DIY - Subwoofer | Rumble Bee - The Space Invader

[Glebster]

Jag hade börjat med att bestämma avstämningsfrekvens. Har du ändå tänkt bygga stor låda skulle jag sätta den till max 20 Hz.

Därefter simulerar du enklast olika lådvolymer vid denna frekvens och ser vad det innebär för dimensionerna på en eller två basreflexportar. Precis som du själv skriver måste det ju vara praktiskt genomförbart.

Om du märker att det inte fungerar praktiskt höjer du avstämningen 1 Hz i taget och studerar utfallet.

[Calleberg]

Jag hade börjat med att bestämma avstämningsfrekvens. Har du ändå tänkt bygga stor låda skulle jag sätta den till max 20 Hz.

Därefter simulerar du enklast olika lådvolymer vid denna frekvens och ser vad det innebär för dimensionerna på en eller två basreflexportar. Precis som du själv skriver måste det ju vara praktiskt genomförbart.

Om du märker att det inte fungerar praktiskt höjer du avstämningen 1 Hz i taget och studerar utfallet.

Och i tillägg till det Glebster skriver, Det som begränsar dig kommer bla annat vara som du redan varit inne på Porthastigheten. 20-25 M/s kan du sikta på.

Portlängden; dvs får den överhuvudtaget rum i lådan

Och tillslut: är portlängden sådan att halvågsresonans kan inträda, (ungefär som i en orgelpipa).
För t.ex 80Hz är halva våglängden 2.1 meter. det innebär att du vill ha en port som är väsentligt kortare än det. För delning 80 Hz; sikta på hälften av 2,1M, längre än så vill du inte ha porten. För delning 125Hz vill man hålla sig under 0,7M. Filterbrantheten spelar in ochså, och anväder man flacka filter så kan det vara smart att vara lite extra konservativ.

Det verkar inte alldeles självklart att halvvågsresonans ALLTID uppstår i långa portar, Dessutom tror jag att slitsportarna kan vara mindre känsliga för sådant. Men håller man sig ifrån alltför långa portar är det ju ett ickeproblem.

[Glebster]

Vad både Calle och jag är inne på är att fixera vissa parametrar för att inte ha för många variabler samtidigt. Att låsa värden för porthastighet och avstämningsfrekvens kan vara en bra början. Med det sagt, de är inte huggna i sten, nåväl, inte mdf heller.

[DQ-20]

Jag hade börjat med att bestämma avstämningsfrekvens. Har du ändå tänkt bygga stor låda skulle jag sätta den till max 20 Hz.

Därefter simulerar du enklast olika lådvolymer vid denna frekvens och ser vad det innebär för dimensionerna på en eller två basreflexportar. Precis som du själv skriver måste det ju vara praktiskt genomförbart.

Om du märker att det inte fungerar praktiskt höjer du avstämningen 1 Hz i taget och studerar utfallet.

Och i tillägg till det Glebster skriver, Det som begränsar dig kommer bla annat vara som du redan varit inne på Porthastigheten. 20-25 M/s kan du sikta på.

Portlängden; dvs får den överhuvudtaget rum i lådan

Och tillslut: är portlängden sådan att halvågsresonans kan inträda, (ungefär som i en orgelpipa).
För t.ex 80Hz är halva våglängden 2.1 meter. det innebär att du vill ha en port som är väsentligt kortare än det. För delning 80 Hz; sikta på hälften av 2,1M, längre än så vill du inte ha porten. För delning 125Hz vill man hålla sig under 0,7M. Filterbrantheten spelar in ochså, och anväder man flacka filter så kan det vara smart att vara lite extra konservativ.

Det verkar inte alldeles självklart att halvvågsresonans ALLTID uppstår i långa portar, Dessutom tror jag att slitsportarna kan vara mindre känsliga för sådant. Men håller man sig ifrån alltför långa portar är det ett ickeproblem.

