Basta tutorial..

[Bonkas]

Finns det någon tråd som förklarar hur Basta fungerar? Försöker simulera baslådor men så fort jag skriver in värden i driver-parametrarna så får jag upp en ruta med "Invalid floating point operation"...

Hur funkar programmet?

[Aerob]

Lite kvällslektyr??

http://user.faktiskt.io/svante/basta/Ba ... sGuide.htm

[Bonkas]

Lite kvällslektyr??

http://user.faktiskt.io/svante/basta/Ba ... sGuide.htm

Thanks!

[DanNorman]

Basta! är noga med om du använder komma eller punkt

[boom]

Basta! är noga med om du använder komma eller punkt

det finns saker i det programet som inte finns någon förklaring till.
titta på box lägg till i viso titta under bilden på lådan där det står vb ändra viso så ändras låd volymen och där finns ingen förklaring om vad det är som ändras är det den virtuella volymen eller den faktiska volymen som ändras när man isoterminerar lådan.

[Svante]

Basta! är noga med om du använder komma eller punkt

det finns saker i det programet som inte finns någon förklaring till.
titta på box lägg till i viso titta under bilden på lådan där det står vb ändra viso så ändras låd volymen och där finns ingen förklaring om vad det är som ändras är det den virtuella volymen eller den faktiska volymen som ändras när man isoterminerar lådan.

Jag är inte säker på att jag förstår frågan, men...:

I simuleringen finns det bara en volym (per Vb och Viso) och det är den "effective Vb" som anges uppe till höger om Viso. Denna effektiva Vb är den som ändras.

Viso är ju den andel i % av den verkliga Vb som är (idealt) isotermiserad. Effekten av isotermiseringen är att lådan verkar större.

[jonasp]

Basta! är noga med om du använder komma eller punkt

det finns saker i det programet som inte finns någon förklaring till.
titta på box lägg till i viso titta under bilden på lådan där det står vb ändra viso så ändras låd volymen och där finns ingen förklaring om vad det är som ändras är det den virtuella volymen eller den faktiska volymen som ändras när man isoterminerar lådan.

Isoterminering, är det en oerhört väl genomförd isotermisering?

[Bonkas]

Vad kostar fullversionen, och hur betalar man?
Känns efter lite labbande som ett program man vill ha..

En fråga.. Vid konstruerande av en subwoofer.. Kan man helt enkelt lita på Bastas "Design suggestion" och låta det vara bra med det? Om man nu inte har specifika krav på en målstorlek utan kan låta lådorna få bli så stora de behöver vara.
Och vad skiljer karaktärsmässigt alternativen Öhman, Keele och Margolis/Small?

[Aerob]

Passar på att slänga in en fråga här: När man simulerar en sluten låda
så kan man välja värdet Qb. Kan någon förklara lite närmare vad det
egentligen innebär? Jag har läst i bruksanvisningen och förstår att det
på något sätt hänger ihop med dämpningen av lådan, men blir ändå inte
helt klok på det. Har googlat men inte hittat något vettigt svar heller.

Vad är ett rimligt Qb på en sluten låda?

[Aerob]

Slänger in en till: Om man simulerar flera element mot varandra, finns
det då något sätt att skilja dom åt? Typ olika färger på ploten eller så?

[Komorok]

Tryck på fliken Appearence och sedan på knappen Change all colors. Välj
lämplig färg.

[Aerob]

Tackar! Ingen som vill fördjupa sig i Qb för slutna lådor?

[S]

Tackar! Ingen som vill fördjupa sig i Qb för slutna lådor?

Undrar också detta, borde ju vara någon som vet?

[Svante]

Passar på att slänga in en fråga här: När man simulerar en sluten låda
så kan man välja värdet Qb. Kan någon förklara lite närmare vad det
egentligen innebär? Jag har läst i bruksanvisningen och förstår att det
på något sätt hänger ihop med dämpningen av lådan, men blir ändå inte
helt klok på det. Har googlat men inte hittat något vettigt svar heller.

Vad är ett rimligt Qb på en sluten låda?

Qb svarar mot mängden dämpmaterial i lådan. Typiska värden är kanske 20 för sparsamt med dämpmaterial, eller kanske 5 om man har rätt mycket dämpmaterial. Det är svår att räkna ut vad den ska vara utifrån mängden dämpmaterial, man kan däremot matcha en simulering låda mot mätningar, enklast är att titta på den elektriska impedansen och justera Qb så att den stämmer med den uppmätta kurvan.

[Svante]

En fråga.. Vid konstruerande av en subwoofer.. Kan man helt enkelt lita på Bastas "Design suggestion" och låta det vara bra med det? Om man nu inte har specifika krav på en målstorlek utan kan låta lådorna få bli så stora de behöver vara.
Och vad skiljer karaktärsmässigt alternativen Öhman, Keele och Margolis/Small?

Nja, de är alla förenklingar som ger rimliga utgångsvärden för dimensioneringen. Bara det att de ger lite olika resultat ger ju en ledtråd om att ingen av dem är optimal. Jag är egentligen inte hemskt glad över att jag lade till den där fliken i Basta! men det var så många som ville ha den.

Lita inte blint på den mao, lär dig i stället hur man kan justera de olika värdena och leta dig fram till din konstruktion.

On the Internet, several design formulas can be found that determine the box volume and tuning. Three of these are implemented in Basta! on the Design suggestion tab at the request of the users. These equations originate from a time when computer simulations were rare and loudspeakers were designed with a calculator at best. They do not consider important factors such as voice coil inductance, room gain or the baffle step, which in turn makes their results deviate from an optimal design. Nevertheless, they can serve as starting points, keeping in mind that it is usually worth tweaking the design further.

[DanNorman]

Svante: Kan du inte lägga till några färdiga val för room gain?
Vad är den som finns baserad på?
Nåt som motsvarar en basmodul i ett hörn, och Öhmans tre olika room gain-kurvor som fanns i nån intervju (jag har den).

Egentligen skulle man önska sig en riktigt avancerad room gain, där man drar in rumsstorlek och var högtalaren är placerad. Snälla..

[S]

Passar på att slänga in en fråga här: När man simulerar en sluten låda
så kan man välja värdet Qb. Kan någon förklara lite närmare vad det
egentligen innebär? Jag har läst i bruksanvisningen och förstår att det
på något sätt hänger ihop med dämpningen av lådan, men blir ändå inte
helt klok på det. Har googlat men inte hittat något vettigt svar heller.

Vad är ett rimligt Qb på en sluten låda?

