Nybörjarfrågor angående Basta!

[Svante]

Under fliken added path way kan man förskjuta eller flytta fram ett element i djupled. Men vart i från utgår dedtt mått. Är det från där en baskon är som djupast eller är det från spindeln eller är från baffeln?

Mja, det utgår från... 0 mm.

Alltså, modellen som finns i Basta! antar som så många andra att membranet är kolvformigt och styvt. Platt alltså, och att det inte har konuppbrytningar. I verkligheten är det ju konformigt och alla delar rör sig dessutom inte i fas.

Added pathway är ett enkelt sätt att kompensera för detta. En första approximation på lämligt värde för added pathway kan vara konens "djup".

Det finns även added pathway till basreflexröret, och där kan man lägga till avståndet mellan element och rör, för att kompensera för löptiden inuti lådan. Det brukar inte göra så jättestor skillnad, men för lådor med stora avstånd kan det skilja en gnutta.

[peetwa]

Konens djup det är snappat..

[paa]

För ett enskilt element är det ju ointressant om det har en liten fördröjning, det viktiga är ju när man sätter ihop två olika element att man får den relativa slillnaden rätt, och den beror på mycket mer än konens form. Ofta brukar man gissa att mitten av talspolen är källan för ljudet, men som sagt, det beror på andra saker också. En mätning är nästan nödvändig. För att få till filtren att fungera i flera riktingar kan man behöva fundera över det utstrålade vågfronternas form också.

Ett gammalt citat lyder så här:

Vågfronten är tänkta linjerna där ljudet breder ut sig samtidigt. Svårt/enkelt?

Du har tex ett diskantmembran som vibrerar med en viss frekvens sedan väljer du ett avstånd med ett valfritt antal fasrotationer ut från diskanten och kollar ut mot sidorna off axis hur den "vågen" sträcker sig. Då får du vågfrontens utseende vid den frekvensen på det avståndet.

Fokalpunkten/vågfrontscentrum är den punkt där mitten skulle vara på vågfrontens approximativa cirkel.

Fokalpunkterna på två olika element är dock inte samma punkt som anger tidsskillnaden.

Kanske krånglade jag till det, eller så är det ännu krångligare i verkligheten?

[peetwa]

Nä vi ska väll alla den vägen vandra. Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor. När jag får mikrofonen tänkte jag göra en serie mätningar och lägga sista handen på mitt filter på jordanhögtalarna som jag bygger i en annan tråd. Dock har jag kommit underfund med att ”beamande” högtalare har sina begränsningar t.ex. när man är i köket eller kollar på bio. Detta viste jag i och för sig med erfarenheterna från mina Gamma envägare men dom hade en spridning man kunde leva med. Så, när jag inte har kunnat bygga något på en månad så har fantasin skenat iväg och jag funderar på att ta upp spåret med en tvåvägare.

När man i basta simulerar den till tänkta diskanten med basen så får man de jämnaste kurvorna när fasen sammanfaller vid delningen på 3500 Hz (aktivt fjärdeordningen Linkwitz-Riley 24 dB). Detta innebär att man får en added pathwat på 7 mm på diskanten. Om konen på jordan-elementen har ett djup på säg 20 mm. Så borde diskantens baffel hamna 27 mm bakom basens baffel. Detta kan man väll lösa antingen med att luta baffeln ca 10 grader bakåt eller sätta diskanten på en hylla som är försänkt 27 mm (typ som ino pi60). Om jag har förstått det hela rätt skulle detta även kunna ge jämnare frekvensgång runt delningen of axis.

Edit: tog bort dubblet.

[Svante]

Hur fungerar det när man simulerar två olika system där det ena har en baffel parallell med väggen och den andra inte eller ett system som har olika vinklar mot samma vägg (typ Ino A2 eller Bremenäggen)?

Njaej, det fungerar inte. Eller... Det fungerar inte med en gemensam mikrofonposition, man får bygga två olika system och sätta mikrofonen på "rätt" ställen för respektive system.

Sen kan man lägga ihop bidragen.

[Svante]

Nä vi ska väll alla den vägen vandra. Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor. När jag får mikrofonen tänkte jag göra en serie mätningar och lägga sista handen på mitt filter på jordanhögtalarna som jag bygger i en annan tråd. Dock har jag kommit underfund med att ”beamande” högtalare har sina begränsningar t.ex. när man är i köket eller kollar på bio. Detta viste jag i och för sig med erfarenheterna från mina Gamma envägare men dom hade en spridning man kunde leva med. Så, när jag inte har kunnat bygga något på en månad så har fantasin skenat iväg och jag funderar på att ta upp spåret med en tvåvägare.

