Kondensator-bank, vad skall man tänka på?

[Ceder]

Hej, tänkte så smått börja pyssla med mitt slutsteg (baserat på Bullit's kort) har en (dum?) fråga om kondensator-banken.

Banken kommer totalt sett bestå av 20 st. 4700uF elektrolyter. Skall jag..

a) ha en gemensam bank för alla kort? (4 st, funderar på att koppla dom så jag kan få både 2 ggr. X watt eller 4 ggr. Y watt)

b) ha en per höger/vänster? (d.v.s. 2 banker)

c) ha ett per kort?

[Ceder]

Är frågan för dum för att besvaras eller är svaret ej självklart? Eller är beskrivningen för knapphändig?

(undrar lite då svaren normalt sett kommer snabbt)

[Ceder]

Misstänker att Information saknas för att svar skall kunna ges, vilken information behövs?

Antal kort och kondingar är givet.
Kondingarna är på 4700uF och 100v, och då spänningen inte är så hög (även om jag kopplar korten paralellt) så är min tanke att koppla kondirna [s]seriellt[/s] parallellt för att få så hög kapacitans som möjligt.

Men frågan är alltså om jag skall ha en, två eller fyra bankar?

Edit:felskrivet

[Ragnwald]

Du har egentligen inte sagt någonting som ger oss ledtråd.

[Michael]

Det beror ju på...

men det bästa är en bank per kort OCH en trafo per kort. Alltså rena mono steg. Inget strul med jordloopar.

Info som saknas är hur många trafo?

och du avser nog att koppla kondingarna parallellt (ej i serie).

//Michael

[Ceder]

Du har egentligen inte sagt någonting som ger oss ledtråd.

Men kan ni då inte hjälpa en korkskalle att ge er rätt ledtrådar då?

Vad behöver ni veta?

[Ceder]

Det beror ju på...

men det bästa är en bank per kort OCH en trafo per kort. Alltså rena mono steg. Inget strul med jordloopar.

Info som saknas är hur många trafo?

och du avser nog att koppla kondingarna parallellt (ej i serie).

//Michael

1 trafo, men med dubbla lindningar ( 2x27 volt har jag för mig) 1000 VA.
[s]
Varför skall jag koppla dem parallellt? Är det inte tvärt om med kondingar jmf. med motstånd?[/s] felskrivet...[/s]

[paa]

Kondingarna är på 4700uF och 100v, och då spänningen inte är så hög (även om jag kopplar korten paralellt) så är min tanke att koppla kondirna seriellt för att få så hög kapacitans som möjligt.

Kapacitansen ökar om man kopplar kondensatorer parallellt, men inte om man kopplar dom seriellt.
Motstånd adderar resistansen om man kopplar dom seriellt.

[Ceder]

Kondingarna är på 4700uF och 100v, och då spänningen inte är så hög (även om jag kopplar korten paralellt) så är min tanke att koppla kondirna seriellt för att få så hög kapacitans som möjligt.

Kapacitansen ökar om man kopplar kondensatorer parallellt, men inte om man kopplar dom seriellt.
Motstånd adderar resistansen om man kopplar dom seriellt.

Ooops.. Tänkte rätt men skev fel, tack för klargörandet

Åter till frågan, vilken info behövs för att kunna ge svar?

[Ragnwald]

Jag brukar alltid rekommendera folk att studera kända, välljudande proffesionellt hopsatta förstärkare och se hur dessa är strömsatta.

Trafons storlek, lytbankens storlek och den ström kretsen förväntas använda, är en balansgång, som kan bli riktigt fel.

[Ceder]

Jag brukar alltid rekommendera folk att studera kända, välljudande proffesionellt hopsatta förstärkare och se hur dessa är strömsatta.

Trafons storlek, lytbankens storlek och den ström kretsen förväntas använda, är en balansgång, som kan bli riktigt fel.

Ok, har du (eller någon annan) några handfasta råd att ge utifrån de förutsättningar som gäller?

Är det relevant för mig att försöka delge mer info som kan vara av intresse eller är det meningslöst?

[Ragnwald]

De som byggt förstärkaren "baserat på Bullit's kort" kommer säkert in i tråden och löser det hela.