Qb svarar mot mängden dämpmaterial i lådan. Typiska värden är kanske 20 för sparsamt med dämpmaterial, eller kanske 5 om man har rätt mycket dämpmaterial. Det är svår att räkna ut vad den ska vara utifrån mängden dämpmaterial, man kan däremot matcha en simulering låda mot mätningar, enklast är att titta på den elektriska impedansen och justera Qb så att den stämmer med den uppmätta kurvan.

Tack! Då va det som jag trodde!
Viso är hur hårt materialet är packat va?

/S

[Svante]

Passar på att slänga in en fråga här: När man simulerar en sluten låda
så kan man välja värdet Qb. Kan någon förklara lite närmare vad det
egentligen innebär? Jag har läst i bruksanvisningen och förstår att det
på något sätt hänger ihop med dämpningen av lådan, men blir ändå inte
helt klok på det. Har googlat men inte hittat något vettigt svar heller.

Vad är ett rimligt Qb på en sluten låda?

Qb svarar mot mängden dämpmaterial i lådan. Typiska värden är kanske 20 för sparsamt med dämpmaterial, eller kanske 5 om man har rätt mycket dämpmaterial. Det är svår att räkna ut vad den ska vara utifrån mängden dämpmaterial, man kan däremot matcha en simulering låda mot mätningar, enklast är att titta på den elektriska impedansen och justera Qb så att den stämmer med den uppmätta kurvan.

Tack! Då va det som jag trodde!
Viso är hur hårt materialet är packat va?

/S

Nej, Viso och Qb har båda med mängden dämpmaterial att göra. Dämpmaterial ger dock två olika effekter, dels dämpar det, dels isotermiserar det. Dämpningen gör att resonanser blir mindre toppiga (Q-värdet sjunker), isotermiseringen gör att lådan verkar större än den är. Olika material har olika av de två effekterna. Det finns material som mest bara isotermiserar men inte dämpar så mycket.

Jag vet att man som användare gärna skulle vilja bara skriva in hur många liter eller kg dämpmaterial man stoppar in i lådan, men det är krångligare än så. I praktiken behöver man labba med olika mycket dämpmaterial för att komma till det man simulerade. Om det nu är dit man vill.

[Ragnwald]

Skulle inte Basta kunna bli det första beräkningsprogram som kan kalkulera med både mängd och densitet av dämpmaterialet, för att kunna komma ännu närmare uppmätt resultat i en testlåda?

[Kalejdokom]

Kapar den här tråden för en Basta!-fråga.

Om man lagt in en bas och diskant i Basta! kan man ju studera tonkurvan för respektive element. Men hur gör man för att få en summerad kurva för båda elementen? Jag kan inte se något sådant val.

Kan det bero på att jag ännu inte köpt en licens och att funktionen är dold? Givetvis kommer jag att köpa en licens när jag går igång med mina simuleringar och filterfunderingar - jag vill bara veta om det går att få en "summagraf" för båda elementen.

Någon, kanske...?

[PontusEriksson]

Kapar den här tråden för en Basta!-fråga.

Om man lagt in en bas och diskant i Basta! kan man ju studera tonkurvan för respektive element. Men hur gör man för att få en summerad kurva för båda elementen? Jag kan inte se något sådant val.

Kan det bero på att jag ännu inte köpt en licens och att funktionen är dold? Givetvis kommer jag att köpa en licens när jag går igång med mina simuleringar och filterfunderingar - jag vill bara veta om det går att få en "summagraf" för båda elementen.

Någon, kanske...?

Du kan trycka F3 och välja "Show sum of...", tveksamt om det fungerar på demoversionen dock.

[Kalejdokom]

Tack, precis vad jag letade efter! Alternativet är dock inte tillgängligt i demoversionen. Bara att betala och va glad!

[celef]

tjena! kan man frysa kurva/kurvor i basta?

[Ragnwald]

Klistra den här tråden.

[Svante]

tjena! kan man frysa kurva/kurvor i basta?

Hmm, man kan ju alltid låta bli att pilla på parametrarna.

Alltså, det är inte så dumt som det låter, jag hantar att du vill se vad som ändras om du ändrar på en parameter. Kopiera systemet och låt bli att pilla på originalets parametrar, och pilla på kopian.

[phon]

Då kan det vara bra att ha olika färg på kurvorna.

[petersteindl]

Då kan det vara bra att ha olika färg på kurvorna.

+1 men det kan man väl ställa in.

[AndreasArvidsson]

Då kan det vara bra att ha olika färg på kurvorna.

+1 men det kan man väl ställa in.

Ja inga problem alls. Under appearance bara.

[petersteindl]

Jag använder mig av att ha fler filer i System list och dessa kan man ställa in var och en för sig under curves och i samband med appearance.

Sedan är det bara att klicka i System list på det man vill se.

Det finns massor med roliga saker man kan göra i basta.

MvH
Peter

[celef]

tjena! kan man frysa kurva/kurvor i basta?

Hmm, man kan ju alltid låta bli att pilla på parametrarna.

Alltså, det är inte så dumt som det låter, jag hantar att du vill se vad som ändras om du ändrar på en parameter. Kopiera systemet och låt bli att pilla på originalets parametrar, och pilla på kopian.

det har du rätt, det fungerar om än lite omständigare än den snabba frysknappen, jag använder frysknappen frekvent i edge (och overlay i arta) och kan inte leva utan den, därför önskar jag även denna finess i basta, så jag ber på mina bara knän... snääälla snääälla snääälla!

[KarlXII]

Klistra den här tråden.

Bra idé!

[LzM]

Om vill ska göra filter i Advanced Network och vill inkludera motståndet i spolarna, ska man lägga till ett motstånd parallellt över spolen eller i serie med?

[AndreasArvidsson]

Motståndet sitter ju i tråden som strömmer går genom så måste ju bli i serie.

[celef]

hej, kan man stänga av talspoleinduktansens påverkan på tonkurvan på något sätt? finns det möjlighet att ratta till tonkurvan med eq-reglar?

[rikkitikkitavi]

nej det går inte för minskar.du induktansen .påverkas ju impedansen.

du kan skapa en virtuell mätfil som.du lägger in istället för att prgrammet använder pistongmodellen och därmed.den karakteristiska fallet mot högre frekvenser.

vet inte om det går med modellerad impedans och mätfilsbaserad frekvenskurva. kanske mätfilen måste ha båda?

[Svante]

hej, kan man stänga av talspoleinduktansens påverkan på tonkurvan på något sätt? finns det möjlighet att ratta till tonkurvan med eq-reglar?

Sätt den till noll.

