En liten guide sammansatt med hjälp från medlemmar på faktiskt.se
Att designa en sluten baslåda med Linkwitz Transform (Även förkortat LT) är en process som kräver flera noggranna överväganden, dessa skall vi försöka stylta upp här och väga för och nackdelar mot varandra.
För att i slutändan kunna klargöra hur man på bästa sätt går tillväga för att göra ett väl avvägt bassystem.
Vi börjar med att ställa upp ordningen som kan vara lämplig för att bygga en baslåda.
Vissa av dessa råd och exempel kommer även att gå att applicera på andra former av ordningar för baslådor. T ex basreflex, isobarik mfl.
1. Här förklaras hur ett slutet system med LT är uppbyggt, och hur själva kompenseringen går till
2. Att välja ut ett lämpligt element, med parametrar som passar ett LT kompenserat system
3. Simulering och överväganden för att hitta en lämplig volym och fyllning på baslådan, och hur mycket transformering som kan tänkas behövas.
4. Här kommer elementet att mätas upp med frekvensgång och impedans utanför lådan.
5. Här kommer ett bygge av en låda att göras, för att illustrera hur det kommer att uppföra sig i en färdig konstruktion. Mätningar kommer att göras både med och utan isotermisering, samt även före och efter inspelning.
6. Här räknar vi ut det verkliga f0 och Q värdet på lådan och jämför med det som simuleringen gav oss. Sätter in det i excel bladet som Siegfried Linkwitz har utvecklat och ser hur mycket förstärkning som vi kan tänkas behöva.
7. Nu bygger vi ett kort som är gjort för den specifika lådan och basen som valdes här i tråden. Kortet kommer även att mätas upp för att se så det har den frekvensgång som vi söker.
8. Detta blir provkörningen av baslådan ihop med det färdiga LT kortet, mätning av frekvensgång kommer göras för att se hur den beter sig med simulering.
9. Nu provlyssnar vi systemet, försöker avgöra hur det beter sig med olika program material.
Det kommer att användas till både musik och film, förhoppningsvis så kommer det att tillfredställa de flesta behov.
1: Förklaring av hur ett Linkwitz Transform system är uppbyggt och hur det fungerar i grova drag:
Förklaringen skriven av Svante här på faktiskt.
Om man har gjort linkwitzkompensensationen som avsett så kommer systemets Q-värde och undre gränsfrekvens helt att bestämmas av elektroniken. Högtalarens gränsfrekvens och Q-värde ändras förstås inte av det, men sett som ett system är elementets egenskaper helt bortkompenserade.
Man brukar ju prata om poler och nollställen när det gäller sådana här egenskaper, och de kommer från filterteorin. Det finns hela kurser om sånt, men i korthet kan man säga att en pol bryter tonkurvan nedåt när man går från låga till höga frekvenser. Ett polpar gör likadant, fast dubbelt så brant och med ett par så finns den där möjligheten till resonans som kan ge en topp vid höga Q-värden.
Nollställen däremot bryter tonkurvan uppåt på samma sätt. En pol kan alltså "tas ut" av ett nollställe.
Det är precis det man gör med Linkwitztransformen*. Man lägger ett nollställepar precis där elementets polpar ligger. Sen lägger man ett nytt polpar där man vill, oftast vid en lägre frekvens.
Då blir det ungefär så här.
Man kan se att elementets resonanstopp i exemplet vid dryga 50 Hz kompenseras bort av elektroniken och att en ny undre gränsfrekvens fixas av elektroniken vid 30 Hz.
*Egentligen är det inte en transform utan bara ett filter. Av någon anledning kallar han det en transform, fast jag förstår inte varför.
Det är dessutom lite lättare att designa ett LT system om man bara behöver dämpa Q värdet, för om det är ett Q som är lägre än det önskade då måste det förstärkas ända från 0Hz upp till delningsfrekvensen. Detta är att slösa med både slaglängd och effekttålighet på ditt element, därför är det som sagt bättre att utgå ifrån ett lite höge Q.