För en smal slits är inte lufthastigheten i själva slitsen särskilt kritisk. I ett stationärt flöde är det kritiska Reynoldstalet ca 2300 men i ett oscillerande flöde kan den siffran öka med en faktor 20 eller mer till över 50000. Skälet är att den turbulens som börjar bildas avbryts när flödet byter riktning. Lite som att skaka ett Etch-a-Sketch två gånger per cykel om boomermetaforen ursäktas. Ju högre avstämningsfrekvens, desto svårare har luften att bygga upp ett turbulent flöde i porten. Om man jämför en slits med höjden 1cm med en cirkulär port på 10cm så är den hydrauliska diametern (typiska längden) på slitsporten endast 1/5. Det innebär att slitporten "tål" betydligt högre lufthastigheter än 20 m/s. Anekdotiskt räknade I-or med att han hade ca 50 m/s i en 7mm slits som han använde för eget bruk. Problemet är istället portöppningen. Dels finns problem i delen där porten vidgar sig och hastigheten minskar, dels när luften nått slutet av porten och trillar över kanten. Det är där som lufthastigheten måste hållas nere och flödet ha rätt "hastighetsprofil" . När det gäller portresonanser så är det ett problem även om inte högtalaren spelar någon ton som överensstämmer med t.ex. halvvågsresonansen. Skälet är att den "puff" som kan uppstå vid virvelbildning kring portöppningarna kan dra igång resonansen helt utan yttre hjälp. Det är bland annat därför som utformningen av mynningarna kräver extra uppmärksamhet. Vad som händer i porten, stannar i porten såvida man inte har väldigt taskig ytråhet eller andra ojämnheter. Den stora utmaningen ligger i portmynningarna.

/DQ-20

[Glebster]

Grymt inlägg, DQ!

[DQ-20]

Grymt inlägg, DQ!

Tack!

Jag har ju funderat oproportionerligt mycket på det där. Inte för att jag tänker göra något särskilt utan för att jag försöker förstå hjälpligt. Min slutsats är: gör som I-or säger.

Roozen gjorde mycket av grundarbetet men han kom inte fram med något rimligt sätt att optimera portöppningen. Del två i hans papper i ämnet finns för övrigt inte att få tag på "open source". Den innehöll optimeringar. Hans portar var "bättre" men inte optimerade i ordets rätta bemärkelse eftersom ha inte hade klart för sig hur det skulle gå till. Men han uppmärksammade Strouhals tal när det gäller avrundningen i portöppningen. För honom var det relevant för han kunde inte optimera portens väg dit. Istället observerade och simulerade han virvelbildning runt portens fräsradie där den "typiska längden" definierades som radien på rundningen. För att undvika att Strouhals tal (S=f*L/U, som till skillnad från Reynoldstal gäller växlande flöden) hamnar i det kritiska bandet 0,2-0,4 (där i princip alla flygande fåglar håller sig för att just skapa optimal virvelbildning) så kom han fram till att en relativt liten radie var nödvändig: flödeshastigheten (i nämnaren) är ju som lägst i slutet av portöppningen och för att hålla nere Strouhals tal måste man se till att radien (i täljaren) inte blir för stor så att luftens viskösa krafter "kan hänga med runt hörnet".

Det var här som Bezolla gjorde ett signifikant bidrag genom att använda Helmholtz-ekvationer. Vad jag förstår så lämpar sig inte Navier-Stokes för att göra optimeringar eftersom de är för krävande på flera sätt. Det är en sak att räkna ut hur något blir, en annan att iterera sig fram till ett optimum.

OT[I filmindustrin löser man Navier-Stokes på löpande band med linjär approximation när man gör CGI. Man gör det genom att ställa upp mycket ett stort antal linjära ekvationer och lösa dem pixel för pixel, bildrutan för bildruta. Men även där blir det viktigt att "fuska" så mycket som möjligt eftersom det annars kan ta en vecka eller så att ta fram 1 sekund film. Det låter sig göras om man har de pengar och den tid som filmindustrin har. Lustigt nog är man främst intresserad av sätt att skruva upp turbulens till 11 eftersom laminära flöden inte är så roliga att titta på.]slut OT