[celef]

alright, att sätta le till noll är ju en snabb åtgärd, tyvärr påverkas ju detta impedanskurvan som rikkitikavi skrev

fråga två, den om eq-reglar, finns det några sådana i programmet som man kan använda för att stuka till tonkurvan med?

[Svante]

Men... Jag måste fråga: Varför?

Tonkurvepåverkan som Le ger är ju lite speciell om Le loss inte är 1, så att jag ser inget sätt i Basta! att ta bort inverkan.

[celef]

alright, jag nöjer mig med att ändra le och dess förlust

men eq reglar då, kan man simulera systempåverkan av påförd eq?

[LasseA]

Jag har ett par saker jag funderat på gällande Basta.

1. När jag för in elementparametrar så blir den resulterande känsligheten alltid högre i Basta än i databladet, oftast 1.5-2dB högre. Vad beror det på och kan man göra något för att undvika det? Beror det på att Basta räknar i en oändlig Baffel och tillverkarna använder en IEC-baffel tro?

2. Egentligen inte en fråga specifik för Basta utan mer generellt för filterkonstruktion, men men.. Jag har noterat att då jag lägger till ett filter (HP/LP) till ett mellanregister så ökar elementets känslighet i passbandet (rätt ord?). Hur sjutton går det till?

[Svante]

Jag har ett par saker jag funderat på gällande Basta.

1. När jag för in elementparametrar så blir den resulterande känsligheten alltid högre i Basta än i databladet, oftast 1.5-2dB högre. Vad beror det på och kan man göra något för att undvika det? Beror det på att Basta räknar i en oändlig Baffel och tillverkarna använder en IEC-baffel tro?

Nu kan jag inte svara för hur tillverkarna gör, men det finns väl viss rimlighet i att de presenterar en mätning av något slag.

Basta! däremot måste ju presentera en beräkning. Den mest utförliga beräkningen som Basta! presenterar är tonkurvan. Om man sätter "Source voltage" till 2,83 V och mikavståndet till 1 m så är ju tonkurvan som visas känsligheten som funktion av frekvensen.

Då kan man läsa av känsligheten vid varje frekvens genom att titta på kurvan. När man har gjort det kanske man förstår att angiften av känslighet med en enda siffra egenetligen är ganska ... svårt.

Det rimliga att göra när man beräknar känsligheten som en enda siffra är att anta en förenklad modell. Det Basta! gör är att göra det för "medelhöga" frekvenser, vilket i sin tur görs genom att anta strålning i halvrymd, att Le=0 samt att konens rörelse är masskontrollerad.

Hur man ska göra när man mäter kan man väl tvista om, men rimligen väljer man en "medelhög" frekvens, alltså en i högtalarens passband, och anger den.

Givet ovanstående är det inte alls konstigt att siffrorna skiljer några dB.

2. Egentligen inte en fråga specifik för Basta utan mer generellt för filterkonstruktion, men men.. Jag har noterat att då jag lägger till ett filter (HP/LP) till ett mellanregister så ökar elementets känslighet i passbandet (rätt ord?). Hur sjutton går det till?

Hmm.

-Är det ett aktivt eller passivt filter du lägger till?
-Är filtret ENDA skillnaden mellan systemen?
-Kan du visa impedanskurvan för systemen?

Nivån KAN öka om kombinationen mellan elementets reaktiva impedans samverkar med filtrets reaktanser. Det gäller speciellt i en bandpasskonfiguration. Man får då betala det med att impedansen sett från förstärkaren sjunker. Förstärkaren lämnar då mer effekt och nivån stiger av den anledningen.

[Svante]

alright, jag nöjer mig med att ändra le och dess förlust

men eq reglar då, kan man simulera systempåverkan av påförd eq?

Basta! har ingen eq, nej (utom Linkwitztransformen).

[LasseA]

Nu kan jag inte svara för hur tillverkarna gör, men det finns väl viss rimlighet i att de presenterar en mätning av något slag.

Basta! däremot måste ju presentera en beräkning. Den mest utförliga beräkningen som Basta! presenterar är tonkurvan. Om man sätter "Source voltage" till 2,83 V och mikavståndet till 1 m så är ju tonkurvan som visas känsligheten som funktion av frekvensen.

Då kan man läsa av känsligheten vid varje frekvens genom att titta på kurvan. När man har gjort det kanske man förstår att angiften av känslighet med en enda siffra egenetligen är ganska ... svårt.

Det rimliga att göra när man beräknar känsligheten som en enda siffra är att anta en förenklad modell. Det Basta! gör är att göra det för "medelhöga" frekvenser, vilket i sin tur görs genom att anta strålning i halvrymd, att Le=0 samt att konens rörelse är masskontrollerad.

Hur man ska göra när man mäter kan man väl tvista om, men rimligen väljer man en "medelhög" frekvens, alltså en i högtalarens passband, och anger den.

Givet ovanstående är det inte alls konstigt att siffrorna skiljer några dB.

Det låter rimligt. En följdfråga: vid mätningar använder tillverkarna en IEC-baffel. Då jag försöker simulera element i en sådan baffel (för att jämföra simulerad med uppmätt kurva gällande konuppbrytningar) så blir den simulerade en enda bergochdalbana men simulering i oändlig baffel blir bättre. Varför uppvisar inte tillverkarnas mätningar dessa vindlingar?

2. Egentligen inte en fråga specifik för Basta utan mer generellt för filterkonstruktion, men men.. Jag har noterat att då jag lägger till ett filter (HP/LP) till ett mellanregister så ökar elementets känslighet i passbandet (rätt ord?). Hur sjutton går det till?

Hmm.

-Är det ett aktivt eller passivt filter du lägger till?
-Är filtret ENDA skillnaden mellan systemen?
-Kan du visa impedanskurvan för systemen?

Nivån KAN öka om kombinationen mellan elementets reaktiva impedans samverkar med filtrets reaktanser. Det gäller speciellt i en bandpasskonfiguration. Man får då betala det med att impedansen sett från förstärkaren sjunker. Förstärkaren lämnar då mer effekt och nivån stiger av den anledningen.

Ja, det var såklart som du beskrev det, impedansen är ju rejält mycket lägre med filtret, väääldigt låg

Nu fick jag en förklaring till varför vissa högtalare får en högre total känslighet än vad mellanregistret i sig har. Har trott att det mest handlat om att överlappning i delningsregionerna gör att summan blir högre men detta är ju en rimligare förklaring...

Edit: passivt filter och det är det enda som är ändrat.

[Svante]

Nu kan jag inte svara för hur tillverkarna gör, men det finns väl viss rimlighet i att de presenterar en mätning av något slag.

