Lär mig hur man enklast delar trevägare vid baffelsteget

[Erik_Johansson]

Kan dock visa en enkel Edgesimulering på baffeln till ett par enkla 2-vägare med 5" + 1" som jag håller på med. Simuleringen har visat sig stämma tämligen väl faktiskt med vad som sker i verkligheten. Utan några fasade kanter. Delning vid 3,5 kHz. Baffeln har tämligen ordinära mått faktiskt med sin 280x180 mm storlek. En rätt kul sak som inte heller är något nytt för någon som I-or men för en hobbyist som mig har gjort att jag inte kommer att försänka baselementet. Nämligen det faktum att den runda 5 mm höga kanten med 150 mm diameter ger en påverkan i form av en mjuk dipp på cirka 1 dB som på ett närmast perfekt sätt matchar den första peaken som syns i simuleringen och alltså dämpar den något. Övrig påverkan från kanten hamnar långt över elementets arbetsregister.

baffelsteg_180x280.JPG (85.73 KiB) Visad 3678 gånger

Den väldigt blygsamma mjuka dippen från baffeln är (för övriga som inte lekt med sånt här) det område där spridningen lokalt ökar något.

/Erik

[I-or]

För ordningens skull vill jag bara poängtera att jag helt bekänner mig till den konventionella prioriteringsordningen, 1) frekvensgång on-axis, 2) spridning och 3) distorsion. Utöver detta har jag nog aldrig dristat mig till att bedöma vad som är optimal spridning annat än att den bör ha en jämn kurvform utan svår vågighet (även här i linje med konsensusvetenskapen). Vad som utgör optimal spridning är mycket rumsberoende och beror även på lyssningsvanor, bl.a. om man gillar att röra sig i rummet eller lyssna från olika positioner.

Edge stämmer mycket riktigt hyggligt inom de begränsningar beräkningsmetoden har.

[Erik_Johansson]

För ordningens skull vill jag bara poängtera att jag helt bekänner mig till den konventionella prioriteringsordningen, 1) frekvensgång on-axis, 2) spridning och 3) distorsion. Utöver detta har jag nog aldrig dristat mig till att bedöma vad som är optimal spridning annat än att den bör utgöra en jämn funktion utan svår vågighet (även här i linje med konsensusvetenskapen). Vad som utgör optimal spridning är mycket rumsberoende och beror även på lyssningsvanor, bl.a. om man gillar att röra sig i rummet eller lyssna från olika positioner.

Tack för förtydligandet. Därför jag skrev min reservation.

Men som jag skrev tidigare så vet jag att jag nog föredrar en större andel reflekterat ljud än många andra. Faktiskt även vid lyssning i favoritpositionen. Även om jag nog rör mig rätt mycket också när jag tänker efter.

Och jag lyssnar uteslutande i hyfsat små rum och på ganska korta avstånd (max ca 3 meter). Vilket såklart också styr.

Vill förövrigt som flera andra tillägga att det otroligt givande att ha dig tillbaka på forumet igen. Den typen av information du bidrar med är det jag gillar mest med faktiskt.io och det som lockade mig hit när forumet startades.

/Erik

[Maarten]

….
Du är alltså inne på att man ska använda vågigheten man får i frekvensgången för diffraktionseffekterna från baffeln till att styra spridningen dit man vill ha den. Detta avråder jag starkt ifrån av tre skäl:
.....

3. Om man medvetet vill skapa denna vågighet för spridningens skull får man också en vågighet i frekvensgången on-axis som antagligen är mer problematisk än en något varierande spridning kring delningsfrekvensen.

…. Och det är ju inte så att vågigheten försvinner för att man inte valt att använda den på ett konstruktivt sätt. Ofta ser man på mätningar av högtalare att baffeln ställer till det rejält spridningsmässigt kring delningen. Så effekterna finns ju alltid där. Det är ju bara en fråga om vad man gör med dem. Sen är givetvis allt en balansgång. Men mitt högst personliga intryck är att en jämn spridning genom delningsområdet (eller egentligen jämn energiutstrålning skulle jag säga) är oerhört viktigt och visst kanske man kunde lagt tiden på annat än att lägga massa tid av och till under ett antal år på detta att styra spridning men hjälp av baffeln.
/Erik

Men Erik, så att jag inte missförstår eller att vi missar något här: Om jag tolkar I-or rätt och utifrån hur jag tror att det borde vara, så får man i princip sämre off-axis respons om man optimerar on-axis och vice versa. Eller?
Handlar då i sådana fall din syn på design av baffel mer om att prioritera energikurva gentemot on-axis?

