bort dem också. Man kan ha en yta som gör att direktljud riktas bort från öronen.
- Kod: Markera allt
omriktat ljud
\ /
\ /
\/
\----------------------- inkommande ljud
\
\ Lyssningsposition
_______\
Fin va!
Men jag saknar fortfarande en problemanalys som föreskriver stora insatser av diffusorer här och var i rummet.
/DQ-20
Gôrfin illustration. Och en berättigad fråga då det finns en hel del olika idéer runt användandet av diffusorer i en lyssningsmiljö.
Jag ser ofta diffusorer införas i lyssningsrum, synbart utan en tanke om vad de skall avhjälpa eller bidra med där mer än att personen söm köper prefabricerade varianter eller tillverkar egna har läst, sett eller hört att diffusorer är bra att ha.
Svanå Miljöteknik, akustikkonsult tillika tillverkare av diffusorer, hävdar att diffusorer skall användas högt och lågt 'för att ge vår långsamma hjärna en andra chans att höra vad som finns på inspelningen'. Andra nämner användandet av diffusorer som specifika komfortåtgärder - för förankring genom våra 'egenljud' till en för övrigt onaturlig ljudmiljö - eller använder diffusorer för andra specifika psykoakustiska bidrag i en designad lyssningsmiljö.
Det problem "som föreskriver stora insatser av diffusorer här och var i rummet" är enligt min uppfattning starka enskilda reflektioner i rum där man önskar behålla och anpassa mellan- och högfrekvent energi vad avser deras frekvensinnehåll, anländanderiktning, mängd och tid.
I lyssningsrum där det skapats en effektiv reflektionsfri väg mellan högtalare och lyssnarens öron menar vissa att hjärnan uppfattar lågfrekventa ljud/resonanser och då förväntar sig mellan- och högfrekventa ledtrådar för att kunna relatera till miljön. Och att vi utan dessa ledtrådar blir "förvirrade" och tröttnar lätt på grund av den "konstanta anspänningen". För att styra upp hjärnan anpassas dessa ledtrådar i tid, frekvensinnehåll, riktning och mängd med hjälp av diffusorer.
I akustiska modeller som LEDE/RFZ används diffusorer som ett designelement för avslut av ett givet reflektionsfritt tidsfönster inom Haas-intervallet. Syftet med detta avslut, utöver att öka känslan av livlighet i rummet, är att förstärka Haas-effekten / signallokaliseringsprocessen för direktljudet och samtidigt minimera destruktiva lokaliserings- och tonalitetsledtrådar i senare anländande ljud. Det reflekterade ljudet som utgör avslutet bör då vara av tillräcklig nivå för att trigga Haas-effekten och följas av en exponentiellt avtagande ljudfält av "hög densitet" vilket föreskriver användandet av diffusorer. I denna typ rum är också en större 'sweet spot' eller arbetsyta önskvärd.
Detta var mina lekmannamässiga tolkningar. Har någon invändningar eller andra inspel i temat?
/Suomela