Basta! däremot måste ju presentera en beräkning. Den mest utförliga beräkningen som Basta! presenterar är tonkurvan. Om man sätter "Source voltage" till 2,83 V och mikavståndet till 1 m så är ju tonkurvan som visas känsligheten som funktion av frekvensen.

Då kan man läsa av känsligheten vid varje frekvens genom att titta på kurvan. När man har gjort det kanske man förstår att angiften av känslighet med en enda siffra egenetligen är ganska ... svårt.

Det rimliga att göra när man beräknar känsligheten som en enda siffra är att anta en förenklad modell. Det Basta! gör är att göra det för "medelhöga" frekvenser, vilket i sin tur görs genom att anta strålning i halvrymd, att Le=0 samt att konens rörelse är masskontrollerad.

Hur man ska göra när man mäter kan man väl tvista om, men rimligen väljer man en "medelhög" frekvens, alltså en i högtalarens passband, och anger den.

Givet ovanstående är det inte alls konstigt att siffrorna skiljer några dB.

Det låter rimligt. En följdfråga: vid mätningar använder tillverkarna en IEC-baffel. Då jag försöker simulera element i en sådan baffel (för att jämföra simulerad med uppmätt kurva gällande konuppbrytningar) så blir den simulerade en enda bergochdalbana men simulering i oändlig baffel blir bättre. Varför uppvisar inte tillverkarnas mätningar dessa vindlingar?

Jag tror inte att alla tillverkare mäter på IEC-baffel. Peerless mätte tex i halvrymd, dvs ett ekofritt rum med en reflekterande vägg som elementet satt i. Jag vet inte om de gör så fortfarande. Seas däremot har jag för mig mäter i IEC-baffel, och de elementen verkar också mycket sämre trots att de inte är det.

IEC-baffeln är egentligen ett ganska dumt påfund eftersom den tillför tonkurveeffekter som säkerligen inte uppstår i den slutliga konstruktionen. Som konstruktör måste man först plocka bort den och sedan tillföra sin egen baffels påverkan.

Det är många som inte förstår detta utan bara jämför kurvorna rakt av.

[LasseA]

Jag tror inte att alla tillverkare mäter på IEC-baffel. Peerless mätte tex i halvrymd, dvs ett ekofritt rum med en reflekterande vägg som elementet satt i. Jag vet inte om de gör så fortfarande. Seas däremot har jag för mig mäter i IEC-baffel, och de elementen verkar också mycket sämre trots att de inte är det.

IEC-baffeln är egentligen ett ganska dumt påfund eftersom den tillför tonkurveeffekter som säkerligen inte uppstår i den slutliga konstruktionen. Som konstruktör måste man först plocka bort den och sedan tillföra sin egen baffels påverkan.

Det är många som inte förstår detta utan bara jämför kurvorna rakt av.

Just ja, det har ju diskuterats tidigare nu när jag tänker efter (seas jämfört med scanspeak har jag för mig den gången). Det jag tänker på specifikt är dock att den påverkan IEC-baffeln "borde" ha på frekvensgången inte syns även på seas mätningar. En bildjämförelse:

Röd= IEC
Blå= oändlig baffel
Svart= seas datablad

[Svante]

Jag tror inte att alla tillverkare mäter på IEC-baffel. Peerless mätte tex i halvrymd, dvs ett ekofritt rum med en reflekterande vägg som elementet satt i. Jag vet inte om de gör så fortfarande. Seas däremot har jag för mig mäter i IEC-baffel, och de elementen verkar också mycket sämre trots att de inte är det.

IEC-baffeln är egentligen ett ganska dumt påfund eftersom den tillför tonkurveeffekter som säkerligen inte uppstår i den slutliga konstruktionen. Som konstruktör måste man först plocka bort den och sedan tillföra sin egen baffels påverkan.

Det är många som inte förstår detta utan bara jämför kurvorna rakt av.

Just ja, det har ju diskuterats tidigare nu när jag tänker efter (seas jämfört med scanspeak har jag för mig den gången). Det jag tänker på specifikt är dock att den påverkan IEC-baffeln "borde" ha på frekvensgången inte syns även på seas mätningar. En bildjämförelse:

Röd= IEC
Blå= oändlig baffel
Svart= seas datablad

Mm, jag vet inte hur det är med precis den du visar, men jag har gjort en del sådana jämförelser och det som är slående är att om man vill få en mätning att matcha med simuleringen så måste man ha geometrin VÄLDIGT lika i simulering och verklighet. Det gäller även mikrofonplaceringen.

Men tänker gärna att en högtalare har EN tonkurva, eller åtminstone bara en tonkurva i varje riktning. Men den varierar faktiskt även med avståndet, och de blir extra tydligt när man gör såna här jämförelser.

Jag minns en gammal tråd med en wellpapphögtalare som jag mätte på:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 262#192262

[LasseA]

Mm, jag vet inte hur det är med precis den du visar, men jag har gjort en del sådana jämförelser och det som är slående är att om man vill få en mätning att matcha med simuleringen så måste man ha geometrin VÄLDIGT lika i simulering och verklighet. Det gäller även mikrofonplaceringen.

Men tänker gärna att en högtalare har EN tonkurva, eller åtminstone bara en tonkurva i varje riktning. Men den varierar faktiskt även med avståndet, och de blir extra tydligt när man gör såna här jämförelser.

IEC-baffeln ska vara enligt spec. Mikrofonen placerade jag rakt framför elementet i baffeln, 1m avstånd. I den oändliga baffeln har jag "Far field response" ifyllt. (skillnaden mellan dessa 2 mikrofonplaceringar är tydlig men ingen är så "slät" som Seas datablad).

[Svante]

Mm, jag vet inte hur det är med precis den du visar, men jag har gjort en del sådana jämförelser och det som är slående är att om man vill få en mätning att matcha med simuleringen så måste man ha geometrin VÄLDIGT lika i simulering och verklighet. Det gäller även mikrofonplaceringen.

Men tänker gärna att en högtalare har EN tonkurva, eller åtminstone bara en tonkurva i varje riktning. Men den varierar faktiskt även med avståndet, och de blir extra tydligt när man gör såna här jämförelser.

IEC-baffeln ska vara enligt spec. Mikrofonen placerade jag rakt framför elementet i baffeln, 1m avstånd. I den oändliga baffeln har jag "Far field response" ifyllt. (skillnaden mellan dessa 2 mikrofonplaceringar är tydlig men ingen är så "slät" som Seas datablad).

Mm, och då är frågan var Seas har placerat miken .