Som jag tolkar I-ors svar och utifrån att många 5-6,5-tums element är närapå rundstrålande upp till ca 2-3KHz, samt ifall man använder WG, så kan man optimera BÅDE on-axis (prio 1) och energi-respons (prio 2). Och förmodligen även möjligt att optimera distorsion (prio 3) om man använder elementen i deras kolvformiga områden. Eller?
Utifrån:

För ordningens skull vill jag bara poängtera att jag helt bekänner mig till den konventionella prioriteringsordningen, 1) frekvensgång on-axis, 2) spridning och 3) distorsion. Utöver detta har jag nog aldrig dristat mig till att bedöma vad som är optimal spridning annat än att den bör ha en jämn kurvform utan svår vågighet (även här i linje med konsensusvetenskapen). Vad som utgör optimal spridning är mycket rumsberoende och beror även på lyssningsvanor, bl.a. om man gillar att röra sig i rummet eller lyssna från olika positioner.

Detta med distorsion: Jag förstår att du Erik nämnde det för att du delar i eller över uppbrytningsområdet. Utifrån I-ors prioriteringar ovan, ser jag distorsionen som prioriterad främst för att det är ett eftersatt och svårt (mer så än spridning tror jag, i varje fall ut teknisk synvinkel). Den andra prioriteringsskalan är gäller graden av hörbarhet och då verkar den komma som nr 3 i prioriteringsordning. Så konkluderar jag det sagda .

[Erik_Johansson]

….
Du är alltså inne på att man ska använda vågigheten man får i frekvensgången för diffraktionseffekterna från baffeln till att styra spridningen dit man vill ha den. Detta avråder jag starkt ifrån av tre skäl:

3. Om man medvetet vill skapa denna vågighet för spridningens skull får man också en vågighet i frekvensgången on-axis som antagligen är mer problematisk än en något varierande spridning kring delningsfrekvensen.

…. Och det är ju inte så att vågigheten försvinner för att man inte valt att använda den på ett konstruktivt sätt. Ofta ser man på mätningar av högtalare att baffeln ställer till det rejält spridningsmässigt kring delningen. Så effekterna finns ju alltid där. Det är ju bara en fråga om vad man gör med dem. Sen är givetvis allt en balansgång. Men mitt högst personliga intryck är att en jämn spridning genom delningsområdet (eller egentligen jämn energiutstrålning skulle jag säga) är oerhört viktigt och visst kanske man kunde lagt tiden på annat än att lägga massa tid av och till under ett antal år på detta att styra spridning men hjälp av baffeln.
/Erik

Men Erik, så att jag inte missförstår eller att vi missar något här, om jag tolkar I-or rätt och utifrån hur jag tror att det borde vara, så får man i princip sämre off-axis kurva om man optimerar on-axis och vice versa. Eller?
Handlar då i sådana fall din syn på design av baffel mer om att prioritera energikurva gentemot on-axis?

Som jag tolkar I-ors svar och utifrån att många 5-6,5-tums element är närapå rundstrålande upp till ca 2-3KHz, samt ifall man använder WG, så kan man optimera BÅDE on-axis (prio 1) och energi-respons (prio 2). Och dessutom även optimera distorsion (prio 3) om man använder elementen i deras kolvformiga områden. Eller?
Utifrån:

För ordningens skull vill jag bara poängtera att jag helt bekänner mig till den konventionella prioriteringsordningen, 1) frekvensgång on-axis, 2) spridning och 3) distorsion. Utöver detta har jag nog aldrig dristat mig till att bedöma vad som är optimal spridning annat än att den bör ha en jämn kurvform utan svår vågighet (även här i linje med konsensusvetenskapen). Vad som utgör optimal spridning är mycket rumsberoende och beror även på lyssningsvanor, bl.a. om man gillar att röra sig i rummet eller lyssna från olika positioner.

Detta med distorsion, jag förstår att du Erik nämnde det för att du delar i eller över uppbrytningsområdet. Utifrån I-ors prioriteringar ovan, ser jag distorsionen som prioriterad främst för att det är ett eftersatt och svårt område. Den andra prioriteringsskalan är gäller graden av hörbarhet och då verkar den komma som nr 3 i prioriteringsordning. Så konkluderar jag det sagda .

