Dämpmaterial - ja eller nej

[gronk]

En fråga så här i elfte timmen.

Behöver man verkligen dämpmaterial på väggarna i en basreflex-subba?
Att en sluten subba skall fyllas vet jag men en basreflex,behöver den verkligen det?

MVH UffeC

[Rollo]

Jag hittade en tråd som kanske kan ge svar på vilka effekter dämpmaterial har. Här avhandlas effekter på lådans skenbara volym.

En sökning på ordet adiabatisk här på forumet kan eventuellt blottlägga lite mer info i frågan.

(Eller du kanske hade hittat allt ovanstående redan?)

[gronk]

Nja, jag tyckte inte jag fick svaret på min fråga i den tråden.
Det verkade handla mer om vanliga fullregister högtalare och då kan jag förstå varför man skall ha dämpmaterial.
Men på en riktig subwoofer verkar det inte fylla någon funktion.
Eller har jag missat något.

MVH UffeC

[Svante]

Mja, det ska nog vara sparsamt med dämpmaterial i en subwoofer och främst ska det vara av den isotermiserande typen. "Täckjacksfoder" brukar IÖ kalla det. Det har funktionen att lådan verkar större än den är, men inför samtidigt lite resistiv dämpning (vilket i sin tur gör att man behöver den större volymen ).

Så en ren basreflexsub, med ett brant delningsfilter uppåt, så behövs det i alla fall inte särskilt mycket dämpmaterial, nej.

[Rollo]

Du har helt rätt i att många lådproblem som uppstår för högfrekventa (nåja...högfrekventa i jämförelse med subbas, dårå...) högtalare inte berör subbasar, där våglängden alltid är större än lådans största innemått.

Dock händer två andra saker när fluffet petas in i subbaslådan:

1. Luftrörelser överförs till ullen och blir så småningom till värme i stället för ljud. Trist, och säkert en anledning till att minimal dämpning förespråkas. Ljud är roligare än värme.

2. De temperaturförändringar som luften i lådan utsätts för vid tryckförändringar dämpas. Detta är tydligen bra, men vilka effekter det får har jag ingen överblick över.

Så länge de onda effekterna av 1. är mindre än de goda effekterna av 2. är det en Bra Idé att stoppa fluff i lådan. Fluffets lämpliga art och ursprung diskuteras i de trådar jag länkade till tidigare.

[IngOehman]

Såhär tyckte jag för några år sedan (och jag har inte ändrat mig) i en annan tråd på faktiskt:

Frågan handlar om basmoduler (f < 80 Hz eller så), vilket innebär att vi i praktiken kan bortse från akustiska moder i kaviteten. I det följande försummar jag alltså de vågutbredningseffekter man kan få i bredbandslådor.

Det gör du förvisso helt rätt i att bortse ifrån!
Alltså förutsatt att:
1. Vi förutsätter oändligt branta, eller i varje fall mycket branta filter...
2. Vi måste förstås förutsätta mycket små baslådor också
...vilket i sig omöjliggör skapande av kvalitetsbas vid höga ljudtryck, vilket liksom gör hela frågan ointressant...

Slutna lådor kan under vissa förutsättningar "dämpas" d.v.s. förses med invändig porös absorbent, då för att dels uppnå en något lägre undre gränsfrekvens p.g.a. den lägre ljudhastigheten, dels för att sänka det totala Q-värdet. Man måste dock vara uppmärksam på att verkningsgraden sjunker när man inför absorbent, d.v.s. ökar förlusterna i systemet. Detta är anledningen till att jag själv inte förespråkar dämpning av ens slutna lådor under förutsättning att man använder seriösa element som inte har problem med låg elektromagnetisk dämpning.

Hmmm... Jag anar en missledande koppling i ditt resonemang. Du kopplar ihop två liknande effekter (både Q-värdessänkande i en sluten låda) med varandra.


När man inför dämpmaterial händer två saker.

Fenomen 1: Dels ökar avkylningen (eller rättare sagt temperaturstabiliseringen vid elastiserande av luften). Detta på grund av en ökad termisk massa och därför en ökad värmekapacitivitet. Denna effekt beror på termisk överledning mellan luften och dämpmaterialet och kan ges rimligt korta tidskonstanter. Effekten hindrar de adiabatiska effekterna att uppstå (att tryckförändring speglas i temperaturen) vilket är bra.

Fenomen 2: Dessutom införs luftrörelsefriktion. Detta ger förluster eftersom rörelseenergi i membranet via dito i luften omvandlas till värme i ullen. Dessa effekter kan man ifrågasätta om de är av godo eller ej, men det är ju ytterst en dimensioneringsfråga.

BÅDA dessa effekter ger sänkning av vissa av överföringsfuktionens Q-värden (minst två av tre polpar faktiskt, trots att många skulle hävda att det finns endast endast två i ett fjärde ordningens system... ), men även om både isotermisering och dämpning ger Q-sänkning är de två helt oberoende fenomen.

De bör därför analytiskt hanteras som detta - och inte som ett fenomen.


Det första fenomenet är ALLTID önskvärt eftersom det medger mindre lådvolym.

