Scanspeak 18W/8545 + 2905/9300

[lilltroll]

Jag har ett fullt fungerande filter till denna kombination, som fungerar med 21 cm baffel.



Mer info om högtalarna hittas i min medlemspresentation. Jag använde detta filter tills jag byggde nya högtalare av 3-vägstyp.

Kan någon länka - blev sugen på att testa lite med Morellos filterstruktur

[Haakan_W]

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... pic&t=1164

[lilltroll]

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1164

Hmm, Morello är ju ingen nybörjare - jag misstänker att det finns sköna mätningar på slutresultatet oxå (På 2-vägs systemet) !?

[lilltroll]

Kan man få provlyssna Morellos skapelse någon gång (3-vägs)?

[lilltroll]

Med reservation för att jag och DSP:n inte är riktigt överens, och sådan kan skapa riktigt äcklig dist. Ska försöka utföra filtreringen på CPU istället och köra med USB ljudkort.

Nu har jag provlyssnat lite på Scanspeak 18W 8545

Material: Pantera. Cowboys from Hell - Gitarr solo i "The Sleep"
Ingen lätt låt för en högtalare.

Med enbart en seriespole på 0.75 mH, så är det basfattigt, det går att lyssna offaxis, men onaxis är en plåga. SPL metern är ute i fält så dist mätningar kommer senare. Kan säkert fungera i Carlsson, men inte onaxis.

Sedan med seriösa digitala delningsfilter och digital EQ. Detaljerna kan ni se i DIY-faktist tråden.

Ganska hög nivå ca, 10 V RMS från förstärkaren under solot.

Delning på 2.0 kanske 2.2 kHz är ok onaxis, men delning på 3.0 kHz är inte roligt. Delning på 6 kHz (EQ lyfter så det är spikrakt) är skrattretande dåligt. Ska prova om CA 18 RLY låter bättre på höga nivåer. När inte diskanten är där och maskerar disten så låter det SK*T dåligt.[/u]

[Jocke]

Med enbart en seriespole på 0.75 mH, så är det basfattigt, det går att lyssna offaxis, men onaxis är en plåga. SPL metern är ute i fält så dist mätningar kommer senare. Kan säkert fungera i Carlsson, men inte onaxis.

Det är väl ung. vad man kan förvänta sig när man ser dina mätningar. Verkar ju lite märkligt att den har så olika egenskaper on / off axis, det har väl inte hänt något med elementet? SS har ju fått goda omdömen om SD-1 motorn så det verkar ju som om det är konens egenskaper som ger den här skillnaden - det kanske finns något att göra för att åtgärda det!

Vad gäller Carlsson så kommer ju basstödet av placeringen men jag har också upplevt att de mår bättre av lite lägre/brantare delning.

/Jocke

[Kaffekoppen]

8545 har väl erkänt bättre off-axis än n-axis respons?

[Jocke]

Hur kommer det sig?

/J

[Naqref]

Hur kommer det sig?

Därför det är gjort för att användas i högtalare som riktas rakt fram och inte in mot lyssnaren (precis som ledande mode när de togs fram?)?

[lilltroll]

Med enbart en seriespole på 0.75 mH, så är det basfattigt, det går att lyssna offaxis, men onaxis är en plåga. SPL metern är ute i fält så dist mätningar kommer senare. Kan säkert fungera i Carlsson, men inte onaxis.

Det är väl ung. vad man kan förvänta sig när man ser dina mätningar. Verkar ju lite märkligt att den har så olika egenskaper on / off axis, det har väl inte hänt något med elementet? SS har ju fått goda omdömen om SD-1 motorn så det verkar ju som om det är konens egenskaper som ger den här skillnaden - det kanske finns något att göra för att åtgärda det!

Vad gäller Carlsson så kommer ju basstödet av placeringen men jag har också upplevt att de mår bättre av lite lägre/brantare delning.