Bezzolas gav en metod som man kan lägga in i t.ex. COMSOL och få ut en optimerad port. Men optimum varierar och Bezzolas artikel visar en relativt stor känslighet för dimensioneringen med avseeende vad som verkligen är optimum. Antingen är det optimalt eller så är det inte det. Om man vill ha en lösningen som är "väldigt bra" men inte sant optimerad (vilket inte är möjligt annat än genom att själv hacka ihop algoritmen) så ter sig I-ors riktlinjer "spot on". Det ser i princip ut som Roozens portar men förbättrad med den kunskap som Bezollas artikel ledde till samt det faktum att en slitsport gör att man kan koppla loss hydraulisk diameter från portarea samtidigt som priset i form av friktionsförluster kan göras minimala. Och är det så att den konstruktion som man har i åtanke verkligen kräver en optimerad port så är det inte längre hobbykonstruktioner och man bör kunna så mycket som strömningslära att man inte behöver fråga om råd på ett svenskt hempularforum. Att hålla reda på Reynoldstal, Strouhals tal och de relevanta hydrauliska diametrarna som förekommer i en port är nödvändigt för att verkligen optimera en port. Genom att istället välja en standardformel som blir bättre än det som är färdiggjort kan man, i brist på optimering, bespara sig den alltför vanliga suboptimeringen och få tid över till att välja tjusiga fanér om man nu inte nödvändigtvis tycker att lyssna på musik är det viktigaste.

Det standardrecept som I-or föreskriver har jag uppfattat såhär:

1. Slitsport med ett förhållande mellan höjd och bredd ≧20
2. Portöppningarnas slutarea är 2 x portarean
3. Maximal lufthastighet i portöppningen under 20 m/s
4. Portarna minsta mått vidgas med en lutning på totalt 14-15 grader från porten till portöppningen. Om vidgningen sker på båda sidor porten blir det 7-7,5 grader per sida
5. Portöppningarna skall vara försedda med baffel. På utsidan finns normalt redan en baffel och den inre kan vara kort, typ 7 cm (eftersom sju är ett magiskt tal)
6. Runda portöppningarnas övergång till bafflarna med en liten radie, typ 1 cm eller så.
7. Se till att det är slätt i porten och runda av eventuella kanter.

Men jag kan ha missuppfattat något.

/DQ-20

[Calleberg]

Kanoners!

Kan du förtydliga lite bara?

#2 Minst två gånger arean? Eller är detta slitsportens "Gyldene snitt"

#4 Om man har en rak sida i porten pga av att man använder lådväggen för enkelhetens skull, är man då inte piskad till att använda 7,5 grader på expanderande sidan eftersom det handlar om att den oscillerande luften inte kan följa väggen om vinkeln är för stor?

[I-or]

Tack för ett par mycket trevliga essäer inom strömningsdynamikens/-akustikens underbara område.

Det som har skrivits på detta forum ligger nog i framkant i världen, då faktisktianerna tycks uppvisa ett närmast fetischistiskt intresse för basreflexportar. Audiofiler vill alltid veta hur systemen hanterar extremer, antagligen för att uppnå någon form av själslig frid. Sanningen är dock att om porten har en låg avstämningsfrekvens så kommer den med musiksignaler oerhört sällan att ens aktiveras märkbart och när den väl gör det så kommer den ännu mer sällan att drivas till maximala ljudtrycksnivåer (filmljudsexcesser undantagna).

Navier-Stokes ekvationer beskriver rörelsen för fluider via en hoper osedvanligt knepiga olinjära differentialekvationer från mitten av 1800-talet, vilka man helst undviker om man kan. Detta gäller alldeles speciellt i fallet strömningsakustik, där man inte bara har strömningsdynamiska effekter att hantera, utan även akustiska dito.

Dessutom visar det sig i den verkliga världen, långt bortom flumområdet HiFi, att man i alla fall måste begagna sig av mer eller mindre väl tillyxade turbulensmodeller inom området Computational Fluid Dynamics som utgår från N-S ekvationer. Man kommer alltså inte ifrån handpåläggning baserad i empiri. Som tur är finns det dock ingen anledning att försöka att modellera exakt hur virvelbildningen ser ut i en basreflexport eftersom det är just virvelbildning som man vill undvika. Därför inriktar man sig på att utforma porten så att virvelbildningen i stort sett hamnar utanför det dynamiska område som man modellerar och att man istället behåller huvudsakligen laminära förhållanden hela vägen.

Man bör hålla i minnet att man kan optimera hur mycket man vill tills man träffar på verklighetens alla krångliga hinder som avviker från det förenklade fall som man har simulerat. Strömningsakustiska problem är extremt känsliga för små avvikelser här och där, vilka lätt kan påverka diverse störningar med minst 20 dB. Nu är det knappast riktigt så illa i fallet basreflexportar, men området är fullt av svårhanterliga effekter och egentligen kan man inte vara säker förrän man har utfört ganska omfattande mätningar.

