Nybörjarfrågor angående Basta!

[peetwa]

Varför sluttar mina kurvor i basta snett neråt.



Så här ser det ut från tillverkaren.



Är det för att demo versionen inte räknar med baffelstöd?

[peetwa]

Hur gör man för att se hela systemet som en kurva? Dve frekvensgången från 20-20kHz

[Jocke]

Hur gör man för att se hela systemet som en kurva? Dve frekvensgången från 20-20kHz

Tools - Options.

/J

[peetwa]

Hur gör man för att se hela systemet som en kurva? Dve frekvensgången från 20-20kHz

Tools - Options.

/J

Oki, det är blockerat i demon. Ska köpa fullversionen imorgon.

[Mr_Ekan]

Vet du hur tillverkaren mätt responsen? Om mätningen gjorts i infinit baffel så borde Basta! kunna leverera ett snarlikt resultat.

En anledning (till avrullningen) skulle kunna vara induktiv förlustfaktor i talspolen; Le loss. Om du läser lite om det i manualen så ser du hur du kan matcha simulerad impedans mot faktisk impedans för att bestämma Le loss.

//Ekan

[peetwa]

Vet du hur tillverkaren mätt responsen? Om mätningen gjorts i infinit baffel så borde Basta! kunna leverera ett snarlikt resultat.

En anledning (till avrullningen) skulle kunna vara induktiv förlustfaktor i talspolen; Le loss. Om du läser lite om det i manualen så ser du hur du kan matcha simulerad impedans mot faktisk impedans för att bestämma Le loss.

//Ekan

Oki det var där skon klämde. Jag tog elementen från databasen och tänkte att impedansen skulle vara fixad.

[Rookie]

Åsså simulerar inte Basta! konuppbrytningar.

[celef]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

[peetwa]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Jag kanske utryckte mig konstigt. Jag vill se responsen från två element från 20-20kHz i en kurva (se bild nedan). Alltså som en helt vanlig mätning. Inte som två kurvor med en dip i delningen. Och detta är givetvis helt möjligt i fullversionen.

[peetwa]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Eller missförstod jag dig helt? Utveckla..

[Svante]

Mja, det finns tre effekter som spelar in här och de har redan nämnts, men jag kan sammanfatta:

1. Talspoleinduktansen, som i Basta! bestäms via Le och Le loss är det som ger lutningen. Le och Le loss brukar man inte hitta i databladet, utan behöver fås från en machning med en impedanskurva.

2. Konuppbrytningar modelleras inte av Basta!. De brukar lyfta kurvan och göra den "orolig". Kompenserar i viss mån effekterna av talspoleinduktansen.

3. Baffelsteget. Simuleras bara i fullversionen. Ger ett lyft på 6 dB mot högre frekvenser. Många av tillverkarnas kurvor är dock mätta i "oändlig baffel", och då finns det inget baffelsteg.

När man bygger högtalare seriöst behöver man skaffa sig koll på alla tre och eftersom tvåan inte täcks av simuleringen behöver den kompletteras med mätningar. Simuleringen är ett sätt att hamna nära slutkurvan, men den ska inte förväxlas med verkligheten.

Det är ganska utbildande, tycker jag, att lägga den simulerade kurvan ovanpå en uppmätt kurva. Det brukar gå ganska bra att se då var konuppbrytningarna sätter in. Där brukar kurvorna gå isär.

[celef]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Eller missförstod jag dig helt? Utveckla..

nej, alltså, jag förstod inte riktigt varför man ville simulera ett helt system baserat på simulerade element, min erfarenhet säger mig att det är svårt nog att pricka rätt med simuleringar av uppmätta element med faktiska faslägen, men som svante skrev så kan det vara bra i utbildningssyfte, och det är ju en god anledning

[peetwa]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Eller missförstod jag dig helt? Utveckla..

nej, alltså, jag förstod inte riktigt varför man ville simulera ett helt system baserat på simulerade element, min erfarenhet säger mig att det är svårt nog att pricka rätt med simuleringar av uppmätta element med faktiska faslägen, men som svante skrev så kan det vara bra i utbildningssyfte, och det är ju en god anledning

Jo, det är nog så jag har tänkt att arbeta.

Basta

Köpa grejjer

Mäta/lyssna

Se vilka korigeringar som kan bli aktuella genom simuleringar i basta

Mäta/lyssna

Se vilka korigeringar som kan bli aktuella genom simuleringar i basta

Osv.

[celef]

låter som en fungerande arbetsmetod

själv har jag länge önskat mig ett delningsfiltersimuleringsprogram som samtidigt kan simulera responsen med mätfiler i många olika vinklar och inte bara i en, kan basta det?

[Nwalmaer]

LspCAD kan det. Man kan välja på en simulering utifrån konarean vilket sällan är rätt, eller med en textfil som innehåller mätdata ur flera vinklar. Vilka program som kan generera den textfilen utifrån mätningar vet jag dock inte...

[celef]

är det sant, jag har den gamla pro-versionen och där har jag inte hittat den, finns den kanske med i den senare omarbetade versionen?