Det ska även vägas in att effektbehovet ökar med förstärkningen i kretsen så bör finnas en del reserver på förstärkarfronten.
För ytterligare information kring detta ämne se:
http://sound.westhost.com/linkwitz-transform.htm
Samt även:
http://www.linkwitzlab.com/
Och här är en artikel kring optimal frekvenskurva i basområdet skriven av Ingvar Öhman:
http://www.sonicdesign.se/optimum.html
2: Att välja ut ett lämpligt element, med parametrar som passar ett LT kompenserat system.
Just detta är inte alltid helt lätt.
När det kommer till Qtc så kommer det att kompenseras med LT kretsen så detta värde är inte jättekritiskt.
Men det bör kanske ligga mellan 0,5 och 1,5 i den färdiga lådan.
Hög känslighet ju högre desto bättre.
Heller inte allt för tung kon, men samtidigt så måste den vara styv för att klara det höga lufttrycket som blir inuti lådan.
Att fc bör landa ungefär där xmax och effekttåligheten begränsar lika mycket eller lägre i den simulerade lådan.
Effekttåligheten bör vara ganska hög för att när förstärkningen ökar vid de lägre frekvenserna så kommer det att skjutas till extra watt för att helt enkelt höja frekvenserna, detta belastar talspolen extra och man kan få termisk kompression vid lång drivning med hög effekt.
Dock så ska det klargöras att en ökad effekttålighet inte ger en ökad utnivå vid låga frekvenser, där det ju är Xmax som begränsar.
Nu är det mesta program materialet inte kontinuerliga toner, förutom kanske vissa filmsekvenser, så detta kanske inte är ett så stort problem ifall det inte spelas på gränsen hela tiden.
Slaglängden eller xmax som det även kallas, vill man att den ska vara ganska hög. För att skapa bas, speciellt låg bas handlar enbart om att flytta luft.
Nu är ju basen som är vald för det här projektet en Peerless SLS 10” , denna har ”bara” en slaglängd på 8mm en väg. Men fungerar alldeles utmärkt ändå, allt måste ställas i relation till hur mycket systemet skall kompenseras.
Men en lämplig slaglängd är väl runt minst 12mm en väg eller mera, det finns element med helt abnorma slaglängder, men dessa är väldigt dyra och kanske inte alls det man söker i form av andra parametrar
Så gå inte enbart på att sikta på mycket slaglängd.
Det viktiga i sammanhanget är att man ska fytta luft så Xmax*Sd är viktigt, ett större element behöver inte röra sig lika mycket för att ge samma ljudnivå.
Detta är bara en del av de parametrar som utgör ett baselement, men det är väl dessa som är bland de viktigaste när det kommer till att välja rätt element.
3: Simulering och överväganden för att hitta en lämplig volym och fyllning på baslådan, och hur mycket transformering som kan tänkas behövas.
Att simulera fram en lämplig låda för ett LT system kräver faktiskt ett visst mått av erfarenhet, men med hjälp av lite råd här så ska det nog gå att få till ett tillfredställande resultat.
Först så lägger jag in ett inlägg skrivet av MagnusÖstberg angående valet valet av q värde i lådan.
q=0,707 faller med 12db/oktav
q=0,5 faller flackare
q-värdet på systemet är avhängt många faktorer, bla ökar det om talspolen värms upp. Att designa för 0,707 med oupvärmd talspole leder kanske i praktiken till 0,8 eller högre vid spelning, dvs en känslighetsökning och snabbare dropp off.
Ju lägre q-värde desto större låda, desto starkare kan man spela innan luften i lådan distroerar.
Ju lägre q-värde desto tidigare börjar systemet falla i känslighet och det kan kännas tunnt. Många är ju vana vid höga q-värden och den extra discodunken vad som än spelas och kan tycka att det är för mjäkigt.