Det går för övrigt utmärkt att expandera portmynningarna mer än en faktor två och man kan även ta fram asymmetriska tokoptimerade portmynningsformer när porten t.ex. löper längs lådväggen. Dessutom kan man gå full extremakustiknörd genom att reducera inverkan av turbulensexciterade pipresonanser i porten (vilka via hörselns frekvensberoende känslighet oftast leder till de tydligaste problemen), men hur man gör det på bästa sätt är ett helt eget och tekniskt delikat område.

Trots att de flesta slitsportar som på senare tid har GDS-byggts på detta forum inte är tokoptimerade så är de ändå betydligt bättre än nästan alla kommersiellt tillgängliga konstruktioner, något som får anses vara fullt tillräckligt.


https://en.wikipedia.org/wiki/Navier%E2%80%93Stokes_equations
https://en.wikipedia.org/wiki/Turbulence_modeling

[Kraniet]

Genelec är väl en av ytterst få som har en port liknande det som diskuteras här




Ingenjören som ligger bakom är väl också en sådan som har ett väldigt särintresse för bas

[I-or]

Jo, Genelec tycks ha gjort ett hyggligt försök, men lustigt nog så visar deras egna simuleringsresultat ovan (det ser ut att handla om statisk strömningshastighet) att portformen inte är optimal. Dessutom är sidoförhållandet för lågt, runt 6:1 vid mynningarna, vilket gör att slitsantagandet med 2D-geometri faller.

Detta är för övrigt en liten basmodul med begränsade prestanda till ett högt pris. Man bör lägga pengarna på något annat.

[Glebster]

Den här tråden har utvecklats på bästa faktisktvis. Älskar när I-or mfl dödar hifimyter och mumbo jumbo genom välformulerade inlägg och vetenskapliga referenser och mätningar - kudos! Finns det ens någon annan bransch som är så genomsyrad av konstigheter?!

[DQ-20]

Finns det ens någon annan bransch som är så genomsyrad av konstigheter?!

Hudvård?

[petersteindl]

Hälsokost?
Handel med kryptovalutor?

[Glebster]

Haha. Låt mig omformulera; teknisk bransch.

[DQ-20]

Kanoners!

Kan du förtydliga lite bara?

#2 Minst två gånger arean? Eller är detta slitsportens "Gyldene snitt"

#4 Om man har en rak sida i porten pga av att man använder lådväggen för enkelhetens skull, är man då inte piskad till att använda 7,5 grader på expanderande sidan eftersom det handlar om att den oscillerande luften inte kan följa väggen om vinkeln är för stor?

#2. Nej, det vara bara jag som gav uttryck för vad jag uppfattade var "formulär 1A". Det beror ju på hur mycket area man behöver i slutet av porten...

#4. Nej, 15 grader totalt. Det är inte ärtor som skjuter ut utan en gas/fluid. Rent generellt så tycker jag det är svårt att med mina begränsade kunskaper förklara vad som "egentligen" händer. Man kan se det hela på ett "Bernoullisk" sätt och bara hänvisa till att dP/dx är lika. (Ett sammanträffande i sammanhanget är att Venturi-rör för tryckmätning som standard har 21 graders inlopp och 15 graders utlopp.)

Men om man tänker på ett mer FEM/CFD-mässigt sätt med små fluidpaket som har massa, yta, hastighet och viskositet så blir det svårare. För att verkligen förstå turbulens anser jag dock det senare vara nödvändigt.

[OT]Detta gick upp för mig en gång för hundra år sedan när jag lyssnade på ett seminarium med Sveriges Yachtkonstruktörers Riksförening som av någon märklig anledning spårade ur och började handla om virvelbildning bakom svenska jaktplan. Spoiler alert: det blir rejäla virvlar som ligger kvar och om man kommer efter och åker in i dem blir det tråkigt. Och det förstår man inte om man inte förstår vad en flygplansvinge "egentligen" gör med luften, nämligen slänger den nedåt för att bygga lyftkraft. Det var också där jag fick lära mig om den Karmanska virvelgatans inverkan på länsande båtar med symmetriska segel (vaggande Ljungströmare). Fun fact: Werner Heisenberg skrev sin doktorsavhandling om turbulens (Karmanska virvelgator) och enligt honom själv verkar han livet igenom ha tyckt att det var helt omöjligt att bemästra ämnet. Jävla skitfysik helt enkelt. "Surt", sa räven om rönnbären: doktorsavhandlingen blev inget vidare tycker jag och betygskommittén var inte så att säga "blown away", men han fick godkänt och hade ju talang för annat. [/OT]

/DQ-20

[Subban]

Tack allihop, en ynnest att få ta del av er kunskap!