Det kan vara närmare, då blir det slätare. Prova 30 cm. Eller, prova på flera ställen så kanske du kommer på var miken har stått .

[Jockeee]

Hallå!
Slänger in en liten fråga här.
Jag håller på att simulera ett par 2-vägs vägghögtalare (alltså hängda på väggen). När jag i baffeldesigner kryssar i rutan "Box is mounted on a wall" eller vad den nu heter så ser responskurvan ut som en puckelpist i världsklass jämfört med om högtalaren inte hänger på väggen. Jag har även kryssat i "Baffle and wall are parallel".
Jag undrar om detta är helt normalt eller om det är jag som har missat nåt?

[Svante]

Hallå!
Slänger in en liten fråga här.
Jag håller på att simulera ett par 2-vägs vägghögtalare (alltså hängda på väggen). När jag i baffeldesigner kryssar i rutan "Box is mounted on a wall" eller vad den nu heter så ser responskurvan ut som en puckelpist i världsklass jämfört med om högtalaren inte hänger på väggen. Jag har även kryssat i "Baffle and wall are parallel".
Jag undrar om detta är helt normalt eller om det är jag som har missat nåt?

Det är normalt och det är så det blir, se verifiering av det i den här tråden:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 262#192262

Snedställning av baffeln är typiskt bra.

Om bakväggen har absorbent avtar puckligheten mot högre frekvenser, men de första finns kvar eftersom absorbenter inte brukar absorbera lågfrekvens så bra. Absorbent kan inte modelleras i Basta!.

[Jockeee]

Det är normalt och det är så det blir, se verifiering av det i den här tråden:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 262#192262

Snedställning av baffeln är typiskt bra.

Om bakväggen har absorbent avtar puckligheten mot högre frekvenser, men de första finns kvar eftersom absorbenter inte brukar absorbera lågfrekvens så bra. Absorbent kan inte modelleras i Basta!.

Tack för svaret
Ska trixa lite med snedställd baffel och se vad som händer.

[Fjonkalicious]

@svante:

Jag saknar biblioteket med element till Basta! Själv tycker jag att mata in parametrar är det svåraste momentet och har alltid varit glad att kunna finna några "standardelement" i biblioteket.

Men nu hittar jag det inte längre

Vill påpeka att jag har en köpt licens.

Mvh
Filip

[Svante]

Jahaja, det försvann i flytten av hemsidan till webhotell.

Nu ska det gå.

[Richard]

Under " Box" så kan du välja hur mycket dämpmaterial du ska ha i lådan. Du kan stoppa in långt över 100% av lådvolymen.
Hur kan det komma sig ? - avser det att dämpmaterial pressas/ komprimeras in i lådan, och hur påverkar det basreflexfunktionen ? Enligt programmet blir kurvorna bara bättre vid 200% komprimering om det används en aning för liten låda till tex ett 12 element.

Vad är haken ? Det verkar enligt programmet gå utmärkt att använda en 60 liters låda till en 12 bas om du dämpar 200% dämpmaterial av lådvolymen.
Frekvenskurvan blir bara snyggare och basen går djupare.

Du verkar kunna påverka den interna volymen i lådan med väldigt mycket, om det är möjligt att dämpa mera än 100 % i Basta !

Stämmer mitt resonemang ?

Med vänlig hälsning, Richard.
_________________
Det räcker med ett ackord för att utvärdera en hifianläggning.

[DQ-20]

Vad är haken ?

Hårt packat dämpmaterial ger ökad dämpning, dvs. q-värdet sjunker. Man eldar alltså bort verkningsgrad. Vid måttlig dämpning är förlusterna låga men ju mer man trycker in, desto större blir förlusterna. Du kan leta fram IÖ:s artikel om LTS basmoduler. Där finns exempel på hur man empiriskt kan se hur effekten av dämpmaterialet ökar ju mer man mosar in men bara till en viss punkt. Därefter går det bakåt. I fullregisterlådor tillkommer andra problem. Nu var det ett tag sen jag pillade med Basta men "viso" handlar bara om den isotermiserande effekten, inte dämpningen. Det material man peta in i Bastas "viso" är alltså förlustfritt. En fulldämpad sluten låda ger alltså lite lägre output kring resonansfrekvensen än vad Basta visar. Jag brukar köra med IÖ:s empiriskt bestämda konstanter, dvs. ca 13% ökning av Vb (akustisk) pga isotermisering i praktiska basreflexlådor och ca 25% ökning i fulldämpade slutna lådor. Teoretiskt max är ca 40%. Nåja... Man kan mecka med "viso" tills man når dessa ökningar av den virtuella lådvolymen. "viso" 100% betyder max isotermisering, inte att lådan är helt full med dämpmaterial.

[BPM]

Finns det någon "elementdatabas" till basta där man enkelt kan infoga ett element och börja labba? Likt gamla LspCAD lite där databasen idag tyvärr är extremt outdated..

[Morgan]

Finns det någon "elementdatabas" till basta där man enkelt kan infoga ett element och börja labba? Likt gamla LspCAD lite där databasen idag tyvärr är extremt outdated..

Sent svar:
Ja. Men tyvärr ganska få element.
http://www.tolvan.com/basta_1_2_0_2/drivers/

[Elfsberg]

Jag sträcker upp min hand. Hoppas det är rätt tråd bara..?

Hur många watt i en förstärkare motsvarar 30 volt?
Jag vill veta hur mycket elementet står pall.

(för övrigt är det L26ROY)

[AndreasArvidsson]

Jag sträcker upp min hand. Hoppas det är rätt tråd bara..?

Hur många watt i en förstärkare motsvarar 30 volt?
Jag vill veta hur mycket elementet står pall.

(för övrigt är det L26ROY)

Det beror på elementets impendans.

Effekten = spänningen^2 / impendansen

L26ROY har en nominell impendans på 4ohm vilket ger 30^2 / 4 = 225w.

[Emanuelgbg]

Har för mig att jag läst om hur jag lägger in ett diskantelement i Basta! men hittar inte det. Så.. hur gör jag?

Kollar lite snabbt om jag kan använda elementen jag har hemma för en 3-vägare eller om jag ska låta bli?

Seas L22rn4x/
Seas Ca18rly
Seas 22taf/g

[Elfsberg]

Jag har "slarvat bort" min Basta-nyckel. Datorkrasch.
Hårddisken finns kvar.. nån aning om man kan leta på nyckeln nånstans?

[Svante]

Jag har "slarvat bort" min Basta-nyckel. Datorkrasch.
Hårddisken finns kvar.. nån aning om man kan leta på nyckeln nånstans?

