Tack i !
När mönsterkortsämnet är belyst, så är det dags att framkalla den ljuskänsliga beläggningen.
Detta görs genom att kortet läggs i en plastbytta med en blandning av vatten och kaustik soda.
Kaustik soda är samma sak som på Ica kallas ”propplösare” eller Natriumhydroxid.
För några tior får man en stor behållare med gryn (blandas ut med vatten) som räcker en livstid
Lämpligt blandningsförhållande: vatten / kaustik soda (NaOH): 1 liter / 2 matskedar
Blandningen mörknar allt mer när den används, men med ett tätslutande lock så kan den ändå användas åtskilliga gånger innan en ny blandning behöver blandas till.
Då detta alltså är propplösare, så är det inga problem att hälla ut använd blandning i avloppet, när den tjänat ut
För att vätskan hela tiden skall skölja över mönsterkotet så brukar jag använda en pincett så man kan röra runt i blandningen.
Att vätskan rör sig över kortytan är viktigt för att få en så jämn framkallning som möjligt.
Genom att vika en tejp dubbelvikt över pincett-spetsarna så blir den inte så vass, och minskar risken att repa den ljuskänsliga beläggningen.
Framkallningen tar ca en halv minut, och man skall se ledningsmönstret tydligt och med god kontrast
Dvs de delar som skall etsas bort är kopparfärgade. Ledningsbanor och lödpaddar är mörka eller svarta
Efter framkallningen är det viktigt att avbryta processen genom att skölja mönsterkortet under rinnande vatten.
Nästa steg är själva etsningen av mönsterkortet.
Det enklaste sättet, som funkar bra (-med rätt etsvätskor) är en vanlig plastbunke, och den tejpade pincetten (det är så jag etsat detta kort).
Etsvätskan jag rekommenderar står det mer om här:
http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?ARCHIVE=true&TOPIC_ID=75970
Det är en blandning av Väteperoxid / Vatten (H2O) / Saltsyra
Blandningsförhållandet beror på hur stark koncentrationen man får tag på. Den som finns att tillgå i min färghandel är Saltsyra 30% resp. Väteperoxid 17,5%
Då funkar blandningsförhållandet: Väteperoxid / Vatten (H2O) / Saltsyra 1 / 1 / 0,5
OBS!! Dessa vätskor är frätande! Och kan ge svåra skador om de hanteras fel.
Gaser från vätskorna får metaller att ärja och bli fula, så förvara färdigblandad vätska utomhus i låst förvar.
Jag har min flaska förvarad i vedförrådet (-luftad i korken med ett plåster över, så den inte sprängs av ev. övertryck).
Det är även viktigt att kemikalierna blandas i rätt ordning. Annars kan de sprätta upp i ansiktet och ge alvarliga frät- och ögonskador. Börja med vattnet, därefter saltsyran och sist väteperoxiden.
Jag har nyligen införskaffat ett speciellt etsningskärl:
Till detta kärl anslutes en luftpump som konstant pumpar in luft från botten på kärlet.
Detta gör att bubblor sveper längs med kortet och gör etsningen effektivare.
Luften syresätter även etsvätskan vilken gör den mer aggressiv.
Med denna typ av etstank så funkar den typ av etspulver som kan köpas på Kjell & Co m.fl hyffsat.
Jag har dock försökt några gånger att etsa med detta pulver i vanligt plastbunke och pincett. Men etsningen tar för lång tid så det är inget jag rekommenderar.
Etsningen bör inte ta mer än ett par minuter, annars finns risk att den tar väldigt ojämnt på kopparn.
Efter etsningen skall mönstret framträda tydligt med skarpa kanter.
För att avbryta processen så sköljs mönsterkortet under rinnande vatten.
Nästa steg är att återstoden av den ljuskänsliga beläggningen skall avlägsnas.
Vissa använder då T-röd. Men jag brukar använda Aceton, och tjejens smink paddar (de där små bomullskuddarna).
Man får torka av kortet ganska många gånger innan det är helt rent från beläggning.
Efter detta läge så brukar jag täcka bägge sidorna av mönsterkortet med tejp.
Detta för att hålla det rent, snyggt och repfritt under borrning och mått justering.
Allt sånt blir mycket svårare om det utförs efter att komponenterna är monterade.
Slutligen plockas tejpen bort och kortet är klart för montering av komponenter.
Nästa inlägg så skall äntligen lite hårdvara visas
/Pix