10:1 duger, 20:1 blir bra. Konens rotationsmoder (rocking modes) ligger en bra bit över elementets grundresonansfrekvens (ca 24-25 Hz) och kommer inte att exciteras av potentiell akustisk snedbelastning från porten som är avstämd till ca 20 Hz. För välkonstruerade/välbyggda element märker man för övrigt mycket sällan av rotationsmoderna eftersom asymmetrin i upphängning och motor är mycket låg.

20:1 förhållande får det bli, funktion före design!

Jag hade börjat med att bestämma avstämningsfrekvens. Har du ändå tänkt bygga stor låda skulle jag sätta den till max 20 Hz.

Därefter simulerar du enklast olika lådvolymer vid denna frekvens och ser vad det innebär för dimensionerna på en eller två basreflexportar. Precis som du själv skriver måste det ju vara praktiskt genomförbart.

Om du märker att det inte fungerar praktiskt höjer du avstämningen 1 Hz i taget och studerar utfallet.

Det är i princip så jag har gjort, hade egentligen velat ha avstämningen vid 20Hz men portlängden blir rätt lång då. 22Hz och 265L har jag kommit fram till är rimliga kompromisser för mig. Bygger jag med 20mm björkplywood så får jag grovt räknat 18L till på samma yttermått. Hade eventuellt kunnat gå sikta på 21Hz avstämning då men lockar nog ändå mer att i det fallet hålla nere djupet och hålla fast vid 22Hz.

Prel. portarea just nu 2 x 14300 (550 x 26) ger mig hastigheter på runt 10m/s vid volymer jag tror jag kan tänkas spela på. Även portlängden blir hanterbar och jag slipper böja den vilket känns lite bökigt! (?)

Ni som byggt med björk plywood, var har ni köpt det? Lokala byggvaruhandeln hade inte av tillfredsställande kvalitet m.h.p. framförallt planheten på skivorna. De byggen jag sett på nätet ser dessutom ut att ha många fler tunna lager än det jag hittade. Antar jag får vända mig till Beijer Bygg eller någon större kedja som eventuellt då får specialbeställa detta? Vad ska jag fråga efter? Är det någon speciell kvalitet?

Och i tillägg till det Glebster skriver, Det som begränsar dig kommer bla annat vara som du redan varit inne på Porthastigheten. 20-25 M/s kan du sikta på.

Portlängden; dvs får den överhuvudtaget rum i lådan

Och tillslut: är portlängden sådan att halvågsresonans kan inträda, (ungefär som i en orgelpipa).
För t.ex 80Hz är halva våglängden 2.1 meter. det innebär att du vill ha en port som är väsentligt kortare än det. För delning 80 Hz; sikta på hälften av 2,1M, längre än så vill du inte ha porten. För delning 125Hz vill man hålla sig under 0,7M. Filterbrantheten spelar in ochså, och anväder man flacka filter så kan det vara smart att vara lite extra konservativ.

Det verkar inte alldeles självklart att halvvågsresonans ALLTID uppstår i långa portar, Dessutom tror jag att slitsportarna kan vara mindre känsliga för sådant. Men håller man sig ifrån alltför långa portar är det ju ett ickeproblem.

Den här subben ska rakt ner i hembioträsket och således har vi LFE-spåret att hänsyn till som kan ha innehåll upp till 120Hz. Annars är BM delningarna 4:e ordningen L/R filter vid 80Hz för surround och 40Hz för frontsystemet. Så jag antar jag ska försöka hålla mig under 0,7 och det klarar jag ju fint med 22Hz avstämningen enligt ovan.

[Calleberg]

...Ni som byggt med björk plywood, var har ni köpt det? Lokala byggvaruhandeln hade inte av tillfredsställande kvalitet m.h.p. framförallt planheten på skivorna. De byggen jag sett på nätet ser dessutom ut att ha många fler tunna lager än det jag hittade. Antar jag får vända mig till Beijer Bygg eller någon större kedja som eventuellt då får specialbeställa detta? Vad ska jag fråga efter? Är det någon speciell kvalitet?