Ju lägre q-värde desto transientexaktare blir återgivningen teoretiskt. Toner klingar av och startar "naturligare".
Ju högre q-värde desto mer resonant beter sig systemet, det blir svårare att urskillja instrument och allt tenderar att låta lika.
Om man aktivt kompenserar en sluten låda med q=0,7 kommer det krävas mer effekt och bli mer dist än om man gör detsamma med en q=0,5 låda för samma ljudtryck.
Ju fler baslådor man har ju starkare kan man spela utan att ljudtrycket i lådan blir kritiskt starkt. Det gör ju att man kan öka q-värdet (minska lådvolymen) också om man planerar att ha pluralis utan att det blir kritiskt.
Många kommersiella baslådor har monsterförstärkare och lådor som ligger nära 1 eller t om över det i q innan kompensering - för att få till så liten låda som möjligt. Det blir extrema ljudtryck i de lådorna och luften inuti beter sig inte längre likadant längre.
Förutsättningarna för välljud är inte så bra!
Ju snabbare ett system faller av desto högre q har det. Underavstämda basreflexkonstruktioner (tex Ino) eller slutna lådor med låga q-värden låter naturligast för mig.
En sluten låda kan aktivt kompenseras för att få ner brytpunkten riktigt, riktigt lågt. För att kunna spela lika sarkt som en dito basreflexlåda uppe vid 60-100hz krävs då massivt mer luftflyttningsförmåga pga den sänkta känsligheten och avsaknad av hjälp från port.
Ett aktivt kompenserat slutet system blir därför dyrare om man skall spela lika starkt.
Och sedan en förklaring av Svante hur kurvan faller av efter brytfrekvensen:
-ALLA slutna lådor fallet med 12 dB/oktav, långt under brytfrekvensen.
-ALLA slutna lådor lutar med 6 dB/oktav VID brytfrekvensen.
-Området med lutning kring 6 dB/oktav blir bredare med lägre Q.
Så här, typ:
I denna tråden så kommer vi att utgå från Peerless SLS 10” 830668, detta är ett element som kommer att trivas i inte allt för stora lådor. Dessutom så kostar det inte en förmögenhet att köpa, och dessutom använder Siegfried Linkwitz just detta i en av sina konstruktioner.
Det finns lika många sätt att komma fram till en konstruktion som det finns konstruktörer, vi försöker att lista några av dem.
Ett sätt är att mata in sina parametrar i t ex programmet Basta! från Tolvan.com vilket är ett ypperligt program för att simulera baslådor. Det tar hänsyn till saker som många andra program inte gör, och det går att få fram bra information ur programmet. Det är det programmet som kommer att användas för att simulera fram olika lösningar, det finns flera olika där ute på marknaden.
När väl elementets parametrar är inmatade så kan det vara bra att se hur mycket av t ex xmax som utnyttjas, lådtrycket, MaxSPL, linkwitz transform utöver de som redan är i kryssade till att börja med.
Sen så prickar vi i att det är en sluten låda som ska användas så klart.
Nu finns det som sagt flera sätt att gå vidare, vissa vill kolla hur mycket ljudtryck som går att få ur lådan, andra på effektåtgång m m.
Ett sätt är att helt enkelt gå på den rekommenderad volym och utgå därifrån.
Till exempel så rekommenderar programmet en volym på ca 75 liter som utgångspunkt för SLS elementet, vi får då ett f0 på 44,7hz och ett Q på 0,66. Detta är värden som kan fungera alldeles utmärkt om det finns yta att ställa in en sådan låda i vardagsrummet.
Det känns dock som en väldigt stor låda om den ska användas ihop med en LT krets, så den får krympas.
Vi provar med halva volymen och ser vart vi landar då, vi utgår från 37.5 liter med ett f0 på 54.4hz och ett Q på 0.8.
