Trolla bort baffelsteg

[NADifierad]

Jag tittade lite på basta, tror jag det var

När det gäller datorprogram, så känner jag mig som en neanderthal människa! Tycker det verkar lite svårt att överskåda....

Skulle behövt stå och titta över någons axel ett tag, tror jag, för att fatta.......

[celef]

Apropå alla debatterna om diffraktion som verkar poppa upp nu ska jag kanske tipsa om mitt lilla hack "The Edge" som kan simulera baffelsteget från en plan baffel. Med den kan man experimentera med olika baffelformer, och kan man förstå hur simuleringen funkar så har man nog förstått ungefär hur diffraktionen ger baffelsteget.

http://user.faktiskt.io/svante/edge

kan man simulera energiresponsen på något vis?

[Svante]

Apropå alla debatterna om diffraktion som verkar poppa upp nu ska jag kanske tipsa om mitt lilla hack "The Edge" som kan simulera baffelsteget från en plan baffel. Med den kan man experimentera med olika baffelformer, och kan man förstå hur simuleringen funkar så har man nog förstått ungefär hur diffraktionen ger baffelsteget.

http://user.faktiskt.io/svante/edge

kan man simulera energiresponsen på något vis?

I Edge, nej.

[MagnusÖstberg]

Ett försök till repost till Herr Österbergs klargörande inlägg:

Det gjorde du med den allra största förtjänsten

<snip>

Då element går från att vara rundstrålande till att ha mer och mer riktningsverkan vid högre frekvens avtar dessutom baffel och diffraktionseffekterna, men jag låter bli att peta i det ormboet i detta inlägg

Det går alldeles utmärkt att utveckla detta också. Det gör du så fint

[celef]

Apropå alla debatterna om diffraktion som verkar poppa upp nu ska jag kanske tipsa om mitt lilla hack "The Edge" som kan simulera baffelsteget från en plan baffel. Med den kan man experimentera med olika baffelformer, och kan man förstå hur simuleringen funkar så har man nog förstått ungefär hur diffraktionen ger baffelsteget.

http://user.faktiskt.io/svante/edge

kan man simulera energiresponsen på något vis?

I Edge, nej.

inte i edge men i ...?

[paa]

Ett försök till repost till Herr Österbergs klargörande inlägg:

Om man har ett rundstrålande element strålar det sfärsiskt.
Sätter man det i en (oändlig) baffel halveras strålningsvinkeln och ljudtycket ökar i ljudfältet.

Är baffleln ändlig och dess mått större än ljudens våglängd är det forfarnade 1/2 sfär fast man får diffraktion på kanten.

Är bafflen mycket mindre än våglängden så är det sfärisk strålning.

Den värsta formen på en baffel är en rund baffel med elementet i mitten, som en vanlig diskant dome! Med en diameter på 10cm kommarer baffelsteget strax över 1000 Hz.

En plan rektangel är ett gräslig baffel. Genom att ha olika mått från elementet till kanterna upp ner och höger vänster så sprids ojämnheterna ut. Kolla Accoustic Engineering av Harry Olsen (senaste revisonen från 1957 eller tidigare kvittar)
...

Siegfried Linkwitz har uptäckt att Olsen kopierat arbetet om diffraktion runt olika högtalarlådor i sin bok, från arbeten av G. G. Muller, R. Black, T. E. Davis (all from Bell Labs), The Diffraction Produced by Cylindrical and Cubical Obstacles and by Circular and Square Plates, JASA, Vol.10, 1938, utan att ange källan, och sedan dess har detta allmänt ansetts härstamma från Olsen!

[NADifierad]

.
9 år går fort .

[Tarzan]

Ett försök till repost till Herr Österbergs klargörande inlägg:

Om man har ett rundstrålande element strålar det sfärsiskt.
Sätter man det i en (oändlig) baffel halveras strålningsvinkeln och ljudtycket ökar i ljudfältet.

Är baffleln ändlig och dess mått större än ljudens våglängd är det forfarnade 1/2 sfär fast man får diffraktion på kanten.

Är bafflen mycket mindre än våglängden så är det sfärisk strålning.

Den värsta formen på en baffel är en rund baffel med elementet i mitten, som en vanlig diskant dome! Med en diameter på 10cm kommarer baffelsteget strax över 1000 Hz.

En plan rektangel är ett gräslig baffel. Genom att ha olika mått från elementet till kanterna upp ner och höger vänster så sprids ojämnheterna ut. Kolla Accoustic Engineering av Harry Olsen (senaste revisonen från 1957 eller tidigare kvittar)
...

Siegfried Linkwitz har uptäckt att Olsen kopierat arbetet om diffraktion runt olika högtalarlådor i sin bok, från arbeten av G. G. Muller, R. Black, T. E. Davis (all from Bell Labs), The Diffraction Produced by Cylindrical and Cubical Obstacles and by Circular and Square Plates, JASA, Vol.10, 1938, utan att ange källan, och sedan dess har detta allmänt ansetts härstamma från Olsen!

Rätt ska vara rätt!

[NADifierad]

Håller med. Äras den som äras bör.

[paa]

Linkwitz påpekar också vilket hästarbete det måste varit att räkna fram dessa frekvensgångskurvor från alla samverkande interferenser bara med papper och penna.