Njae jag skulle nog vilja hävda att det går ganska bra att optimera både och. Dock lite beroende på vad man vill åstadkomma. Vill man ha snör-rät frekvensgång on-axis och helt jämn energikurva så nej, då går det nog inte att helt optimera både och utan waveguide och en mer begränsad spridning (brantare fallande energikurva) Det är dock är min bestämda uppfattning att det finns frekvensområden där man kan balansera dem mot varandra på ett sånt sätt att små "krokigheter" (i brist på bättre ord) hos direktljudet i vissa områden kan införas (och kan vara fördelaktiga) förutsatt att energikurvan är jämn. Detta har ju t.ex. Ingvar och även andra nämnt i flera trådar och föreläsningar om stereosystemet och exakt hur dessa ingrepp ska se ut kan ju diskuteras. Och vi pratar då om små ingrepp. Inte flera dB. Men eftersom de mest framträdande (och kanske minst omdebatterade?) av dem hamnar i områden där man åtminstone för vissa högtalarstorlekar (kombinationer av element, elementplaceringar på baffeln och baffelmått samt delningfrekvens) hamnar "naturligt" så har jag funnit det kul att prova. Helt enkelt så att när allt samspelar och energikurvan är jämn så får direktljudet naturligt den ungefärliga form jag i min enfald tror (för det är verkligen något jag bara börjat försöka förstå lite av och alltså INTE gör anspråk på att det är rätt) att det bör ha. Men det är helst inget jag går in på i detalj just nu helt enkelt för att jag inte har tillräckligt på fötterna mer än att det verkar fungera lyssningsmässigt. Så det är ingen avvägning jag kan försvara i en diskussion.

/Erik

[I-or]

I sammanhanget kan det vara intressant att se hur jämn frekvensgång on-axis (eller snarare "listening window" i Stereophiles mätningar) och horisontell spridning man kan få med en trevägskonfiguration på en stor och ordentligt rundad/avfasad baffel (OBS! Mätningarna är begränsade till +/- 45 grader här):

Magico M2 (diskanten mäter bättre över 10 kHz on-axis än för "listening window" även om den rullar av lite för mycket över ca 15 kHz)

120MagM2fig3.jpg (56.77 KiB) Visad 3646 gånger

120MagM2fig4.jpg (41.07 KiB) Visad 3646 gånger

Vimberg Mino

320ViMinofig4.jpg (58.54 KiB) Visad 3646 gånger

320ViMinofig5.jpg (38.43 KiB) Visad 3646 gånger

Så här illa kan det bli med en pytteliten baffel för en tvåvägskonstruktion (OBS! Mätningarna gäller +/- 90 grader här):

Audio Physic Step Plus

119APStepfig4.jpg (48.54 KiB) Visad 3646 gånger

En nästan lika liten baffel, men försedd med vågledare:

Klipsch Reference Premiere RP-600M

319K600fig5.jpg (61.7 KiB) Visad 3646 gånger

Om man inkluderar även tidigare teoretiska exempel blir slutsatsen att man med större bafflar kan vara ganska säker på att få till en jämn spridning (och relativt små diffraktionseffekter on-axis), medan man bör använda vågledare för små/smala bafflar om man vill vara säker på att undvika problem. Om man tänker använda ett direktstrålande diskantelement bör man hålla baffelbredden över kanske 25 cm (gärna kombinerat med en hygglig höjd) och dessutom är det klokt att utnyttja en ganska låg delningsfrekvens. Programmet Edge kan vara ett bra hjälpmedel för en första approximation till hur spridningen kommer att se ut.

[Erik_Johansson]

Snygg uppställning. Där ser man skillnaderna bland olika filosofier väldigt tydligt.

/Erik

[Morello]

Söte Jesus vilken hög undre gränsfrekvens M2 uppvisar.

[Kraniet]

Men man vill ju ha smal baffel så ljudet "släpper från lådan"

[I-or]

Magico undviker basreflexlösningar.

[I-or]

Men man vill ju ha smal baffel så ljudet "släpper från lådan"

Ja, detta är ju svammel, förstås. Däremot sprider små bafflar ljudet ganska ordentligt även bakåt över 300 Hz, där vi börjar att höra riktning någorlunda hyggligt i rummet. Detta gör att reflektionen mot högtalarväggen kan ge en extra känsla av luftighet förutsatt att högtalaren placeras en bra bit ut från en odämpad vägg.

[Morello]

Magico undviker basreflexlösningar.

Jo, men M2 är ju i det närmaste att betrakta som ett sidosystem.