/Jocke

För det första, konens uppbrytningar syns inte mycket på den elektriska sidan, inte högt upp i frekvens i alla fall. Kopplingen från den mekansika domänen till den elektriska är ganska svag där. Beskåda ett analogischema där olinjäriterna ersätts med ickelinjära generatorer.
Även om högtalaren är utrustad med en super motor så hjälper inte det så mycket. För det andra, jag påstår att om man matar högtalaren med 3 kHz så skapar den 6 kHz och 9 kHz huvudsaklingen i själva konen på den mekansika sidan.
Dessa två komponenter kommer att få en hög riktverkan. Det är inte aldeles trivial för konen är ingen styv kolv vid uppbrytningarna, men en dipol - kvadropol är en bra första ansats. Strålningsmönstret blir mycket komplext men en bra ansats är nog ändå att i medel så minskar disten ju längre offaxis man kommer för det här elementet. Låter det vettigt ?

Jag ska prova att seriekoppla med spolen och pånytt skapa digitala delningsfilter. Om det distar på den elektriska sidan så kommer nog spolen att ha en linjariserande verkan för höga frekvenser.
Mitt test är inte rättvisande förrän högtalaren möter samma impedans som för det passiva fallet.

[Jocke]

Om jag förstår rätt så är det konens egenskaper i det resistanskontrollerade området (över f0) som skapar de här problemen.

En annan sak: IÖ framförde tveksamheter mot inverterade kalotter (dammskydd) då de (vanligtvis) låter sämre (mer dist?) än vanliga. (Jo, jag vet det där med tumregler!) Jag har inte haft möjlighet att jämföra 8545 mot andra element men 8542 & 8546 har jag tillgång till och sedan dammskyddet i 8542 tätats med PVA upplever jag att det är överlägset 8546 i mellanregistret.

De här elementen är väl alla i grunden samma fast med olika konmaterial?

/Jocke

PS. Borde det då inte vara möjligt att påverka det genom att "dopa" konen? En förstyvning borde rimligtvis innebär att probelemen flyttar upp högre i frekvens där de kan hanteras. Ev montera en konvex kalott om det nu är en fördel? Å andra sidan kanske man bör betrakta element i den här prisklassen som färdiga?

[lilltroll]

Om jag förstår rätt så är det konens egenskaper i det resistanskontrollerade området (över f0) som skapar de här problemen.

En annan sak: IÖ framförde tveksamheter mot inverterade kalotter (dammskydd) då de (vanligtvis) låter sämre (mer dist?) än vanliga. (Jo, jag vet det där med tumregler!) Jag har inte haft möjlighet att jämföra 8545 mot andra element men 8542 & 8546 har jag tillgång till och sedan dammskyddet i 8542 tätats med PVA upplever jag att det är överlägset 8546 i mellanregistret.

De här elementen är väl alla i grunden samma fast med olika konmaterial?

/Jocke

PS. Borde det då inte vara möjligt att påverka det genom att "dopa" konen? En förstyvning borde rimligtvis innebär att probelemen flyttar upp högre i frekvens där de kan hanteras. Ev montera en konvex kalott om det nu är en fördel? Å andra sidan kanske man bör betrakta element i den här prisklassen som färdiga?

Det resistanskont. området är runt f0. Det här är jättelångt upp i det masskont. området! Det är t o m så långt upp att strålningsresistansen på den akustiska sidan avtar, vilket gör att den totalt utstrålade energin minskar.

[Jocke]

Öhhh...!

Det masskontrollerade området är väl upp till f0 och det resistanskontrollerade ovanför? f0 är frekvensen i förhållande till konradien. I det resistanskontrollerade området ökar direktiviteten och här uppstår uppbrytningen - alltså de problem du beskriver! Ett gott förhållande mellan styvhet och inre dämpning minskar problemen med uppbrytning! Min fråga - borde det inte vara möjligt att förbättra förutsättningarna för en snygg uppbrytning som enklare kan hanteras i filtret?

/J

[lilltroll]

Öhhh...!

Det masskontrollerade området är väl upp till f0 och det resistanskontrollerade ovanför? f0 är frekvensen i förhållande till konradien. I det resistanskontrollerade området ökar direktiviteten och här uppstår uppbrytningen - alltså de problem du beskriver! Ett gott förhållande mellan styvhet och inre dämpning minskar problemen med uppbrytning! Min fråga - borde det inte vara möjligt att förbättra förutsättningarna för en snygg uppbrytning som enklare kan hanteras i filtret?

/J

Nu har nog någon av oss snurrat till det?, eller också använder vi olika def.