När man i basta simulerar den till tänkta diskanten med basen så får man de jämnaste kurvorna när fasen sammanfaller vid delningen på 3500 Hz (aktivt fjärdeordningen Linkwitz-Riley 24 dB). Detta innebär att man får en added pathwat på 7 mm på diskanten. Om konen på jordan-elementen har ett djup på säg 20 mm. Så borde diskantens baffel hamna 27 mm bakom basens baffel. Detta kan man väll lösa antingen med att luta baffeln ca 10 grader bakåt eller sätta diskanten på en hylla som är försänkt 27 mm (typ som ino pi60). Om jag har förstått det hela rätt skulle detta även kunna ge jämnare frekvensgång runt delningen of axis.
Nä vi ska väll alla den vägen vandra. Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor. När jag får mikrofonen tänkte jag göra en serie mätningar och lägga sista handen på mitt filter på jordanhögtalarna som jag bygger i en annan tråd. Dock har jag kommit underfund med att ”beamande” högtalare har sina begränsningar t.ex. när man är i köket eller kollar på bio. Detta viste jag i och för sig med erfarenheterna från mina Gamma envägare men dom hade en spridning man kunde leva med. Så, när jag inte har kunnat bygga något på en månad så har fantasin skenat iväg och jag funderar på att ta upp spåret med en tvåvägare.

När man i basta simulerar den till tänkta diskanten med basen så får man de jämnaste kurvorna när fasen sammanfaller vid delningen på 3500 Hz (aktivt fjärdeordningen Linkwitz-Riley 24 dB). Detta innebär att man får en added pathwat på 7 mm. Om konen på jordan-elementen har ett djup på säg 20 mm. Så borde diskantens baffel hamna 27 mm bakom basens baffel. Detta kan man väll lösa antingen med att luta baffeln ca 10 grader bakåt eller sätta diskanten på en hylla som är försänkt 27 mm (typ som ino pi60). Om jag har förstått det hela rätt skulle detta även kunna ge jämnare frekvensgång runt delningen of axis.

Det verkar som att du har lång efterklangstid hemma hos dig...

[peetwa]

Tror det hjälper om jag fyller tangentbordet med stenull.

[paa]

När jag modellerar högtalarelement så att impedanskurvan blir ok, så blir det så att frekvensgången faller kraftigare upp mot höga frekvenser än dom gör på verkliga högtalarelement.
Gör jag något fel?

[Martin]

När jag modellerar högtalarelement så att impedanskurvan blir ok, så blir det så att frekvensgången faller kraftigare upp mot höga frekvenser än dom gör på verkliga högtalarelement.
Gör jag något fel?

Det där har jag också registrerat och tänkt på. Kan det inte vara så enkelt att på verkliga högtalarelement så är frekvenskurvan kompenserad så att den är rakare mot högre frekvenser (kanske upp till en viss frekvens där den faller av kraftigare istället).

[Rookie]

Åsså tar väl inte basta hänsyn till konens utformning, material, uppbrytning osv...

[Svante]

Åsså tar väl inte basta hänsyn till konens utformning, material, uppbrytning osv...

Ja, det är ju det som är hela förklaringen. Man kan iofs fuska och minska Le, men det är ju... fusk. Bättre vore att simulera konuppbrytningarna. Det är inte helt trivialt, men framför allt brukar det inte finnas nödvändiga data i databladen för att göra det.

Man har dock ganska mycket att lära av att göra just jämförelsen mellan Basta!-simulering och uppmätt tonkurva. Man ser då ganska tydligt när konuppbrytningarna sätter in. Det är såvitt jag vet, det bästa sättet att extrahera konuppbrytningsinformation från databladen. Jämförelsen alltså, som inte behöver vara just med Basta!.

[Martin]

Man ser ju det rätt tydligt på många metallmembran där uppbrytningarna sker kraftigt vid en vissa frekvenser istället för utspritt att generella trenden liknar mera den simulerade responsen om man bortser från konuppbrytningarna.

[paa]

Man har dock ganska mycket att lära av att göra just jämförelsen mellan Basta!-simulering och uppmätt tonkurva. Man ser då ganska tydligt när konuppbrytningarna sätter in. Det är såvitt jag vet, det bästa sättet att extrahera konuppbrytningsinformation från databladen. Jämförelsen alltså, som inte behöver vara just med Basta!.

Men om man importerar mätkurvor från Sirp, hur funkar det?
Går Basta!-programmet in i en helt annan mode då, eller?
Finns det någon beskrivning av detta i manualerna?

[Svante]

Man har dock ganska mycket att lära av att göra just jämförelsen mellan Basta!-simulering och uppmätt tonkurva. Man ser då ganska tydligt när konuppbrytningarna sätter in. Det är såvitt jag vet, det bästa sättet att extrahera konuppbrytningsinformation från databladen. Jämförelsen alltså, som inte behöver vara just med Basta!.

Men om man importerar mätkurvor från Sirp, hur funkar det?
Går Basta!-programmet in i en helt annan mode då, eller?
Finns det någon beskrivning av detta i manualerna?

Om man importerar en Sirpmätning till Basta! så ersätts den akustiska delen av simuleringen med mätkurvan, men den elektriska delen av simuleringen är kvar. Sirpmätningen är ju dels av den elektriska impedansen (som ju behövs för att den elektriska simuleringen ska bli riktig) och dels överföringen från elektrisk spänning till ljudtryck.

Hmm, var det svar på frågan?

[n3mmr]

Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor.

En ECM8000?