[I-or]

Det lustiga är att den "billigare" S5 mäter bättre även i det här avseendet (jag såg THD-mätningar någonstans i vimlet av nätinformation, där S5 var märkbart bättre än M2):


Magico S5 Mk II

217MagS52fig2.jpg (56.21 KiB) Visad 3621 gånger

[Morello]

Jag tycker ändå att den nedre gränsfrekvensen är aningens hög givet pris och fysiska dimensioner.

[Kraniet]

Jag tycker ändå att den nedre gränsfrekvensen är aningens hög givet pris och fysiska dimensioner.

Jo men det är ju slutna lådor så det är "ren och snabb bas"

[I-or]

Det ser dock ganska annorlunda ut i NRC:s mätningar för Soundstage. Detta är föregångaren till S5 mk II och man måste hålla i minnet att NRC:s ekofria rum "bara" är ekofritt ned till ca 65 Hz (130 cm långa kilar).:


Magico S5

fr_on1530.gif (34.47 KiB) Visad 3597 gånger

[petersteindl]

I sammanhanget kan det vara intressant att se hur jämn frekvensgång on-axis (eller snarare "listening window" i Stereophiles mätningar) och horisontell spridning man kan få med en trevägskonfiguration på en stor och ordentligt rundad/avfasad baffel (OBS! Mätningarna är begränsade till +/- 45 grader här):

Magico M2 (diskanten mäter bättre över 10 kHz on-axis än för "listening window" även om den rullar av lite för mycket över ca 15 kHz)

120MagM2fig3.jpg

120MagM2fig4.jpg

Vimberg Mino

320ViMinofig4.jpg

320ViMinofig5.jpg

Så här illa kan det bli med en pytteliten baffel för en tvåvägskonstruktion (OBS! Mätningarna gäller +/- 90 grader här):

Audio Physic Step Plus

119APStepfig4.jpg

En nästan lika liten baffel, men försedd med vågledare:

Klipsch Reference Premiere RP-600M

319K600fig5.jpg

Om man inkluderar även tidigare teoretiska exempel blir slutsatsen att man med större bafflar kan vara ganska säker på att få till en jämn spridning (och relativt små diffraktionseffekter on-axis), medan man bör använda vågledare för små/smala bafflar om man vill vara säker på att undvika problem. Om man tänker använda ett direktstrålande diskantelement bör man hålla baffelbredden över kanske 25 cm (gärna kombinerat med en hygglig höjd) och dessutom är det klokt att utnyttja en ganska låg delningsfrekvens. Programmet Edge kan vara ett bra hjälpmedel för en första approximation till hur spridningen kommer att se ut.

Det viktigaste i detta fina inlägg är ordet och företeelsen diffraktion. Det gäller att hålla isär diffraktion från reflexer. Diffraktion är lurigt eftersom däri ingår fasändring och fassprång. Det gör det inte i reflexer. Så, först sker diffraktion kring högtalarhöljet och medans diffraktion pågår så har delar av ljudvågen lämnat högtalarhöljet. Beroende på höljets utformning kommer diffraktionen bli olika. Det är denna diffraktion som sätter höljets ljudutbredning tillsammans med elementets spridning samt åstadkommer en hel del annat som man kanske inte räknat in och tagit hänsyn till.

Mvh
Peter

[I-or]

Om vi tar ett exempel med en extremt olämplig baffelform (huvudsakligen cirkulär för både mellanregister och diskant) som för Bowers & Wilkins 802 D3 Diamond, så ser det ut så här:


Bowers & Wilkins 802 D3 Diamond

616BW802fig3.jpg (49.65 KiB) Visad 3576 gånger

616BW802fig4.jpg (47.61 KiB) Visad 3576 gånger

Vi ser en närmast okorrigerad baffelstegseffekt för diskanten och även svåra diffraktionsrelaterade problem för spridningen.


Denna högtalare mäter (förstås) illa även vad gäller vertikal spridning:

616BW802fig5.jpg (29.83 KiB) Visad 3576 gånger

Ljudet från en högtalare med sådana spridningsegenskaper blir mycket rums-/placeringsberoende.

[JM]

Siegfried Linkwitz avfärdade diffraktionspåverkan på ljudet från högtalare.