Konen möter huvudsaklingen en mekanisk fjädring för frekvenser under fs (Small & Thile), runt fs är det den totala dämpningen från den mekaniska sidan + den elektriska sidan som dominerar, och ovanför är det massan som dominerar = masskont. Detta påverkar konens hastighet för en given kraftpåkänning. Hastigheten blir störst runt fs.

På den akustiska sidan finns sedan en strålningsimpedans som belastar konen. Den resistiva delen blir ljud. Strålningsresistansen samt strålningsreaktansen (medsvängande luft) varierar med frekvens. Strålningsresistansen ökar med frekvensen under kr=1 vilket gör att vi får en ~rak tonkurva i det masskont. området upp till kr=1.

Konradien i förhållande till våglängden brukar beskrivas med vågtalet k samt radien r. För värden runt kr=1 så händer det saker. Någonstans där börjar riktverkan vid en styv kolv. Beror lite på formen av strålaren.

[Jocke]

Jag tror vi är på samma spår fast kanske vokabuläret ändrat sig lite över åren och jag kanske inte hängt med eller så är du djupt försjunken i basåtergivning.

Det du kalla kr=1 är synonymt med f0 för mig. Begreppet finns bla hos Tyrland som skrev det (kanske) första uttömmande arbetet om högtalare och ljudåtergivning på svenska (74?).

Jag vill ju gärna tro att det är i samband med att direktiviteten ökar (över f0) som uppbrytningen börjar!

/Jocke

PS. Du gör ett enastående arbete lilltroll, önskar jag fattade hälften!

[lilltroll]

Jag tror vi är på samma spår fast kanske vokabuläret ändrat sig lite över åren och jag kanske inte hängt med eller så är du djupt försjunken i basåtergivning.

Det du kalla kr=1 är synonymt med f0 för mig. Begreppet finns bla hos Tyrland som skrev det (kanske) första uttömmande arbetet om högtalare och ljudåtergivning på svenska (74?).

Jag vill ju gärna tro att det är i samband med att direktiviteten ökar (över f0) som uppbrytningen börjar!

/Jocke

PS. Du gör ett enastående arbete lilltroll, önskar jag fattade hälften!

Uppbrytningarna bestäms av de mekaniska parametrarna på materialet i konen. Våghastigheten i materialet i förhållande till konens storlek gör att man får stående mekaniska våger i membranet. Våghastigheten är vanligen mycket högre i membranet än i luften.
En uppbrytning kan börja redan vid 300 Hz som i Peerless-XLS fallet. Luften lastar ner membranet något så att uppbrytningsfrekvenserna ändras lite lite jämfört med att man exciterade konen i vacuum, dessutom så minskar kanske amplituden på dem något i närvaron av luft.
Men för övrigt så tror jag att uppbrytningarna skulle göra samma sak i vacuum.

[Jocke]

Lilltroll:

Men för övrigt så tror jag att uppbrytningarna skulle göra samma sak i vacuum.

Bortsett från att luften i konen ökar den rörliga massan och förskjuter effekterna något mot lägre frekvens än i vaccum.

Uppbrytningarna bestäms av de mekaniska parametrarna på materialet i konen.

Vi förefaller vara rätt överens för tidigare skrev jag:

Jocke:

Ett gott förhållande mellan styvhet och inre dämpning minskar problemen med uppbrytning!

En förstyvning borde rimligtvis innebär att problemen flyttar upp högre i frekvens där de kan hanteras.

Ergo: Om problemen är besvärande torde konen vara möjlig att behandla på ett sådant sätt att effekten av dem kan hanteras!

/J

[lilltroll]

En förstyvning borde rimligtvis innebär att problemen flyttar upp högre i frekvens där de kan hanteras.
/J

Som de flesta metallmembran, men hur ska du hantera dem?.
Det är svårt att få hög styvhet tillsammans med hög inre dämpning!?

[Jocke]

Nja, 8545 har ju poröst papper som stomme precis som 8542. 45.an är belagd med kolfiber-klägg på framsidan. Bra inre dämpning får man ju tex med två styva skikt med ett poröst emellan! Vad tror du om att lägga på ytterligare ett styvt skikt ?

/J