av paa » 2006-08-25 20:42
När man dimensionerar eller optimerar filter utgår man lämpligen från verklig (uppmätt) frekvensgång från elementet i lådan, och motsvarande impedansgång från element i lådan (ärvärdeskurvor). Därefter väljer man en önskad akustisk frekvensgång/filterfunktion (börvärdeskurva) och optimerar filtret efter den. Man kan med fördel låta basens avrullning uppåt bilda en del av filtrets funktion och samverka med den i stället för att motverka, det kan spara många filterkomponenter. Sen får man kolla att impedansen håller sig på mattan också och eventuellt jusera något. På så sätt behöver man inte hålla reda på exakt vad som kommer från baffelsteg, kantdiffraktioner, elementets frekvensvariationer eller vad som helst som vrider till det. Filtret ska ju fixa alltihopa på en gång! Sedan när man fått till basens avrullning så oerhört bra som man kan så får man optimera diskantens frekvensgång så den möter bbasens och så att de fasmässigt och spridningsmässigt jobbar ihop med snygga lober i både sid och höjdled.
Och om man är onödigt kompetent, kanske man pillar ihop ett högre ordningens fasriktigt filter!
Medlem på forumet för hifi; Faktiskt.se, numera Faktiskt.io sedan jan 10, 2005
Numera pensionär.
Vi har sålt Sonic Design till Winn Scandinavia, vilka driver bl.a Ljudfokus och BRL.