Detta kan vara en alldeles utmärkt punkt att utgå ifrån för LT kompensering, lägger vi nu på ett LT önskemål om att gå ner till 20hz och ett Q på 0,5 så får vi en DC-Gain på ca 11dB. Nu är det upp till var och en att bestämma om detta är mycket eller lite, eller rent av lagom.
Samtidigt som lådan krymps så ökar trycket inuti lådan och detta leder till att luften i lådan skapar distorsion.
Här kommer några exempel som Svante här på faktiskt har simulerat fram.
* 160 dB blir distorsionen 3%
* 150 dB blir distorsionen 1%
* 140 dB blir distorsionen 0,3%
* 130 dB blir distorsionen 0,1%
Under förutsättning att rörelsen är helt kontrollerad av luftens fjädring
Om Xmax begränsar vid riktigt låga frekvenser kan det räcka med 10 watt i en fullstor låda för att uppnå Xmax. I en mindre låda behövs det mer effekt (och LT) tex 50 watt, men eftersom Xmax begränsar så blir MaxSPL samma. Så ditt LT system kommer för det mesta att vara begränsat av slaglängden på elementet, det är därför som det kan vara idé att bygga flera lådor för att inte behöva använda sig av max slaglängd och samtidigt blir det inte så högt tryck inne i lådan och därmed mindre distorsion.
Nu blev det ju ca 11dB i DC-Gain, så vad händer om vi backar ner volymen lite till?
Ifall vi går ner till kanske 25 liter så stiger DC-Gainen till 13,5dB, med andra ord så steg den ju inte så värst mycket. Lägger vi sen i en del fyllning i lådan, ca 50% så åker gainen ner lite till och hamnar på 12.4dB. Och vi får också ett lådtryck på ca 153dB, vilket borde landa på ca 1% distortion från luften i lådan.
Detta är vid riktigt låga frekvenser där rörelsen är kontrollerad av luftfjädringen.
Hörbart eller ej återstår att se.
Vi får även ett f0 på 58,6Hz och ett Q på 0,85
Efter att vi hittat lämplig nivå så kommer kurvorna att se ut ungefär så här:
Detta kommer även att bli en lämplig storlek på lådan, den kommer troligtvis att bli 300x300x400mm med basen framåt.
Allt detta är naturligtvis rena simuleringsresultat, hur elementet mäter i den färdiga lådan återstår att se när det blir dags.
4. Upmätning av impedans och frekvensgång på element både i och utanför låda
Mätningar förekommer jag med att posta 2 bilder på baselementet.
Det känns som att det är bra byggkvalitet på elementet, konen upplevs som styv. Fast ganska lätt måste jag säga, ett plus som jag inte visste om var att det sitter en skumkant på baksidan av korgens utkant.
Det är väldigt bra att de skickar med tätningsmaterial från fabkriken.
Först fram
Och sen bak också
Mätningarna
Att mäta på högtalare i form av både lösa element och färdiga konstruktioner kan vara väldigt klurigt.
Men det är lite lättare på baselement eftersom dessa inte ska spela så högt i frekvens, för att mäta höga frekvenser är väldigt känsligt för störningar i form av reflexer.
Medan låga frekvenser kan påverkas av rumsresonanser om man har otur, därför kan det vara en bra ide att mäta utomhus.
Men mycket av detta kommer man undan när vi mäter i närfältet istället, mikrofonen kommer att sitta ca 1cm från dammkåpan på basen.
Basen monterade på ett stativ som bara klämmer över magneten och ca 1m upp i luften, utan låda självklart.
Impedansen började jag med att mäta upp, detta gjorde jag med hjälp av Speakerworkshop.
Det som går att se på kurvan är att resonansfrekvensen hamnar runt ca 30Hz vilket är lite lägre än i papprena från Peerless, men detta är egentligen bara positivt.
Mest för att vi kommer att få ett lite lägre f0 i lådan och då behöver vi inte applicera full så mycket LT.
När det kom till frekvensmätningarna, så använde jag mig av 2 olika program för att mest se hur variationerna blev.
