Fattigmans "aktiv" delning...

[jonasp]

Ja, alltså ett helt korrekt förtydligande. Jag borde skrivit:

Men egentligen är det väl inte det aktiva filtret som är den stora kostnaden vid lågnivå delning, bla bla bla ...

men det framgår ju nu. Alltså är detta förtydligande helt onödigt. Hmm.

[Thomas_A]

Det jag läste om hög-ohmig drivning av element för att minska dist handlade om väldigt hög-ohmig drivning (Colloms). Nu undrar jag, som Svante, vad effekten i realiteten kan bli. Själv har jag aktiv drivning men numera ett 2.2 ohms-motstånd innan diskantelementet, men om det har någon som helst signifikant effekt har jag ingen aning om.

[Thomas_A]

Dessutom,

det borde kunna göras en hög-ohmig drivning även aktivt (?)

[Naqref]

Dessutom,

det borde kunna göras en hög-ohmig drivning även aktivt (?)

Jepp! Inga problem!

[Thomas_A]

Naqref,

skulle man kunna applicera en sådan krets (anpassad för diskantens impedans) mellan slutsteg och element? Hur skulle en sådan se ut i så fall?

[Svante]

Thomas_A: Ja, om vi pratar konstantströmdrivning så kommer eventuella effekter av olinjäriteter i talspoleinduktansen, respektive kompressionseffekter pga uppvärmning av talspolen i princip att försvinna helt.

Men samtidigt får man andra effekter som jag ibland undrar om folk begriper. Tex så får man ökad spänning till elementet vid systemets resonans, vilket är ekvivalent med en ökning av Qts. Qts vid konstantströmdrivning blir = Qms, eftersom Qes är oändligt. För ett baselement kan det då röra sig om ett Qts på 2-5 kanske. Det är inget vidare annat än för öppna bafflar, kanske.
För diskantelement är det kanske enklare att leva med, eftersom systemresonansen, åtminstone i Morellos fall, låg så långt under delningsfrekvensen.

Och visst kan man ordna högohmig drivning aktivt. Det är "bara" att återkoppla spänningen över ett litet strömkännande motstånd, i stället för att återkoppla utspänningen. Man kan faktiskt ordna vilken utresistans man vill från + till - oändligheten (i princip), bara genom att ordna rätt återkoppling.

[Thomas_A]

Tja...undrar om man vågar prova?

Jag har ju schema på slutsteget som driver diskanten.

http://hem.bredband.net/b113928/Puc5lpwr.pdf

Diskanten ärCT62:



Som har lite speciella värden (Qes):

CT 62 H

Thiele Small parameters:

Nominal impedance Zn (ohm) 8
Minimum impedance/at freq. Zmin (ohm/Hz) 6.6/2600
Maximum impedance Zo (ohm) 6.9
DC resistance Re (ohm) 6.1
Voice coil inductance Le (mH) 0.1
Resonance Frequency fs (Hz) 1500
Mechanical Q factor Qms 0.89
Electrical Q factor Qes 7.07
Total Q factor Qts 0.79
Mechanical resistance Rms (Kg/s) 3.01
Moving mass Mms (g) 0.28
Suspension compliance Cms (mm/N) 0.04
Effective cone diameter D (cm) 3.7
Effective piston area Sd (cm²) 10.8
Force factor Bl (N/A) 1.5
Reference voltage sensitivity
Re 2.83V 1m at 2600 Hz (Measured) (dB) 90

Jag vet som sagt inte vad effekten blir och inte heller vad mitt 2.2 ohms-motstånd har för effekt i realiteten.

T
 

[Svante]

OK, om vi utgår från konstantströmdrivning kommer spänningen till elementer att bli proportionell mot impedansen, dvs man får lägga till impedanskurvan till tonkurvan. I ditt fall är det enkelt, eftersom impedansen är plottad med 6dB per fördubbling, den går därmed direkt att läsa av som tonkurveändring på dB-skalan. Tex så läser jag att nivån vid 20 kHz kommer att öka med c:a 6 dB. Däremot är resonanstoppen inte särskilt stor, bara någon dB vid 2kHz.

Om konstantströmdrivning av detta element ska utvärderas med lyssning, ska man ha klart för sig att man har ett diskantlyft som också påverkar intrycket.

Så till förstärkaren. Stabilitetsproblem är kanske det största. Man bör nog se till att förstärkaren är snällt återkopplad vid lite högre frekvenser (20k+), jag skulle tro att man får ordna med nåt parallellt med högtalaren. Jag har själv aldrig byggt en sån här återkoppling med effektförstärkare, så jag vågar inte ge praktiska tips.

[Thomas_A]

Svante,

om man struntat så länge i förstärkaren och helt enkelt bara tittar på hur ett motstånd (i storleksordning 1-6 ohm) skulle påverka ett sådant element (frekvensgång och dist). Trad. diskanter har inte så vitt jag vet så högt Qes vs Qms.

[Svante]

Disten minskar och tonkurvan påverkas men inte lika mycket som i konstantströmfallet. Antag att impedansen för elementet är 6 ohm vid 5 kHz och 12 ohm vid 20 kHz. Om serieresistansen är 6 ohm kommer spänningen att falla till hälften vid 5kHz eftersom impedanserna är lika, och båda förmodligen är resistiva. Vid 20 kHz kommer spänningen att dämpas mindre, hur mycket är svårare att räkna ut eftersom högtalaren där är mer induktiv. Så -6 dB vid 5 kHz och kanske -3 dB vid 20 kHz, som en grov gissning.

Systemresonansen och Qts-värdena spelar som sagt liten roll på den här högtalaren.

[AndersJ]

Tänkte låta LspCad räkna fram ett aktivt filter åt mig. Där man fyller i uppgifterna filtertyp och brytfrekvens finns en ruta där det står Ref och där står det 10,000kOhm, är det ett värde som jag med gott samvete kan anta är korrekt?

[Svante]

Ja, utan att ha tittat på lspcad på ett tag, så gissar jag att det är en "skalfaktor" som bestämmer en eller möjligen två av komponenterna i varje steg. I den typiska 2:a ordningens filterlänk man brukar använda har man ju 2 motstånd och 2 kondingar som tillsammans bestämmer brytfrekvens och Q. 4 variabler som ska ge två värden, detta kan göras på oändligt många sätt, och därför måste du ge programmet två värden till, tex resistansernas värden.
Jag antar att det är det som lspcad vill ha.

[AndersJ]

Ja det stämmer nog bra, lspcad skulle ha dessa värden för att beräkna de andra komponenterna.