Man kan skicka mig ett mail med mailadressen som jag skickade licensen till, så skickar jag den igen.

[Elfsberg]

Tusen tack!

Jag skickade ett mail häromdagen, det vart kanske nå fel med det(?), och jag antog då jag inte fick något svar att jag helt enkelt förbrukat min nyckel då jag krånglat på samma vis förrut. Nu är nyckeln sparad på mailen för gott!

Jag försökte söka på gamla mail från dig men hittade inget. Jättekonstigt, för jag har ju bevisligen fått mail från dig förrut. Kanske kan jag inte med gmail riktigt..

[schmutziger]

Är utvecklingen på basta! nedlagd?
Där finns ju en hel del förbättringar som skulle kunna göras
Basta! är inte helt tjenis med win8.1 tex. iaf på min dator.

[celef]

ja vad händer egentligen? jag önskar kunna simulera aktiva filter upp till 48db/oktav, det bör ju gå att programera ganska fort kan jag tycka, som inte kan ett dugg om att programera!

jag skulle även vilja ha en "latmansknapp" för filterberäkningen, jag skulle vilja kunna välja l-r eller butt eller bess karaktär direkt istället för att behöva mata in en massa q-värden

[celef]

* B * U * M * P *

ja vad händer egentligen? jag önskar kunna simulera aktiva filter upp till 48db/oktav, det bör ju gå att programera ganska fort kan jag tycka, som inte kan ett dugg om att programera!

jag skulle även vilja ha en "latmansknapp" för filterberäkningen, jag skulle vilja kunna välja l-r eller butt eller bess karaktär direkt istället för att behöva mata in en massa q-värden

[Imbecillen]

Har en fråga som ni säkert kan svara på..

Diskant i Basta? Hur gör jag för att simulera den rätt, har läst på om programmet och har förstått att det är olika grupper man ska fylla i under Driver tabben. Men om man saknar någon information, som det verkar göra på de flesta diskanter (typ vas, eftersom det inte används), hur gör man då? Jag vill kunna simulera för att se så mina kurvor går ihop och beräkna delningsfilter..

Det här elementet t.ex:
http://www.parts-express.com/pedocs/specs/275-059s.pdf

[Maccis]

Vilka OS fungerar !Basta med?

När kommer det till MacOs?

Finns det simuleringsprogram av subwoofers/basar till MacOs?

[schmutziger]

Svante: Kommer det nån ny version av basta! eller är den sista versionen släppt sen länge?

[Svante]

Svante: Kommer det nån ny version av basta! eller är den sista versionen släppt sen länge?

Nja, jag har ju inte släppt någon ny version på ganska länge nu, men jag har heller inte tagit något beslut att inte utveckla den mer. Så svaret är att jag inte vet. Hursomhelst så kommer en ny version inte att innehålla några revolutionerande nyheter, och vara fri att uppgradera till.

[schmutziger]

Svante: Kommer det nån ny version av basta! eller är den sista versionen släppt sen länge?

Nja, jag har ju inte släppt någon ny version på ganska länge nu, men jag har heller inte tagit något beslut att inte utveckla den mer. Så svaret är att jag inte vet. Hursomhelst så kommer en ny version inte att innehålla några revolutionerande nyheter, och vara fri att uppgradera till.

Jag håller tummarna för att du ska drabbas av en plötslig dos av inspiration och släppa en ny version med en massa godis, om inte så tänk dig vad kul om man skulle kunna plotta upp 0gr 10gr 20gr samtidgt och se filtrets påverkan på alla tre vinklar/element konfigs samtidigt. Väldans användbart särskilt om man kan offseta dem med
eg så skulle det räcka med en extra ruta i measured fliken där man assignar varje mätfil en bokstav/sifferkombination som sedan kombineras separat
Det hade varit trevligt!

[Emanuelgbg]

Basta och mitt W10 är inte kompisar just nu. Kan fylla i serienr och för en halv sekund startar sedan Basta! för att lika snabbt fada bort och försvinna. Provat att installera om men utan lycka.

[AndreasArvidsson]

Testa att köra som administratör. Blir det bättre då?

[Emanuelgbg]

Står som admin redan.

[AndreasArvidsson]

Testa att högerklicka på exe-filen och välj "kör som administratör". Det brukar fungera för mig.

[Emanuelgbg]

Spännande med datorer men nu funnkade det. Tack!

[Tarzan]

Jag undrar vart fliken "measured respons" tagit vägen. Finns det inget sätt längre att importera uppmätt data?

edit: tänkte bara säga att det är fullversionen och v.2.0.0.1

[Svante]

Ja, eftersom jag sedan årsskiftet har lagt ner Tolvan (firman) så säljer jag inte längre Basta! och Sirp. Så nu är de fria i befintligt skick. Skarpa serienummer finns på hemsidan.

[Cortado]

Ja, eftersom jag sedan årsskiftet har lagt ner Tolvan (firman) så säljer jag inte längre Basta! och Sirp. Så nu är de fria i befintligt skick. Skarpa serienummer finns på hemsidan.

Det är ju en himla synd tycker jag, även om det såklart är en trevlig gest att freeware'a programmen. Du har inte funderat på att opensourca dem?.. kan tänka mig att det finns några här på faktiskt som kanske skulle känna inspiration att göra något med dem..

[Svante]

Ja, eftersom jag sedan årsskiftet har lagt ner Tolvan (firman) så säljer jag inte längre Basta! och Sirp. Så nu är de fria i befintligt skick. Skarpa serienummer finns på hemsidan.

Det är ju en himla synd tycker jag, även om det såklart är en trevlig gest att freeware'a programmen. Du har inte funderat på att opensourca dem?.. kan tänka mig att det finns några här på faktiskt som kanske skulle känna inspiration att göra något med dem..

Nä, det går inte pga att det finns delar som är gemensam med annan kommersiell mjukvara.

[Froggy]

Hur simulerar man en "vägghängd/väggnära" högtalare typ INO a1 eller Naqref's högtalare OrthoPluttonisk30
(viewtopic.php?f=21&t=11362&full=1) där fronten har två plan?

[Evil_Homer]

Ja, eftersom jag sedan årsskiftet har lagt ner Tolvan (firman) så säljer jag inte längre Basta! och Sirp. Så nu är de fria i befintligt skick. Skarpa serienummer finns på hemsidan.

Såg att AE rekommenderade ditt program igår, det är väl ett ganska fint erkännande kan jag tycka.

[Svante]

Vad är AE?

[MagnusÖstberg]

https://www.facebook.com/aespeakers/pos ... 1579038057

De som gör de bästa elementen jag känner till
http://aespeakers.com/

[Svante]

Det var ju roligt!