Jag köpte på Beijer, 18mm var den. Kommer inte ihåg kvalitet men det var inte nån av de dyrare sorterna utan kostade 830:- vilket jag tyckte var dyrt nog. Mycket nöjd med ytfinheten ändå så jag tror inte man behöver bättre kvalitet till sånt här.

Finns lite bilder här:
https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=72306&p=2193760#p2193760
Jag har blandat K-plyfa och Björkplywood. Ytterlagret (förutom undersidan och bakstycket) är Björk, tretton lager faner får jag det till.

[Subban]

Fick in priser från byggvaruhandel, blir väldigt dyrt med björkplywood.

813kr / kvm + 1875kr i frakt för det inte är lagervara samt en delningskostnad på 625kr om man inte beställer hel pall.

Jag behöver köpa minst två skivor, med tanke på fraktpriset kanske det är värt att köpa material till en eventuell andra bas direkt.

Blir nästan 12500 för 4 skivor

22mm MDF är den tjockaste som finns på lager, antar han kan ta hem 25mm men åker väl på ungefär samma frakt och delningskostnad där med.

[Glebster]

Kör på MDF och se till att staga upp de största ytorna istället. Jag byggde i 19mm MDF och anser att det är tillräckligt.

[Michael]

Jag har haft ögonen på Interiörplywood (Cmpc Selex Plywood A/C) hos Beijer, men inte sett i verkligheten. Beijer har 15 mm skivor i centrallager. Tyvärr är det bara 5 lager, men en fin sida. Inte alltför högt pris.

PS. på grund av att jag råkat utför MDF skivor som luktat och släpper ifrån sig något som min lungor inte vill andas in. Så kommer jag framledes undvika MDF.

//Michael

[Subban]

Letade vidare och Beijer kan ordna 21mm björkpywood BB/BB kvalitet med 17lager för 2200kr skiva, ingen fraktkostnad eller delningskostnad. Frågade även 18mm men verkade inte finnas i lager och björkplywood är en bristvara i hela europa för fillfället då Ryssland är den överlägset störta producenten av detta.

Fortfarande otroligt mycket dyrare än MDF, Beijer hade inte heller 25mm MDF på lager utan 22mm som kostar 678kr per skiva.

Jag får fundera lite på detta, vill bygga så kompromisslöst jag kan. Vill inte sitta där efteråt och fundera på hur det kunde blivit om bara gjort si eller så. En hybrid lösning kanske med 21mm plywood tillytterskalet sen stagning, portar och inre baffelskivan i MDF?

[Glebster]

Stagar du bara på ett lämpligt sätt kommer du ALDRIG höra skillnad, är min mening.

[Maarten]

Håller med Glebbe. Stagar du riktigt ordentligt så väger det upp för den mindre styvheten i MDF. Ju mer du stagar, desto högre upp i frekvens hamnar resonanserna i väggarna och eftersom det är en basmodul, så räcker det med att få upp dem över ett par hundra Hz antar jag. Jag tror att en ostagad plywoodlåda inte har en suck mot en ordentligt (= ett par dm mellanrum) stagad MDF-låda men för att vara säker behöver man simulera (läs I-or FEM el likn) eller testbygga och mäta med accelerometer.
Jobbigare att bygga dock.

Utöver det som redan skrivits i tråden kan du kolla här:
viewtopic.php?f=3&t=72407&p=2196116&hilit=plywood#p2196116

Man bör hålla i minnet att man inte behöver trötta ut sig med att bygga baslådor med überhög mekanisk impedans (styva/tunga/dämpade). Man bör se till att den första moden ligger över 200 Hz och detta åstadkommer man ganska enkelt om man använder 18 mm plywood och några interna stag. Att plywood har relativt låg förlustfaktor spelar ingen roll eftersom nyttosignalen ligger långt under den första resonansfrekvensen. E-modulen för plywood är runt 5 ggr högre än för MDF, vilket ger ungefär en fördubbling av resonansfrekvenserna.