[Ceder]

De som byggt förstärkaren "baserat på Bullit's kort" kommer säkert in i tråden och löser det hela.

Vi får hoppas på det, lär ju vara några stycken på detta forum. Skall söka rätt på mastodomttråden om dessa kort också, finns kanske info där.

[whiskey_bent]

Hej, tänkte så smått börja pyssla med mitt slutsteg (baserat på Bullit's kort) har en (dum?) fråga om kondensator-banken.

Banken kommer totalt sett bestå av 20 st. 4700uF elektrolyter. Skall jag..

a) ha en gemensam bank för alla kort? (4 st, funderar på att koppla dom så jag kan få både 2 ggr. X watt eller 4 ggr. Y watt)

b) ha en per höger/vänster? (d.v.s. 2 banker)

c) ha ett per kort?

Jag tycker du borde kunna bygga så att alla tre varianterna är möjliga.
Man börja med a).
Det blir då en diodbrygga som behöver vara kraftigare.
Alla 4 korten drar inte ström samtidigt så det blir bättre utnyttjande.
20 st är ju inte jämt fördelat, 16 ger två per kanal och spänning.

[IngOehman]

Beroende på förstärkarens konstruktion så kan helt olika egenskaper vara de
viktigaste att optimera.


Om det är en bredbandigt hårt återkopplad transistorförstärkare så är
det okänslig för "smuts på railen", det vill säga har hög rejektion, och istället
för att bli rädd för korshörning mellan kanalerna, så är det då bättre att bli
rädd för klippnivåförluster vid dynamiska utbrott, speciellt i låga impedanser.

I det faller är det bäst med EN gemensam nätdel (både trafo och bank) för
alla kanaler, således att en enstaka kanal som skall återge ett utbrott får till-
gång till HELA nätdelen.


Men om det är en single end-rörförstärkare utan återkoppling, det vill
säga med mycket låg rejektion, är den däremot mycket känslig för matnings-
spänningsvariation, även långt ned i frekvens, och överhörning mellan de olika
kanalena kan vara ett stort problem, medan det inte spelar någon större roll
om inte nätdelen som sådan är extremt styv, eftersom utimpedansen ändå är
lite mjuk.

Då är det ofta bäst att dela upp hela nätdelen (även använda olika transfor-
matorer) således att varje kanal får en helt egen.


Vh, iö

[Michael]

Jag skulle koppla ungefär så här...


Hålla kablarna korta melllan trafo - brygga och mellan brygga - kondingar. Tvinna gärna ihop ledarna, om dom blir mer än några centimeter.

Då du kommer att ansluta flera förstärkar moduler till samma nätdel så kommer det att uppstå jordslingor, om ljudkällan är samma apparat till alla modulerna. Så tänk till på hur jordarna dras. T.ex. dra inga jordar på olika sidor om trafon. Placera modulerna nära varandra. Placera alla ingångar nära varandra och nära modulerna.

//Michael

[Nattlorden]

Sällan kabeldragning är snygg, men det där var nog det finaste jag sett. Färgkodat t.o.m.

[Ceder]

Tack för svar IÖ och Mich

bra och för mig förklarande och tydligt bild, Mich! En fråga; jag är lite sugen på att köra 2,5 mm koppar ren EKK kabel virat runt varje pol på kondingarna (som har skruvfäste)

Är det risk för att kontakten blir dålig om jag "bara" skruvar fast kabeln?

Är det risk för "kortis" eller brum om jag håller polerna 2 cm från varandra? (då jag funderar på att köra det helt oisolerade kablar)

[IngOehman]

Bäst är att köpa kopparplåt, och från den klippa till lite
kopparplattor som man borrar hål i för att kunna skruv-
ansluta kondensatorerna.

Blir lägre induktans och mycket lägre resistans.


Vh, iö

[Ceder]

Bäst är att köpa kopparplåt, och från den klippa till lite
kopparplattor som man borrar hål i för att kunna skruv-
ansluta kondensatorerna.

Blir lägre induktans och mycket lägre resistans.


Vh, iö

Jag var lite inne på det tidigare, men jag tror det är svårt (för mig) att få bra/snyggt.

