Detta år borde väl dedikerats till att ta itu med alla Orthoakustiska högtalare som är spridda som ett jämt lager i alla tänkbara utrymmen, men sanningen är att en viss mättnadskänsla har tyvärr infunnit sig.
Nu är det ju högst personliga observationer så det behöver inte vara likadant för någon annan, men Stigs 70-talsskapelser börjar kännas lite långa i tanden som man säger på andra sidan pölen. Utan att dra alla över en kam så kan man väl säga att OD11, OA12, OA14, OA116 och OA2212 finns det väl fortsatt hopp om att kunna njuta av efter mer eller mindre omfattande moderniseringar, men det är just det där med MER, som är del av utmaningen.
Om man ger sig på ett par OA116 eller 2212 så pratar vi om 4-8 mellanbasar och 12-24st diskanter, sen ett ganska omfattande filterarbete med relativt sett obilliga komponenter om man vill behålla nuvarande ordning på de nya filtren (stora komponent värden).
Jag förstår absolut förtjusningen och gillar även utmaningen, men vem är den lycklige ägaren för en ordentlig renovering/modernisering.
Idag betingar ett par dåliga 116 minst 5000kr och motsvarande 2212 närmare 20.000kr, lägg sen till material och arbete för att åstadkomma ett bra slutresultat, jag tar nog inte i om jag säger att ett par 116 bör kosta från 20.000kr och ett par 2212 följaktligen runt 50.000kr. Denna realisering har gjort att jag dragit ner lite på takten att baxa runt blomlådor i jakten på att optimera Stigs arbete och hylla honom detta jubileumsår, men förhoppningsvis är det en tillfällig svacka som reder ut sig.
Vadan denna upptakt, jo det har även inneburit att egna experiment har landat en bit ifrån OA inspirerad design trots att jag fortfarande har stor tilltro till att den senare 50-serien fortfarande har en massa att erbjuda tack vara det fantastiska arbete som läggs ner av hängivna fan.
Men hemma har det inte spelats så mycket OA sen Storebror fick flytta ner i källaren av utrymmesskäl, så vad gör man för att råda bot på detta? Jo man startat projekt "the Stig", men då det kan finnas ett korn av kommersiell prägel så inser man att alla namnlekar genom åren kan säkert missuppfattas som renommé stöld eller liknande så bortsett från projekt och smeknamn så kommer då här det officiella namnet.
AO 2.10 (Absolute Orthoacoustic), jag har fattat ett beslut om en namn konvention för alla framtida byggen, de kommer får någon sorts smeknamn + en beteckning vad det är inklusive en beskrivning på delar av specifikationer. Så AO 2.10 är följaktligen en högtalare som absolut har orthoakustiska ambitioner 2 element i en låda på ca 10liter.
Om man någonsin kommer kunna köpa en AO högtalare eller någon annan sort från mig får framtiden utvisa, men spettet är iaf i backen så inga oklarheter uppstår om så blir fallet.
Så på mina fasta monteringspunkter på väggen har alltså ingen OA51 hängt på över 1år och på golvet nedanför har endast förbipasserande renoveringar tillfälligt huserat för mätning, men igår var det dags att ändra på detta. Efter självmordsuppdraget att medels tumstock, miniräknare och sen länge sedan bortglömd matte så ställde jag mig framför bordssågen, knappt halvvägs in i projekt inser jag att jag förmodligen borde följt instruktionerna för en fogsvansversion istället för detta omöjliga pussel, men några dagar senare tack vare en hyvel så blir det även en baffel på lådan.
Detta bygge inspireras egentligen av två oberoende händelser, mina oförtjänt välljudande Storebror som fick en liten Nbac 5" samtidigt som jag jobbade med Juanth för att bygga en OA51.SB med NBAC17 och kamrat Branting som gjorde ofoget att bygga ett par OA51 och glömma bort att fräsa hål för porten.
Vi kan ju vara överens om att 16liter är alldeles för litet för en anständig bas hur man än väljer att stämma av lådan och det enda som kan jämka på det faktumet är wavecore W182 eller Purifi, men om man skiter i lägsta basen då? Om man istället låter ett par väldigt dugliga element få lagom mycket plats så att man inte behöver göra en port och istället överlåter den delen av jobbet till nån av alla de basstöd som man byggt genom åren, man kanske till och med kan gå ner i storlek och nöja sig med ett 5" element.
Sagt och gjort, nu spela NBAC15 tillsammans med ADC26 i en väldigt nätt låda som kan hänga på samma skruvar som OA51 om man mäter rätt när man sätter dit fästena, och trots att det återstår 99% av jobbet med filtren så måste jag säga som jag ofta gör när jag lyssnar i mono på en ny högtalare, det låter inte alls så illa.
För att det skall låta alls så är högtalaren kopplad men min nya favorit av ful terminal som är så smart, Neutric som medger 2 kanaler i en plugg, rena drömmer för aktiva 2-vägs högtalare, det delas 2:a ordningen LR med fasvänd diskant och det är vad kurvan från närfältsmätningen visar men en kort lyssning med 4:ordningen skvallrar om en möjligt ännu tightare och mer kontrollerad respons men det kommer kräva en del fortsatt arbete.
Nu skall jag fatta skruvdragare och fräs så den kan få flytta upp på skruvarna för det förtjänar den verkligen.