[dewpo]

Tråkigt att utvecklingen av Basta lagts ner Om det någon gång åter upptas skulle jag vilja föreslå att filter konstruktionen som nu är lite splittrad sammanfogas till en för hela konstruktionen det skulle ge bättre överblick.
... men nu till frågan. Avståndet till vägg är det 3 fix punkter för ett plan man anger? och att ange en hörn placering är inte möjligt? eller har jag missförstått?

[Tarzan]

Tråkigt att utvecklingen av Basta lagts ner Om det någon gång åter upptas skulle jag vilja föreslå att filter konstruktionen som nu är lite splittrad sammanfogas till en för hela konstruktionen det skulle ge bättre överblick.
... men nu till frågan. Avståndet till vägg är det 3 fix punkter för ett plan man anger? och att ange en hörn placering är inte möjligt? eller har jag missförstått?

Så har jag också förstått det.

[i]

Hur funkar MOL-kurvan egentligen? Jag har lagt in ett element med Xmax 38mm men resulterande "Cone excursion at MOL" håller sig under 4mm!

[Tarzan]

Hur funkar MOL-kurvan egentligen? Jag har lagt in ett element med Xmax 38mm men resulterande "Cone excursion at MOL" håller sig under 4mm!

Kan det vara effekten som begränsar? eller lådan? Eller någonting helt annat? Testa att ändra parameter för parameter och se hur MOL ändras Vad är det för typ av låda?

Jag har för mig att jag läst någonstans att basta inte använder x-max peak, utan x-max rms vilket blir lägre, men så mycket tycker jag inte att det borde påverka. Dessutom kan det vara så att jag kommer ihåg helt fel, eller bara tolkade fel.

[i]

Hur funkar MOL-kurvan egentligen? Jag har lagt in ett element med Xmax 38mm men resulterande "Cone excursion at MOL" håller sig under 4mm!

Kan det vara effekten som begränsar? eller lådan? Eller någonting helt annat? Testa att ändra parameter för parameter och se hur MOL ändras Vad är det för typ av låda?

Jag har för mig att jag läst någonstans att basta inte använder x-max peak, utan x-max rms vilket blir lägre, men så mycket tycker jag inte att det borde påverka. Dessutom kan det vara så att jag kommer ihåg helt fel, eller bara tolkade fel.

Jag har prövat lite varianter men den vill inte över 4mm. Jo, om man höjer max voltage under "Power amplifier" till totalt orealistiska värden (som motsvarar typ 20000W i 8 Ohm. Och då kommer kurvan ändå inte i närheten av 38mm. (Elementet har max power på 2000W.)
Varför man ha 38mm Xmax när man inte kan komma i närheten av det med tillåten effekt?

[AndreasArvidsson]

Använd slaglängd är kraftigt påverkad av frekvens. Kolla vid 1Hz så ser du att xmax är betydligt högre. Om du har låg xmax även vid 1Hz så testa att välja en mycket större låda. Du kan ju ta en IB för sakens skull. Om du fortfarande inte får högre xmax så kolla så du inte har något filter aktivt. Basta kommer visa korrekt slaglängd så länge det inte finnas någon begränsande faktor. Värt dock att påpeka är att Basta visar slagländen för RMS spänning.

[i]

Nu fick jag till cone excursion MOL på ca 25mm. Vet inte exakt vad jag gjorde dock. Men fick ett nytt designförslag på större låda. Men kurvan (cone excursion MOL) går rak från 20Hz och nedåt i frekvens.
Hm, får nog jobba lite mer med Basta så blir van. Tack för tipsen f ö!

[i]

Jag håller på o blir lite vansinnig på "system" överst i Basta!. Det tycks dyka upp olika system lite som det vill när jag öppnar en basta-fil. Jag har beräknat på olika element separat (subwoofers) men det blandas vilt i "system"-rutan mellan elementen när jag öppnar elementfilerna.
Dessutom: varför sparas två olika typer av filer; .basta och .bastaelement? (Enligt user guide så ska "system" motsvara ett element.)

Hur är det tänkt att man ska använda "system" resp driver datat?

[AndreasArvidsson]

En driver är ju för ett enskiljt element. System har även filter, låda mm inblandat. Det är en högtalare sas.

Men ja hur basta laddar in gamla filer vid uppstart har alltid förundrat mig med.

[i]

En driver är ju för ett enskiljt element. System har även filter, låda mm inblandat. Det är en högtalare sas.

Men ja hur basta laddar in gamla filer vid uppstart har alltid förundrat mig med.

Så då väljer man .bastaelement när man vill modellera en ny låda etc för ett visst element, medan man väljer .basta när man vill jobba vidare med en viss kombination av element och låda etc.

Men hur gör man om man vill välja flera "system" samtidigt (dvs de man vill ha, inte de som slumpmässigt (?) dyker upp) - det vill man ju göra om man vill se t ex både woofer, mid och tweeter samtidigt?

[i]

En driver är ju för ett enskiljt element. System har även filter, låda mm inblandat. Det är en högtalare sas.

Men ja hur basta laddar in gamla filer vid uppstart har alltid förundrat mig med.

Så då väljer man .bastaelement när man vill modellera en ny låda etc för ett visst element, medan man väljer .basta när man vill jobba vidare med en viss kombination av element och låda etc.

Men hur gör man om man vill välja flera "system" samtidigt (dvs de man vill ha, inte de som slumpmässigt (?) dyker upp) - det vill man ju göra om man vill se t ex både woofer, mid och tweeter samtidigt?

Kom på det. Det är bara att göra "Open" på de .basta-filer man vill ha, en efter en.

[Kraniet]

Jag lyckas inte hitta hur jag ska importera frekvensmätningar i programmet. Fliken Measured Response som visas i manualen finns inte?

[Svante]

Box tab

On the box tab the type of box and the box size is selected. The data for baffle edge diffraction, ie the baffle step is entered in the baffle designer, which can be started by the baffle designer button or from the tools menu.

Box types:
•Baffle. The driver is mounted in a baffle. If edge diffraction is disabled, the baffle size is considered infinite. If edge diffraction is enabled, the baffle works as an open baffle, with the radiation from the back side allowed to interfere with the front side radiation.
•Large closed box. This produces the same result as a closed box, but with an infinite box volume. If edge diffraction is disabled, the response is identical to that of the infinite baffle.
•Closed box. This box shields the signal from the back of the driver and adds suspension stiffness to the system.
•Vented box. Also known as bass-reflex. This box has an additional opening; the vent, which typically extends the response towards lower frequencies.
•Bandpass box (1 vent). The driver is mounted between two cavities, of which one is vented.
•Bandpass box (2 vents). The driver is mounted between two cavities; both are vented.
•Measured response. The frequency response and electrical impedance of the driver and box is measured in an external program and imported to Basta! The electric circuit can be designed in Basta! just as if the response of the driver and box was simulated. The curves are imported on the measured response tab, which appears when “measured response” is selected.

