Filterlabbplatta - hit eller shit?

[jonasby]

Tröttnat på att bygga om filter hela tiden under filterkonstruktionen ...

Tänker mig att ha en "filterlabbplatta" med de vanligaste filterkomponenterna fastsatta som man sedan kopplar samman med labbsladdar med krokodilklämmor. Det vore då busenkelt att testa med andra komponentvärden och t.o.m. bygga om filtertopologi (heter det så?) på några sekunder.

Så här skulle det kunna se ut.
Med ett exemplifierat 2:a ordningens högpassfilter.

Filterlabbplatta.png (105.41 KiB) Visad 1437 gånger

Tänker mig att man kör både HP- och LP-filter på samma platta.
Finns det behov av komponent som inte finns fastsatt kan man enkelt bara lägga den på plattan och koppla in. Enstaka lös komponent funkar nog bra iaf.

- Skulle det funka tror ni?
- Eller blir det mest bara störningar från alla övriga komponenter (spolarna mest) och sladdhärvan?
- Eller finns det bättre idéer och förslag för den "late" (och effektive)?

Hej hopp.

[DanNorman]

Spolar i E12-serien kanske? Hifikit verkar valt galna värden på många av sina spolar och har uselt utbud. Kanske dubbla värden av varje komponent, iaf motstånd och kondingar? Jag har en variant utan monterade komponenter, men som det är mycket lätt att koppla komponenter på. Ska ta en bild vid tillfälle.

[darkg]

Ett par trådlindade potentiometrar (reostater) skulle väl vara nåt vad gäller kondensatorerna kommer man att kunna trolla fram många värden genom parallell & seriekoppling, fast det kanske egentligen inte är lönt att krångla med att välja kloka värden utifrån det.

För lösa komponenter kan du limma fast krokodilklämmor så hålls dom och får anslutningsställen på ett smidigt sätt.

[jonasby]

Spolar i E12-serien kanske? Hifikit verkar valt galna värden på många av sina spolar och har uselt utbud. Kanske dubbla värden av varje komponent, iaf motstånd och kondingar? Jag har en variant utan monterade komponenter, men som det är mycket lätt att koppla komponenter på. Ska ta en bild vid tillfälle.

Gärna bild

[Eri]

Själv har jag använt en platta med ett antal fastskruvade sockerbitar och ett antal lösa plus sladdstumpar i olika längder. Egentligen är den i minsta laget men den har fått hänga med många år nu. Det går kanske att utveckla konceptet. Fördelen med denna är att det går snabbt att byta komponenter.

[jonasby]

Ett par trådlindade potentiometrar (reostater) skulle väl vara nåt vad gäller kondensatorerna kommer man att kunna trolla fram många värden genom parallell & seriekoppling, fast det kanske egentligen inte är lönt att krångla med att välja kloka värden utifrån det.

För lösa komponenter kan du limma fast krokodilklämmor så hålls dom och får anslutningsställen på ett smidigt sätt.

Kondingar och motstånd kan man väl enkelt koppla ihop parallelt och seriellt.
Jag gör även det för stora spolar vid test. Seriekopplar t.ex. 1,2 och 0,8 mH för att få 2 mH.

Dock har jag läst "nånstans" att det inte blir så exakt då. Minns inte varför. Om det var induktansen eller om det rent av var resistansen som inte blev summerad enligt förväntan. Nån som vet?

[jonasby]

Själv har jag använt en platta med ett antal fastskruvade sockerbitar och ett antal lösa plus sladdstumpar i olika längder. Egentligen är den i minsta laget men den har fått hänga med många år nu. Det går kanske att utveckla konceptet. Fördelen med denna är att det går snabbt att byta komponenter.
/... Bild borttagen.../

Ok. Jag strappar fast komponenterna istället - och det är ju dem jag vill enkelt byta ... så din metod kanske är tillräcklig som lösning.

[darkg]

.. vad gäller kondensatorerna kommer man att kunna trolla fram många värden genom parallell & seriekoppling, fast det kanske egentligen inte är lönt att krångla med att välja kloka värden utifrån det. ..

Kondingar och motstånd kan man väl enkelt koppla ihop parallelt och seriellt.

Ja! Men för att få optimalt många välfördelade värden får man tänka annorlunda än om man tänker sig att inte göra det

[rikkitikkitavi]

Ett par trådlindade potentiometrar (reostater) skulle väl vara nåt vad gäller kondensatorerna kommer man att kunna trolla fram många värden genom parallell & seriekoppling, fast det kanske egentligen inte är lönt att krångla med att välja kloka värden utifrån det.

För lösa komponenter kan du limma fast krokodilklämmor så hålls dom och får anslutningsställen på ett smidigt sätt.

Kondingar och motstånd kan man väl enkelt koppla ihop parallelt och seriellt.
Jag gör även det för stora spolar vid test. Seriekopplar t.ex. 1,2 och 0,8 mH för att få 2 mH.

Dock har jag läst "nånstans" att det inte blir så exakt då. Minns inte varför. Om det var induktansen eller om det rent av var resistansen som inte blev summerad enligt förväntan. Nån som vet?

Magnetfälten i spolarna påverkar varandra och därmed induktansen. Finns någon tråd om hur man skall vinkla spolarna inbördes för minimal intraeffekt.

Jag gjorde några spolar med rätt fet tråd, med avtappningar på lagom induktanser i varje spole. Ganska stor diameter för att "linjärisera" avtappningarnas placering radiellt (färre varv) för att få schysst indelning, men inte så ekonomiskt.
L växer ju med varven i kvadrat.
Hade en rulle med fem kg motortråd över nämligen, 1,5 mm diameter.trådresistans emulerades med små resistanser, trådlindade.

Allt strippat med buntband på hålmasonit i lagom storlek, och antingen ihoplött eller tråd+sockerbit mot komponentbenen.
High end, definitivt. Måste vara svarta buntband för att minska mikrofonin. Gärna hålmasonit med vattenavstötande funktion, den dämpar bättre.

[dewpo]

Här är lite mätningar på hur spolarnas inbördes placering påverkar http://www.troelsgravesen.dk/coils.htm