För övrigt behöver man heller inte sikta på konstant frekvensgång för högtalaren, utan bara utnyttja den kavitetsvolym man har plats för och sedan ekvalisera fram en korrekt frekvensgång. Det enda som i stort sett händer i en mindre låda är att verkningsgraden sjunker, d.v.s. att det går åt mer effekt för en given ljudtrycksnivå vid låga frekvenser (om vi bortser från den vanligtvis försumbara distorsion som ökningen av luftolinjäriteterna ger upphov till).

viewtopic.php?f=3&t=73096&p=2233025&hilit=plywood#p2233025

...Man kan mellan tummen och pekfingret säga att plywood har 4 gånger högre E-modul än MDF och därmed dubbelt så höga strukturella resonansfrekvenser som MDF allt annat lika (alternativt kan väggtjockleken halveras för plywood för samma resonansfrekvenser).

viewtopic.php?f=3&t=73195&p=2231767&hilit=plywood#p2231767

Här har vi en enkel 12"-bestyckad (8 kg, mms = 0,125 kg) sluten basmodul med måtten 500x500x500 mm med MDF 15 mm (grön), MDF 19 mm (röd) och plywood 12 mm (cyan):

Finns mycket mer att läsa i ovan länkade trådar och på andra ställen på Faktiskt.

[Michael]

Se upp med att blanda olika träslag/skivor. De kan utvigda sig lite olika och så slår sig skivorna (böjer sig). Jag råkade limma ett par 6 mm MDF bitar på en 16 mm spånskiva som jag har som 'sågbord'. Den är som en banan ibland. Varierar beroende på luftfuktigheten.

//Michael

[Calleberg]

Du kan bygga lådan i björkplywood men staga med K-plyfa och kanske t.om göra botten i K-plyfa. om du vill spara några kronor. 21mm är ju lite väl påkostat men är det vad som finns i lager så ...

Egentligen kan du bygga allt i K-plyfa, men det är lite tråkigare att jobba med och ska det sen vara finnish så blir det ännu lite tråkigare...(spackel)
Portar kan du göra i mdf eller tjock masonit, men då kan det vara bra att limma smart med flexibelt lim.

Jag skulle ha undvikit 25mm MDF. De är de rätt mjuka innuti, onödigt dyra och dessutom är det tiofallt mer effektivt att gå på en tunnare skiva och staga.

Oavsett materialval kommer det röra sig lite och enda sättet jag känner till för att slippa fogar som blir synliga efter ett tag är att gera dem 45 grader. Men är du smart är det bara två kanter som du behöver göra det på. Om du ens tycker det är ett problem alltså.

[Kraniet]

Om man vill undvika att skarvarna skjuter så kan man ju kopiera designspråk från Magico och fräsa ett litet spå längs alla skarvar.

Behöver ju dock inte göra lika breda och djupa som de gjort men för att förstå principen.


Såhär rättfärdigar de sitt val av rejält stagad aluminium till sina lådor. Det ser man ju direkt hur mycket lådväggarna rör sig


https://www.magicoaudio.com/titan

[I-or]

Eller så kan man gå full Magico-knasboll och bygga lådorna i aluminium direkt.

Mer allvarligt så är ovanstående simuleringsresultat naturligtvis trams eftersom strukturljudavstrålningen med en bara någorlunda välkonstruerad baslåda ligger långt under hörbarhetströskeln. För fullspektrumhögtalare är det dock en annan sak, då man har strukturresonanser i passbandet, men även då är risken för hörbarhet i normalfallet låg.

[Kraniet]

Eller så kan man gå full Magico-knasboll och bygga lådorna i aluminium direkt.

Precis. För den som känner sig manad

https://www.magicoaudio.com/enclosures

[Adhoc]

Jag tror det räcker långt med att styva till lådan med att kapa till solidträ, t.ex.38x22 mm, som kapas i 45 grader i värdera änden (om lådan är kubisk). Därefter spiklimma dom mellan botten-sidovägg och topp-sidovägg, samt om det bedöms nödvändigt mellan topp och botten mot bakstycke och baffel. Ungefär som byggkranar är stagade i triangelform.

[Subban]

tål att funderas lite på ändå! får ändå några liter extra lådvolym, om än väldigt dyra.

dyrt och göra misstag blir det med, gäller och ha tungan rätt i mun

just nu brottas ja med djupet på lådan, skulle vilja försöka hålla ner djupet lite mer, innebär antingen högre avstämning eller om jag något smart sätt att bygga en vinklad port med snäll radie.

en idé är att göra flera djupa snitt i en plywoodskiva fukta den och sen böja.

Gällande skarvarna hade jag ett tag tankar på att göra som JBL i nedan bild, kanske värt att lägga lite tid för att göra något sånt.