Det första är ett program som heter ARTA och finns i en limiterad gratis version som är väldigt lätt att använda.
ARTA mäter efter principen med MLS, den kör en brus signal.
Det andra är programmet Sirp från Tolvan.com, som också kommer i en limiterad utgåva.
Sirp mäter med ett tonsvep, från lågt till högt.
Det tvistas om fördelar och nackdelar med respektive metod, men resultatet visar hittils att de fungerar tillfredställande båda två.
Bägge programmen är väldigt lätta att använda måste jag säga, och det tar inte så lång tid innan man är igång och mäter.
ARTA mätningarna går att exportera så de blev importerade i speakerWorkshop, mest för att kunna ändra lite färger m m.
Med Sirp så fick det bli ett screenshot, men det fungerar det också.
Så vi fortsätter med frekvensmätningarna.
Först blir det ARTA mätningarna.
Och sedan mätningen utförd med Sirp
Som det går att se så mäter båda programmen väldigt lika.
Nu så jämförde jag med mätkurvan som Peerless har på som hemsida.
Det som går att spontant se att det skiljer inte så jättemycket mellan de egna mätningarna och tillverkarens.
5. Lådorna med mätningar före och efter inspelning av element samt med och utan isotermisering.
Lådorna fick jag byggda åt mig så det kommer inga bilder på själva bygget, men jag tänker posta några bilder på hur den färdiga lådan ser ut
Först lite information om hur lådorna är uppbyggda:
Jag funderade en del på vilka mått som jag ville ge lådorna, och tänkte att det kunde vara bra med en ganska liten yta runt elementet och kanske lite mera djup.
Detta mest för lite mera estetiskt tilltalande lådan (subjektivt), det går också bra att ställa lådan på högkant med elementet nedåt bara man göra ganska höga fötter. Dessa bör väl vara minst 8-10cm
Så lådorna blev 300x300x425mm yttermått och är gjorda i 19mm MDF med interna stag vilka är 30mm höga och går längs hela väggarna i lådan, utom en liten bit längs bak för montering av igångskontakt. Just ingångs kontakterna finns en uppsjö med olika modeller och typer, personligen gillar jag speakon kontakter för dess uppbyggnad.
Alla skarvar är girade 45grader för att just dessa inte ska synas vid eventuell målning, vid fanéring är detta inte ett lika stort problem.
Så först från sidan för att se lite proportioner:
[imghttp://user.faktiskt.io/SlaitH/faktiskt_se/LT%20artikel/Basl%e5da%20tom%20sidan.jpg[/img]
Sedan en framifrån för bättre vy över hur stagen är satta i lådan, skulle det upplevas som om det vibrerar är det väldigt lätt att sätta in stag mellan väggarna också.
Sedan blir det bild från sidan på hur det blir med elementet monterat
Och till sist en bild rakt framifrån
Mätningar i låda med ca 50% isotermisering
Mätningar har blivit gjorda på lådorna också, resultatet av dessa kommer att presenteras här.
Jag valde att sätta in elementen i låda utan att spela in dem, mest för att se om det blev så stor skillnad.
Men jag måste säga att det var inte stor skillnad alls, detta kan vara specifikt för detta element.
Jag började med att mäta impedansen med och utan isotermisering, resultatet var att det faktiskt inte gjorde så jättestor skillnad på resonansfrekvensen med 50% fyllning.
Fyllningen som jag använde var av typen vit syntetfiber som går att köpa på t ex Biltema, denna packades inte speciellt hårt i botten på lådan.
Impedans mätningarna:
Blå kurva är utan isotermisering, resonansfrekvensen hamnade på ca 58,5Hz
Röd kurva är med isotermisering, resonansfrekvensen hamnade på ca 57Hz
Detta är verkligen lite, men det ska sägas att jag uppfattade lådan som lite stummare och den lät inte så bumlig när jag knackade på konen.