Det andra är icke önskvärt i en ren baslåda (som arbetar i ett frekvensområde där lådan är mindre än 1/4 av våglängden). I varje fall inte om man har frihet att ge de använda baselementen egenskaper helt fritt. Det har inte de flesta högtalarkonstruktörer, utan de är hänvisade till de element som marknaden erbjuder, och då är frågan öppen igen - ibland behövs dämpning, ibland inte.

Basreflexlådor bör inte dämpas alls.

Jodå. Av adiabatiska skäl bör de alltid "dämpas". Fast det är inte dämpningen man är ute efter.

En dämpad basreflexlåda är en nödlösning för en felaktigt dimensionerad konstruktion. Luftfjädern i kaviteten är en nödvändighet för helmholtzresonansen från porten och det finns ingen anledning att införa onödiga förluster här.

Nej det har du rätt i , det gör det inte, dämpning behöver vi inte. Men det finns anledning att införa material som isotermiserar! Om vi kallar detta för "dämpmaterial" eller inte spelar ingen roll, men isotermiseringen vill vi ha. Det finns utmärka lågförlustiga material man kan använda som gör precis det man vill.

Och för att svara på den egentliga frågan: porös absorbent i kaviteten får den virtuella volymen att öka med upp till ca 40 %. Man kan säga att luftfjädern i viss omfattning övergår till en dämpare och lådan framstår som större än den faktiskt är (adiabatiska tryckförändringar övergår till isotermiska dito). Detta är som nämnts ovan inte gratis, förlusterna ökar naturligtvis också.

Helt riktigt, men det är ingen konst att nå en dimensionering där de isotermisernade effekternas positiva inverkad är mycket större än de förlustbringande bieffekterna.

Slutsats: Alla lådor bör fyllas med isotermiserande material. I vissa fall bör detta även väljas så att det bidrager med dämpning, åtminstone vid högre frekvenser. Det gäller exempelvis alla fullregisterlådor, samt alla rejält stora baslådor. Närmare bestämt alla lådor som kan avge ordentlig bas!

Vh, Ing. Öhman

[IngOehman]

Kan tillägga att det isotermiserande materialet INTE bör placeras bara som ett tunt lager nära väggarna, utan det bör fylla lådan hyggligt väl. Hos basreflexlådor är det förstås mycket intrikatera att finna den optimala placeringen. och det är av stor vikt att ta hänsyn till alla tre förefintliga resonansbeteende i lågfrekvensområdet.


Vh, iö

[Kaffekoppen]

Nu är du snål med info Ingvar... finns många som vill veta mer ... konkritisera med exempel, gärna en bra lösning och en mindre bra. Vilka resonanser tänker du på, lådan, porten och elementet?

[Keba]

Eftersom jag ju nyligen experimenterat med detta så ger jag mig på en kommentar. Om det är "i elfte timmen" så gissar jag att du redan har byggt lådan. Då är ju volymen given, så jag föreslår att du testar den utan täckjacksfluff (polyestervadd från biltema tex är bra). Om du sen vill ha ut lite mer nivå längst ned i basen så prova att fylla lådan med dämpning. I min låda (ej sub) gav det ca +2dB vid reflexavstämningen, så räkna inte med någon jättehöjning. Men tänk på att avstämningsfrekvensen går ned lite samtidigt, och likaså den övre impedanstoppen. Det ändrar tonkurvan lite.

Och var försiktig så att det inte hindrar luften att röra sig vid basporten. Det sabbar allt direkt.

[IngOehman]

Tja, +2 dB är en effektnivåhöjning om 58,5%.

Som att gå från 100 W till 158,5 W. Givet relationen mellan phon och dB i aktuellt register är 2 dB en än mera signifikant ökning*.


Vh, iö

- - - - -

*Justerar man rörlängden otimalt för varje mängd dämpmaterial blir dock vinsten av dämpmaterialet inte fullt så stor.

[Keba]

Tja, +2 dB är en effektnivåhöjning om 58,5%.

Som att gå från 100 W till 158,5 W. Givet relationen mellan phon och dB i aktuellt register är 2 dB en än mera signifikant ökning*.

Absolut, det kan göra att det hela blir mycket bättre som i mitt fall till exempel. Om nu den lägsta basen var för svag innan vill säga.

*Justerar man rörlängden otimalt för varje mängd dämpmaterial blir dock vinsten av dämpmaterialet inte fullt så stor.

Japp, och så blev det för mig i praktiken också. Men det mesta av höjningen blev nog kvar har jag för mig. (Jag sparade inga värden, jag tar allt ur huvudet.)

Uffe, hur går det med bygget?

[gronk]

ajaj - från lapplagning till halvkatastrof.

Det mesta som kan gå fel verkar ha gått fel.
Fel verkyg, fel mätningar, onödigt komplicerade lösningar osv osv.
Men jag tror fortfarande på min ide'.
Så det här får betraktas som en prototyp för testning.
Så när nytt kapital infinner sig skall jag köpa nytt och göra en ny.
Min ide är att förstärka en Billy's hörnbokhylla (lilla modellen) och annvända som subwoofer.
Elementet är en 15" Dayton Titanic.

MVH UffeC

[gronk]

Deja vue - Är det nån som minns Big Bang.
Eller var det bara jag som byggde en.

MVH UffeC