Sound diffraction at the edge of a box speaker baffle is claimed to degrade stereo imaging. I have not experienced this myself for speakers with typical flat baffles for drivers up to 8" (20 cm), nor have I seen scientific evidence. The low amplitude diffracted sound wave occurs so early after the direct sound (<500 us), that the precedence effect does not come into play and summing localization occurs [6]. What is significant, is that the "baffle step", the transition from 4p to 2p-space radiation, occurs at higher frequency for a narrower baffle. This keeps the power response more uniform over a wider frequency range and the spectral signature of any reflection more like the on-axis response. Large radius or wide chamfered edges smooth the high frequency response on-axis and off-axis.
http://www.linkwitzlab.com/frontiers.htm#A

Linkwitz hävdade att det inte fanns några vetenskapliga bevis för hörbara effekter av diffraktion från vanliga högtalare.
Är det fortfarande så? Eller finns några vetenskapliga bevis?
Om jag minns rätt fanns i Olsons bok från 1956 multipla former på bafflar med associerade krokiga tonkurvor. Endast sfärisk form gav rak tonkurva.
https://trueaudio.com/st_diff1.htm
Jag får inte ihop detta.

Spaltdiffraktion sprider en plan ljudvåg. Vilken typ av distorsion uppkommer? Är den hörbar och hur är den relaterad till frekvens/spaltbredd?

JM

[I-or]

Nej, det han skriver är att det inte finns några vetenskapliga bevis för att detta påverkar stereobilden. Han argumenterar för att hörseln integrerar de diffrakterade ljudvågorna med direktljudet och detta är helt korrekt. Vi får alltså rena frekvengångsavvikelser, vilka kommer att variera med mottagarpositionen.

Ovan diskuteras huvudsakligen de effekter på spridningen som man får när ljudvågorna anländer vid baffelkanten och känner att villkoren för vågutbredning har ändrats (diffraktion). Diffraktion kan också ge tydligt hörbara effekter för klangbalansen on-axis om man inte korrigerar baffelsteget ordentligt eller erhåller riktigt svårt rippel via en ogenomtänkt utformning av baffeln.

[Baffel]

Felpost

[Kraniet]

För jämförelse kan man kika på B&W 801 Nautilus som har ett bättre filter.

Mycket bättre integrering mellan elementen


Men liknande utseende off-axis




https://www.stereophile.com/content/bw- ... nts-part-2

[MathiasJK]

Oftast brukar baffelbredden bestämmas av estetiska hänsyn, eventuellt i kombination med diametern på baselementet (baffeln får en viss minimumbredd). Sedan måste man anpassa korrektionen i delningsfiltret efter vilken baffelstegsverkan man får. Man gör det onödigt svårt för sig om man låter delningsfrekvensen bero på baffelsteget.

För diskanten gäller generellt att en bredare baffel ger mindre diffraktionseffekter, men dessa kan förstås också minimeras genom användning av vågledare, asymmetriskt montage, icke-konstant baffelbredd eller ordentliga avfasningar.

Ior, mint tanke var att smalna av baffeln uppt iskanten, lite som en trekant, tror du vet vad jag menar för att minska diskanten även om ja kommer använda waveguide..

Det jag undrar är när det gäller baffelsteget om man väljer bredd på baffel eller om man väljer den breddso enklast ger bra baffelsteg.

Kan ni förklara hur ni gör,hur ni går tillväga?

[MathiasJK]

Finns det någon generell metod för att göra baffelsteget?

Baffelbredden kommer bli runt 27 cm men det jag undrar är om man lätt gör detta i Xsim och ska man köra 6db/octav eller nåt annat?

Kan man kra 12db/octav? Då planen är att köra 12db resterande delningar.

Tanken är dela AL170 vid baffelsteget och sen Al130M vid ca 2kjz för att på så sätt bara så långt ifrån uppbryningarna så att jag förhoppningsvis kan köra simpla 12/12 filter mellan mid och diskant.

Hur låter detta? Bra? Inte bra? Har en förkärlek för enkla filter..

[MathiasJK]

Jag delade ca. 700Hz mellan AL130 och AL170 i mina 4-vägare med bra resultat. Till diskanten Seas DXT blev det 3kHz. DXT har fö samma vågfront som AL130 så de spelar med samma fasförhållande i hela horisontella planet. Mycket bra möjlighet till integration mellan de elementen alltså.

Du skulle kunna göra dem till 3,5-vägare. Det skulle jag nog rekommendera. Då kan du justera baffelkompensationen och få rätt mängd lågbas väldigt flexibelt. Den undre basen behöver nog vinklas uppåt lite eller läggas i ett steg framåt om du väljer den lösningen.

Så ser mina filter ut
[ Bild ]

Ser inte bilderna..