Men i och med att det inte blev så stor skillnad så kommer jag att provlyssna både med och utan fyllning.
Sedan kommer vi till frekvensmätningarna.
Dessa utfördes även denna gång i närfält för att inte rumsresonanser skulle påverka.
På frekvens mätningen kan man se ett antal saker:
1: Det synns att det är ett högre Q i denna lådan eftersom frekvensen går uppåt innan den viker av nedåt.
2: Vid ca 1khz syns en dipp i frekvensen och tittar man på skalan ovanför kurvan så verkar det vara ca35cm och detta stämmer alldeles utmärkt med en stående våg mellan baffel och bakstycke.
Dock så kommer detta aldrig att märkas, för det är så långt upp i frekvens så delningen vid 80Hz kommer att ta bort detta.
6. Här räknar vi ut det verkliga f0 och Q värdet på lådan och jämför med det som simuleringen gav oss. Sätter in det i excel bladet som Siegfried Linkwitz har utvecklat och ser hur mycket förstärkning som vi kan tänkas behöva.
Att räkna ut sina f0 och Q0 värden är egentligen inte speciellt komplicerat.
Det som krävs är att man har en impedans kurva, miniräknare och en penna och lite papper.
Sedan är det bara att använda formlerna som står i bilden. fig18 som jag saxade från Linkwitz hemsida
Efter detta så är det bara att räkna på.
Men på begäran så har jag också testat att använda 2 olika fyllnings material
1: 50% med syntetiskt dämpmaterial av typen täckjacksfoder, detta stoppade jag utan att packa det mot bakstycket på lådan.
2: 50% vanlig Rockwool isolering, skar till den ungefär efter innermåtten på lådan. La 2 bitar som är 10cm tjocka på varandra mot bakstycket utan att packa dem.
Sedan så gjorde jag några mätningar för att se skillnaderna och dessa går att se på bilden under här.
Blå kurva är helt utan isolering.
Röd Kurva är med 50% syntetiskt dämpmaterial.
Grön kruva är med 50% Rockwool.
Det som går att se är att isotermiseringen sänkte impedanstoppens nivå ganska markant, hur mycket det påverkade f0 och Q0 värdena ska räknas på.
Det som man bör börja med är att räkna ut det som Linkwitz hänvisar till som R12, detta är formeln som står till vänster i bilden.
Och resultatet som blir av den är ett ohmtals medelvärde, detta kommer vi använda för att plocka ut f1 och f2
När dessa finns så är det bara att använd f0 formeln och sen använda denna för att sätta in i Q0 formeln och sen presto! så har man sina värden.
Först så sätter jag upp vad jag fick för värden på respektive fyllning i lådan.
Utan någon fyllning alls.
f0=59,35Hz
Q0=1,11
Med systetiskt dämpmaterial.
f0=56,45
Q0=0,99
Slutligen med rockwool.
f0=55,06
Q0=0,85
Resultat är faktiskt ganska imponerande måste jag säga, det är helt klart att rockwoolen drar ner Q värdet markant på lådan.
Värdet på Q0=0,85 är exakt vad Basta! förutspådde, dock så hamnade f0 värdet lite lägre.
Men 3 hz är inte mycket att klaga på i sammanhanget.
Dessutom så blir det bara bättre ju lägre f0 värdet går för desto mindre behöver man kompensera med LT kretsen.
Så därför kommer jag att använda Rockwool i lådorna.
Beräkning av motstånden och kondensatorerna för LT kompenseringen.
Detta görs med hjälp av ett excel blad från Linkwitzlab.com, detta går att hitta här.
Det enda som vi behöver sätta in är vilket f0 och Q0 vi har och vad de önskade värdena är, dessutom så måste man sätta in C2 vilket jag personligen brukar välja till 100nF.
Då kan man använda samma kondensatorer till spänningsglättning och även i delningsfiltret ifall man skulle vilja.