Öhh, asså, avbeställ, och beställ en EMM-8 från ibf-akustik i tyskland. Kostar inte mer, i sig, men man får fixa en egen förstärkare, och sen har man ett kalibreringsprotokoll.

Leveranserna verkar ta en vecka eller så, eller mindre.

[MrMusic]

Hoppas att det är ok att jag lånar tråden lite..

Tänkte använda datablad för att simulera en design innan det börjar inhandlas element och göras riktiga mätningar. Så jag tänkte kolla lite vilka möjligheter som finns med den nya Basta versionen (ver 1 använder jag redan..)

För Basta 2.0:
1. Man kan vad jag förstår använda uppmätta tonkurvor istället för simulerade. Fungerar baffeldesignern även för dessa?

2. Kan man simulera även lådstorlek för uppmätta kurvor som importeras? Jag antar att resultatet i så fall till stor del beror på hur stor lådvolym som använts för den importerade mätningen. Är dessa mätningar oftast gjorda på samma sätt? "Oändlig" volym sluten låda?
-> om approximationen om volym & lådtyp stämmer, är det precis som vanligt för lådstorlekssimuleringa då? eller påverkar det i sin tur låddesignen man kan göra i Basta?

mvh
/John

[rikkitikkitavi]

vad jag vet kan man än så länge inte importera andra mätkurvor än de som gjorts med SIRP.

[Svante]

Hoppas att det är ok att jag lånar tråden lite..

Tänkte använda datablad för att simulera en design innan det börjar inhandlas element och göras riktiga mätningar. Så jag tänkte kolla lite vilka möjligheter som finns med den nya Basta versionen (ver 1 använder jag redan..)

För Basta 2.0:
1. Man kan vad jag förstår använda uppmätta tonkurvor istället för simulerade. Fungerar baffeldesignern även för dessa?

Nej, man kan bara lägga till elektriska komponenter till elementet. Den akustiska delen är bortkopplad, inklusive baffelsteget.

2. Kan man simulera även lådstorlek för uppmätta kurvor som importeras? Jag antar att resultatet i så fall till stor del beror på hur stor lådvolym som använts för den importerade mätningen. Är dessa mätningar oftast gjorda på samma sätt? "Oändlig" volym sluten låda?
-> om approximationen om volym & lådtyp stämmer, är det precis som vanligt för lådstorlekssimuleringa då? eller påverkar det i sin tur låddesignen man kan göra i Basta?

mvh
/John

Mätningar i databladen är ibland gjorda i låda, ibland i stor baffel ibland med baffelsteg ibland utan. Har man tur så står det vilket. Men i Basta är mätta data är mätta data, så det går inte att koppla på ett annat akustiskt system på elementet. Däremot så går lågfrekvensbeteendet (där ju lådan har störst inverkan) väldigt bra att förutse med en simulering utifrån T/S-parametrar. Ofta tom bättre än en mätning i rum. Om man inte vill ha rummet med, förstås.

vad jag vet kan man än så länge inte importera andra mätkurvor än de som gjorts med SIRP.

Jo, jag släppte precis en version med förbättrat stöd för import av textfiler. Det borde gå att importera de flesta sorterna nu.

[MrMusic]

Ok, tackar!

Vad gäller bas-lådstorlek så är det säkert som du säger att det t o m lättare att få relevanta resultat från simulering än mätdata.

Det hade dock varit riktigt smutt att kunna få med break-ups och baffelsimulering i samma beräkning, men man kan ju inte få allt
Det är inget som är på gång för version 3?

[Svante]

Ok, tackar!

Vad gäller bas-lådstorlek så är det säkert som du säger att det t o m lättare att få relevanta resultat från simulering än mätdata.

Det hade dock varit riktigt smutt att kunna få med break-ups och baffelsimulering i samma beräkning, men man kan ju inte få allt
Det är inget som är på gång för version 3?

Du kan få med uppbrytningar och baffelsteg i samma simulering, men då blir båda mätta...

Jag har tänkt tanken att man skulle kunna lägga till ett baffelsteg, egentligen är det nog inte så svårt, men då kommer man att vilja dra bort ett baffelsteg också och då vete 17 om man inte ackumulerar lite för många fel för att det ska bli riktigt bra.

[MrMusic]

Ok, tackar!

Vad gäller bas-lådstorlek så är det säkert som du säger att det t o m lättare att få relevanta resultat från simulering än mätdata.

Det hade dock varit riktigt smutt att kunna få med break-ups och baffelsimulering i samma beräkning, men man kan ju inte få allt
Det är inget som är på gång för version 3?

Du kan få med uppbrytningar och baffelsteg i samma simulering, men då blir båda mätta...

Jag har tänkt tanken att man skulle kunna lägga till ett baffelsteg, egentligen är det nog inte så svårt, men då kommer man att vilja dra bort ett baffelsteg också och då vete 17 om man inte ackumulerar lite för många fel för att det ska bli riktigt bra.

Det ligger högt på min önskelista iaf om det gör någon skillnad
Att kunna kompensera effekterna för brakeups och diffraktioner mot varandra innan man ens har börjat såga MDF vore toppen tycker jag. (Det kanske kan vara default avsatt, så blir det inte fel lika lätt )