[MathiasJK]

Jag ska alltså ha waveguide. vet DXT har rätt VFC men tänkte mäta upp wavecors VFC sen är det möjligt att det både blir pi60 steg och i32 nedre bas för styra vågen

[RSG]

Jag har byggt 4-vägare som innehåller båda elementen.

viewtopic.php?f=3&t=54987&p=1650666

Är supernöjd med dem fortfarande. Jättebra element.

Har du kollat Martins tråd där han bygger med dessa element?

Xsim kan så vitt jag vet inte simulera en baffel.
Där jobbar du med data från mätningar av dina element på din befintliga baffel.
Du behöver alltså bygga din låda först, mäta elementen i lådan, importera data till Xsim och simulera fram ett delningsfilter.
För att bestämma dig för baffelstorlek/form/volym får du först simulera i tex Basta.
Därefter kan du bygga lådan, montera, mäta, och slutligen använda dig av Xsim för att konstruera ett filter.
Köpa komponenter, montera, mäta, justera, mäta, osv osv...

Så ser mitt tänkta arbetssätt ut på pågående projekt.
Element beställda.
Simulerar fortfarande i Basta för att bestämma form på första prototyplådan.

Mvh Johan

[STDI]

Jag delade ca. 700Hz mellan AL130 och AL170 i mina 4-vägare med bra resultat. Till diskanten Seas DXT blev det 3kHz. DXT har fö samma vågfront som AL130 så de spelar med samma fasförhållande i hela horisontella planet. Mycket bra möjlighet till integration mellan de elementen alltså.

Du skulle kunna göra dem till 3,5-vägare. Det skulle jag nog rekommendera. Då kan du justera baffelkompensationen och få rätt mängd lågbas väldigt flexibelt. Den undre basen behöver nog vinklas uppåt lite eller läggas i ett steg framåt om du väljer den lösningen.

Så ser mina filter ut
[ Bild ]

Ser inte bilderna..

Jag ser bilderna.
Du har kanske det här problemet: https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=2132170#p2132170

[MathiasJK]

Inte hunnit läsa hela tråden men ja ska ge fråga jag vill ha svar på... Eftersom jag är mkt kunnig ovis så undrar jag helt enkelt hur man går tikllväga dom dör 6db e bas förlorar esnam om man ska se de som en ökning sv 6db ovanför baffeltsteget,'
på hur msn kommer fram till jämn frekvensspons.

Tex liknande
1, Välj element
2, bestäm baffelbred som då cirka ger baffelsteget
3, Bestäm elementplacering på baffel
4, Fräs kanterna för mindre direktion
5. Väljer mqn bredden före bygget??

Ungefär så men hur kommer fram till frekvenevensen?

Friden

[RSG]

Som jag ser det så svarar du till stor del på din egen fråga
Och resten är upp till dig hur DU vill lösa pusslet.

1, Välj element
2, bestäm baffelbred som då cirka ger baffelsteget
3, Bestäm elementplacering på baffel
4, Fräs kanterna för mindre direktion
5. Väljer mqn bredden före bygget??

1.
Du har redan bestämt element.

2.
Du har redan satt ett mini mått på bredden, 220-230 bredd.
Från 220 och uppåt och med valbar höjd/form sätter du då villkoren för baffelsteget.
Simulera, simulera, simulera till du kommer till önskat resultat.

3.
Löser du under punkt 2.

4.
Fasade kanter jämnar i viss grad ut toppar och dalar som baffelsteget skapar.
Finns trådar om det, men har inte tid att söka nu.

5.
Minsta bredden har du redan spikat, och därifrån måste du lösa det stora pusslet.
Punkt 2 och 5 är väl i princip samma?

Jag tror du övertänker istället för att prova dig fram i simulationsvärlden. Chansen finns att det inte alls blir som du tror/vill, händer mig hela tiden

Ior gjorde tidigare ett inlägg i tråden där han spaltade hur han tyckte du skulle lägga upp det. Begrunda det inlägget ett par gånger.

Martin lade tidigare ett förslag på en 3,5a som jag spontant tyckte verkade som ett bra förslag. Överväg detta också.

Nu ska jag göra annat.
Men om du läser igenom allt som tidigare skrivits i tråden så hittar du mycket att reflektera över, och som jag ser det...
Det finns inget enkelt svar, utan det hänger på hur du vill ha det.

Passar på att tacka för alla strålande inlägg I tråden som gett mig mycket att fundera på!!!
Tumme upp på den här tråden och alla bidrag!

/Johan