[peetwa]

Nu får Svante tillskott till sin ekonomi på måndag.

[Svante]

låter som en fungerande arbetsmetod

själv har jag länge önskat mig ett delningsfiltersimuleringsprogram som samtidigt kan simulera responsen med mätfiler i många olika vinklar och inte bara i en, kan basta det?

Nä inte än. Men det är snubblande nära.

[celef]

ja jädrans va schysst det där och möjlighet att se summeringen vid varje offaxisvinkel i en multigraf eller vattenfallsdiagram vore smutt

[peetwa]

Går det att simulera fasade kanter i baffle designer?

[celef]

det var någon, skrutten?, som simulerade fasade kanter genom att medelvärdesbedömma två baffelsimuleringar, "lilla" och "stora" baffeln

[peetwa]

Oki, tackar.

Så fasade kanter är till för att minska kantdiffraktion och råkar bara på verka baffelstödet då de ger en mindre baffel?

[phon]

Vet inte om dessa jag samlat på mig säger nåt:

Fasade kanter 1
Fasade kanter 2
Fasade kanter 3

[Svante]

Oki, tackar.

Så fasade kanter är till för att minska kantdiffraktion och råkar bara på verka baffelstödet då de ger en mindre baffel?

Nja, en fasad kant minskar orolighetena i baffelstödet vid höga frekvenser. Vid låga frekvenser, där själva "steget" är, är skillnaden minimal.

Basta! kan inte simulera fasade kanter.

[peetwa]

A, ni han före.

Jag satt just och läste igenom denna artikel

http://www.speakerdesign.net/understand.html

som angriper problemet tidsbaserat.

[peetwa]

Jag tror jag hajar. Kantdifraktion och baffelstöd är båda beroende fenomen som har att göra med baffelns bred, och att högtalaren vid vissa våglängder sprider sin energi i en sfär och vid högre våglängder i en halv sfär. Självade kantdifraktionen uppstår då en våg "bryts över kanten" och klapsar och på något sätt ger upphov till en tidsförsjuten mindre våg med motsatt polaritet. Baffelstödet är frekvensberoende men kantdifraktionen är det inte. En liten baffel ger uoohov till mindre amplitud i responssvaret. Att placera diskanten asymetriskt bör att alla kantdifraktioner inträffar samtidigt och mildrar därför deras effekter.

Är detta någorlunda rätt uppfattat?

[peetwa]

Vet inte om dessa jag samlat på mig säger nåt:

Fasade kanter 1
Fasade kanter 2
Fasade kanter 3

Hygglo. Tyska var ju det officiella språket på uppsala universitet långt in på tretiotalet. Årsböcker, abstracts och dyligt skrevs alltid på tyska. Nu förstår jag varför. Länge leve den tyska ingejörskonsten.

Dock behandlas endast frekvenssvar och inte tidsaspekten och polariteten. Är dessa ointresanta när det gäller fasining av kanter?

[Svante]

Jag tror jag hajar. Kantdifraktion och baffelstöd är båda beroende fenomen som har att göra med baffelns bred, och att högtalaren vid vissa våglängder sprider sin energi i en sfär och vid högre våglängder i en halv sfär. Självade kantdifraktionen uppstår då en våg "bryts över kanten" och klapsar och på något sätt ger upphov till en tidsförsjuten mindre våg med motsatt polaritet. Baffelstödet är frekvensberoende men kantdifraktionen är det inte. En liten baffel ger uoohov till mindre amplitud i responssvaret. Att placera diskanten asymetriskt bör att alla kantdifraktioner inträffar samtidigt och mildrar därför deras effekter.

Är detta någorlunda rätt uppfattat?

Ja, det tror jag, utom sista meningen. Assymetrisk placering gör att kantreflexen "smetas ut" i tidsled, vilket gör att högtfrekvensinnehållet i den blir lägre. Därmed blir "oroligheten" i tonkurvan vid höga frekvenser mindre.

Möjligen kan du ha hjälp av att läsa tekniska dokumentationen till Edge.

http://user.faktiskt.io/svante/edge

[peetwa]

Är kantdifraktion ett relativt marginellt fenomen men som är enkelt att korrigera och därför har blivit populärt i diy kretsar. Det finns ju flera duktiga högtalar konstruktörer som väljer att inte göra det på högtalare som kostar massor. Tex Bosse Bengtsons M3 Pro eller komersiella högtalare som B&W683 och Infinity Classia C336 med många flera?

[Svante]

Är kantdifraktion ett relativt marginellt fenomen men som är enkelt att korrigera och därför har blivit populärt i diy kretsar. Det finns ju flera duktiga högtalar konstruktörer som väljer att inte göra det på högtalare som kostar massor. Tex Bosse Bengtsons M3 Pro eller komersiella högtalare som B&W683 och Infinity Classia C336 med många flera?

Kantdiffraktion/baffelsteg är definitivt något man ska räkna med när man dimensionerar högtalare. Det rör sig ju om 6 dB ökning mot högre frekvenser. Det är dock inte säkert att det syns på kopplingsschemat till filtret att man har kompenserat för det.