Fanering metod #2:
Först ska jag visa hur jag tog hand om det överflödiga faneret som stack ut...
På sidorna så skar jag med en kniv längs baksidan på en stållinjal först.
Sedan så tog jag en liten hyvel och hyvlade uppåt och med fibrerna på faneren så att hyveln inte högg ner. Fiberna här går lite uppåt.
D v s inte så här:
För kanterna där testade jag lite alternativ, bl a Normans förslag med bågfilsblad. Och försiktigt att köra med bandslip...
Dock föredrog jag att skära av försiktigt och sedan ta en fil och slipa mot lådan.
Sedan tog jag och slipade (med 240 papper) in mot lådan den kvarvarande kanten. Detta gjordes med en lååång kloss som kunde ligga an mot en stor yta på högtlaren för att kanten inte skulle bli 'rund'.
Så blev resultatet:
Man ser glipan mellan fanetet en del. Den ojämna finishen beror på slipdamm.
Slutsats om trälim och press-metoden
Fördelar:
1. Man har rimligt gott om tid medan man justerar faneret på plats.
2. Verkar sitta bra.
3. Rimligt lätt att skarva.
4. Luktar inte illa.
Nackdelar.
1. Faneret kan röra sig en del när man pressar.
2. Svårt att åstadkomma rätt presstryck.
3. Limmet rinner 'över' kanterna och kladdar ner lite.
Så dags för nästa metod. Det testar jag på baksidan där det inte syns så mycket.
2. Trälim som återaktiveras med värme från strykjärn.
Detta har jag hört vid en massa tillfällen men inte i högtalarfaneringssammanhang så det måste testas oxå!
Faneret skärs ut på samma sätt som tidigare och vänds på plats så att det passar rimligt bra ihop och tejpas sedan:
Sedan stryker jag ut trrälimmet med hjälp av en bit faner:
På både låda och faner:
Denna gång så sätter jag skarven i mitten efter klagomål från perfektionister
Markerar mitten först:
Sedan låter jag det torka 20 minuter och tar fram strykjärnet och sätter det på rätt mycket värme:
Sedan stryker jag på faneret...
Det är inte så lätt... Borde ha lite mer lim på ytorna märker jag för det fäster inte överallt. Dessutom när man tar bort strykjärnet från någon yta så kan fanerets inre krafter börja verka och vika upp det. Det är ju varmt och har inget som håller förrän det är mer svalt. Värmer man för mycket på tejpbitarna som håller ihop delarna så klibbar de.
Jag avslutar det genom att snabbt lägga på en bit så att faneren har något som trycker ner den lite. Tyvärr så gör värmen att vatten försvinner och träet drar ihopa sig för mycket. Ger en glipa i skarven:
Så här blev den efter kantfixning:
En liten flisa gick hädan i nedre vänstra hörnet och fick limmas tillbaka innan den kan göras vid.
Slutsatser om trälim och strykjärnsmetoden
Fördelar:
1. Lång hanteringsperiod vid limningen så man behöver inte stressa och kolla så noggrant.
2. Behöver inga stora tvingar.
3. Går snabbt.
4. Luktar inte illa.
Nackdelar:
1. Fäster dåligt och
2. Släpper lika fort som man har fäst det om det inte finns något som håller faneret kvar.
3. Faneret krymper av värmen så skarvning kan bli knepigt på ett snyggt sätt.
Det var vad jag hade att säga om detta! Jag kommer inte köra denna metod hädanefter. Kvaliteten blir lidande. Ska skaffa ekfärgat spackel att flla springan mellan fanerbitarna med. Synd bara att jag har köpt ett strykjärn till det...
Får väl använda det till att stryka kläderna någon gång framöver kanske
Nästa metod kommer säkerligen att använda sig av kontaktlim... Det blir en spännande luktsam upplevelse misstänker jag