När alla värdena är insatt i excel bladet så kommer dessa motstånd och kondensator värden att behöva användas.
Dessa kan ses i bilden från excel bladet.
Hur dess ska sättas i kan man se i schemat.
7. Nu bygger vi ett kort som är gjort för den specifika lådan och basen som valdes här i tråden. Kortet kommer även att mätas upp för att se så det har den frekvensgång som vi söker.
Nu så är det dags att bygga ihop ett kretskort för att kunna applicera allt på ett bra och praktiskt sätt, det kortet som jag kommer att använda är egen design av ett redan kännt koncept. Kortet är gjort i stereo konfiguration, detta ifall man skulle vilja LT:a ett par toppar någon gång.
Men först så tycker jag att man ska sätta sitt filter, mest för att slippa köra igenom en förstärkt signal i filtret.
Det är så jag kan se att Linkwitz har gjort i sina applikationer, så det känns ju som om det finns en anledning att göra så.
Filtret är av egen design på ett redan känt koncept, det handlar om ett 24dB/oct Linkwitz-Riley filter med både HP och LP del.
Vill man så är det bara att sätta några byglar istället för en kondensator och ett motstånd, så blir det ett 12dB/ocyt filter.
Just detta gjorde jag när det applicerades vid lyssningtillfället, för att topphögtalarna är av sluten typ och faller naturligt av 12dB/oct.
Dock inte riktigt vid 80Hz men nära nog för att det ska bli en lämplig överföringsfunktion på ca 24dB/oct.
Motstånden R1, R20 är på 1Mega ohm och är för att helt enkelt jorda ner signaler som kretsarna annars kan snappa upp och förstärka väldigt mycket när det inte finns någon källa ansluten.
Därför är det alltid rekommenderat att koppla in sina apparater innan man kopplar på spänningen.
Schemat ser ut så här:
Sedan så kommer själva LT kretsen.
Som går att se på bilden under så har jag byggt upp det hela på ett sätt som gör att det går att parallella flera kondensatorer, samt seriekoppla motstånd för att kunna hitta rätt värden enklast.
kondensatorerna som heter C5, C9, C14, C18 är av väldigt låg kapacitans och sitter bara där för att förhindra parasitkpacitanser i kretsen, då dess kan uppstå i inverterade kretsar.
Efter själva LT kretsdelen sitter en inverterande krets som vänder runt 180 grader igen så vi landar på 0, denna fungerar även som buffert ifall det kommer trögdrivna slutsteg efteråt.
Sedan har det tillkommit en del, detta är R13, R14, R28, R29 och pottarna R31, R32. Detta bygger upp en nivåkontroll som gör att det går att justera utsignalen ±13dB, just detta har jag funnit väldigt användbart ifall det inte finns någon volymkontroll på slutsteget som driver basarna.
Om man jämför med schemat där motstånden räknades fram så går det ganska lätt att se hur det hänger samman, te x motstvarar C1, C2, C3 i mitt schema bara C1 i LT schemat.
Här är hur den färdiga elektroniken mäter, det går att se att på högpass delen så är vänster och höger kanal i princip helt lika. Vilket är en bra förutsättning för att det ska fungera bra, att det svajjar lite längst upp beror på mitt ljudkort som ställer till det inte kretsen i sig.
På lågpass delen har jag mätt 3 gånger för att illustrera hur det fungerar med den variabla bufferkretsen.
Här så såg jag att det skillde litegranna mellan kanalerna, detta skulle jag tro att det är inte hundraprocentig matchning mellan motstånden i buffertkretsen.
Dessutom så är det inte speciellt mycket som det skiljer, det lilla kommer aldrig att höras.
8. Detta blir provkörningen av baslådan ihop med det färdiga LT kortet, mätning av frekvensgång kommer göras för att se hur den beter sig med simulering.
Nu har det blivit klart med LT krets och filter så då är det väl dags för lite summerande mätningar, dessa är utförda på samma sätt som innan.