Därför min tanke om 2,5 mm EKK istället, är det ett körbart alternativ? (ett varv snurrat runt M4 skruv, ihopklämd mellan brickor)

[2-ch]

Kan bleck vara en gångbar väg om plåt är otänkbart?
Bara en idé eftersom jag själv inte har en bleckaste aning.

[paa]

Kan bleck vara en gångbar väg om plåt är otänkbart?
Bara en idé eftersom jag själv inte har en bleckaste aning.

"Bleck" är väl nordgermanska varianten av Blech, som betyder just: plåt!

[radelius]

Jag skulle inte köra kabeln direkt runt skruven eftersom den medlarns sannolikhet kommer att tvingas ut där den korsar sig själv. Köp hellre kabelskor med öggla, kläm (och löd?). Håller dock medmtidigare talare om att kooparplåt är både bättre och snyggare

[RogerGustavsson]

Dessutom behöver inte kopparplåten vara speciellt tjock, det blir stora tvärsnittsarearor ändå.

[Ceder]

Ja va fan, man får väl göra ett försök med plåt då

Några tips var man kan köpa remsor/bleck på löpmeter? (typ 8 mm breda) så slipper jag klippa plåten på längden också..

Edit: gärna borrade, ca 5 cm C-C

[Michael]

Kopparplattstång 10x3 eller 15x3mm. Finns på Elfa, svindyrt

Tänk om någon vänlig plåtslagare har 2 mm plåt som han kan klippa en smal bit av... nog jätte svårt att hitta.

Undra om det går bra att klyva (såga) ett koppar rör och sedan platta till det

Risk för brum beror främst på var/hur lågnivå sladdarna dras.

//Michael

[Ceder]

Kopparplattstång 10x3 eller 15x3mm. Finns på Elfa, svindyrt


//Michael

350 kr halvmetern var lite väl saftigt ja...

Skall beställa lite andra prylar på Conrad, men hittar inget liknande där, tips på sökord?

[2-ch]

Tänk om någon vänlig plåtslagare har 2 mm plåt som han kan klippa en smal bit av... nog jätte svårt att hitta.

Aluminium är nog lättare att hitta. Det leder också ström
Visserligen inte så bra som koppar, men det finns å andra sidan större utbud och till lägre pris så även om du dubblar arean så blir det nästan samma resistans som koppar men billigare.
Kanske det kan vara ett alternativ om inte utrymmet är den kritiska punkten förståss.

[RogerGustavsson]

Tidigare hade Clas Ohlson kopparplåt men utbudet har bara blivit sämre på senare år och jag hittar ingen där nu. Plåtslagare är annars ett bra tips och de klipper också till bitarna. Men jag tror det räcker med 1 mm tjock plåt. T.ex. blir 10 mm breda remsor ändå 10 mm2!

Conrad har kopparplåt, t.ex. artnr. 297844. Koppar är dyrt...

Mässingsprofil 236169.

Vanlig serviskabel EKKJ http://www.elonline.se/ekkj-3-x-10-10-j ... eter/135-0 har tre solida ledare och skärm med arean 10 mm2 kan man platta till. Jag har några meter liggandes.

[IngOehman]

Kan bleck vara en gångbar väg om plåt är otänkbart?
Bara en idé eftersom jag själv inte har en bleckaste aning.

"Bleck" är väl nordgermanska varianten av Blech, som betyder just: plåt!

Är du säker på det?

Jag är inte säker på motsatsen, men jag trodde att det fanns ett
släktskap mellan ordet bleck och blänka, och att t ex den svenska
specialformen "bläckplåt" var en plåt av järn, som har en yta av en
ljusare eller i varje fall blankare metall. Men att mera blänkande
metaller kan vara bleck även utan ytbehandling, alltså om de är
plåtbitar med lite yta som det kan blänka om. Silverbleck, koppar-
bleck...

Kan inte erindra mig att jag sett eller hört bleck refereras till som
något annat än en bit plåt - men jag kan å andra sidan inte heller
erindra mig ha uppfattat att de är synonymer utan snarare att en
plåt är en platt metallskiva, medan ett bleck är en (ofta mindre)
del av en plåt; som det blänker om.

Jag har alltså alltid uppfattat ett bleck som en mindre del av en
plåt, typ att bleck är gjorde av/från plåt.

Jag kan ha helt fel.


Vh, iö