Det var lite svårt att hitta samma nivåer som innan, men det går iallafall att se ett reultat.
Eftersom kretskorten redan är ihopsatta i lådan, så fick jag mäta med både LT och filter. Det kanske skulle vara bra med en mätning utan filter för att se hur LT:n kompenserar frekvensen, men det får komma om ett tag.
Men det går att se att LT kretsen gör sitt ändå, för frekvensgången går mycket djupare numera.
Jag passade på att mäta impedansen och frekvensen på mina toppar för att för skoj skull se hur det integrerar med varandra, och hur högpass filtret utför sitt uppdrag.
Detta gjorde jag som en närfältsmätning ca 1cm från bas/mellan elementet.
Högtalarna är ett par HFLS-1, något moddade med ett annorlunda filter.
När jag räknade på vilket f0 och Q0 jag fick med sluten låda, så landade det på
f0=58,7Hz
Q0=0,7
Det som går att se av detta är att den faller av lite för sent för att optimalt integrera med filtret, dock så landar Q värdet på ett helt suveränt värde. Precis detta som behövs för att det ska passa filtret, på bilden under har jag mätt före och efter filtret.
Och precis som väntat så faller inte elementet av brantare som det hade gjort ifall filtret hade summerat exakt med hur elementet faller av i lådan.
Men filtret gör ändå sitt och det låter inte alls illa, ska mäta på lyssningsplats så småningom.
9. Nu provlyssnar vi systemet, försöker avgöra hur det beter sig med olika program material.
Det kommer att användas till både musik och film, förhoppningsvis så kommer det att tillfredställa de flesta behov.
Nå då har vi kommit fram till provlyssningarna och ett försök att beskriva hur jag (subjektivt) uppfattar basåtergivningen.
Utseendemässigt tycker jag personligen inte att de är speciellt dominerande i rummet, även utan ytfinish.
Ljudet som kommer ur dessa har väldigt pondus och ett bra djup, den fungerar väldigt bra till både film och musik.
Det märks att grupplöptiden är låg för basen är "tight" och "snabb", naturligtvis går det inte att få oändligt med bas ur ett par element med 8mm slaglängd, men det dom gör det tycker jag att det gör de jäkligt bra.
Jag kan iallafall spela riktigt högt och de viker ändå inte ner sig, utan förtsätter att pumpa på. Gjorde några snabba mätningar med dB meter på lyssningsplats, ca 3 meter från baslådorna och landade på ca101dB C-vägt. Detta var när jag ökade volymen tills det började att bryta upp i elementen och backade sedan en aning, jag provade även med allt från elektronisk musik till ren metal till klassiskt.
Detta kan ju självklart variera i olika installationer.
Sägas ska att jag har inte lyckat bottna elementen utan, det börjar bara låta odistinkt och dåligt. Inga smällar eller plopp eller liknaden när talspolen drar i botten på magnetplattan, mycket bra peerless.
Detta borgar för att det går att överbelasta någon gång ibland utan att det för den sakens skull behövs köpas nya element.
Jag kommer att uppdatera efterhand som jag får kommentarer från folk som eventuellt kommer och lyssnar på bassystemet.
Slutsats:
Detta har varit ett riktigt skojigt bygge och har faktiskt inte tagit sådär jättelång tid, klart att det går fort när man får lådorna snickrade åt sig.
Och jag personligen tycker att det är väl värt pengarna med dessa element som inte är speciellt dyra, men ändå presterar bra.
Hoppas att det har varit relativt lätt att förstå tankesätten bakom valen som jag har gjort, skulle något vara oklart så säg bara till så kommer jag att förklara och uppdatera artikeln efter bästa förmåga.
Hoppas att det har varit lika intressant för er läsare.
Jag vill även passa på att tacka alla som har kommit med förslag och ändringar, det är detta som gör det så roligt att vara här på faktiskt.se
Tack!!
Mvh
Patrik "slaith" Johansson