[kimmen]

Väldigt trevligt program det här, men jag har en liten fundering som jag undrar om den kanske beror på något fel jag gör eller om jag stött på någon liten bugg.

Jag har gjort impedansmätningar med Sirp och alla visar ett fashopp vid c:a 16 kHz när man läser in dem i Basta som elementimpedans, men inte när man tittar på dem i Sirp.
Resistanskomponenten verkar bli negativ ovanför den frekvensen i Basta vilket ger ganska skumma effekter när man sätter in ett seriemotstånd till elementet t.ex.

Se den bifogade bilden. Två av filerna som strular är medskickade också, en mätt på ett motstånd och en mätt på ett baselement i låda.
Kan det vara relaterat till att samplingsfrekvensen var 96 kHz?

[Kraniet]

Jag har en fundering ang MOL-kurvan och Xmax. ÄMOL verkar beräknas på ca 0,7*Xmax, varför gör den det?

[jonasp]

RMS vs peak?

[Kraniet]

RMS vs peak?

Jo jag antar det är RMS. Men det känns ju som att MOL borde visa max-värdet?

[jonasp]

RMS vs peak?

Jo jag antar det är RMS. Men det känns ju som att MOL borde visa max-värdet?

Jag menar att slaglängd anges som peak, men max SPL motsvarar ett RMS-värde. Då uppstår ju den faktorn.

[Kraniet]

RMS vs peak?

Jo jag antar det är RMS. Men det känns ju som att MOL borde visa max-värdet?

Jag menar att slaglängd anges som peak, men max SPL motsvarar ett RMS-värde. Då uppstår ju den faktorn.

Ja just det.. det är ju sant förstås..

[Imbecillen]

Säkert en dum fråga som redan besvarats, men hittar inget om det när jag söker.

Försöker ta reda på vad platten på röda kurvan (cone excursion at MOL) faktiskt innebär. Xmax på mitt element är satt till 7mm, platån kommer redan vid 5mm. Innebär det att lådan bara gör så att elementet inte får större utslag och där med är "rätt designad", eller är xmax uppnått på något sätt? Riskerar jag distortion när det är en platå?

[gopnik]

Du måste nog gå in i Source-fliken och öka förstärkarens maximala spänningssving. Det ser ut som om den tänkta förstärkaren klipper.

[Imbecillen]

Du måste nog gå in i Source-fliken och öka förstärkarens maximala spänningssving. Det ser ut som om den tänkta förstärkaren klipper.

Nope, ingen skillnad.. Den står på 2.83v nu, vilket jag antar är normalt. Ökar jag påverkas bara system respons. Ändrar jag voltage limit under power amplifier/AC-bass fliken peakar max excursion något ytterligare, men platån ligger kvar stadigt på samma ställe. Men som du säger, något gör att det klipper? Kurvan ser inte bra ut i min värld!

[Michael]

Kan det va så att xmax ritas som rms i grafen. Andra värden i grafen är det och då kanske även xmax... även om det känns konstigt för just xmax, men blir ju mer 'rättvist' rita allt i rms.

PS. I en gammal simulering jag gjort så ritas xmax vid 20mm i grafen. För ett element med angivet xmax ±28mm. ...rotenurtvå!

//Michael

[gopnik]

Ändrar jag voltage limit under power amplifier/AC-bass fliken peakar max excursion något ytterligare, men platån ligger kvar stadigt på samma ställe.

Precis, det är den du ska höja! Jag mindes fel flik. Du kan behöva öka rätt ordentligt för att det ska blir bra. En fördubbling ger bara 3 dB extra, och du ser ut att behöva minst tio decibel. Börja med att lägga på en nolla. Om du i det här skedet är helt ointresserad av hur stor förstärkare som kommer behövas kan du lägga på flera nollor på en gång, tills klippningen försvinner.
Det kan dock vara värt att hålla reda på hur mycket spänning det kommer gå åt att nå MOL, så man inte bygger ett jättesystem med enorm kapacitet - men så dålig känslighet att man aldrig kommer ha råd med en stor nog förstärkare (av bra kvalité) att kunna driva det fullt ut.

Det kan även bli så att porten fortsatt begränsar MOL, så att den tar stopp innan elementet når sin Xmax. Du får använda fler portar i så fall. En trängre port klarar högre strömmningshastigheter, så ett trick kan vara att byta en 4" port mot två-tre 3" och tillåta 15 m/s i stället för 10 m/s.

Kan det va så att xmax ritas som rms i grafen. Andra värden i grafen är det och då kanske även xmax... även om det känns konstigt för just xmax, men blir ju mer 'rättvist' rita allt i rms.

Ja, så kan det ju vara! Men är det känns ju mer än lite konstigt...

[Imbecillen]

Har laborerat fram och tbx med två element som är rätt lika varandra nu, bortsett från xmax som är 7mm respektive 12mm. Skillnaden på platå och inte platå är bara xmax värdet. Det är dessutom enligt Svante (efter att ha läst en del forum) ett RMS värde som ni säger, detta för att inte blanda ihop olika värden i programmet.

Jag insåg att min port var väldigt stor, minskade den i diameter, ökade också max velocity och kom fram till ett rimligt resultat till slut. Platån är helt enkelt när xmax är nådd. För stor port = inget motstånd = för stort konutslag...

[gopnik]

Njae, det fungerar snarare tvärt om. Med en för liten port kommer porten komprimera. Då ökar konutslaget. Större port innebär att konutslagen hålls så låga som möjligt även vid högre nivåer.

[Imbecillen]

Njae, det fungerar snarare tvärt om. Med en för liten port kommer porten komprimera. Då ökar konutslaget. Större port innebär att konutslagen hålls så låga som möjligt även vid högre nivåer.

Hm, men jämför ett element i fri luft, det slår ju i xmax vid väldigt lite effekt i jämförelse med ett element som sitter i en sluten låda?

Efter labbande är iaf resultaten så här nu mellan de två elementen jag testat. Den vassa röda kurvan är den som tidigare hade platå. Bör man titta på system respons eller max output level MOL när man överväger systemets kapacitet? Antar att max output level är den kurvan man vill ska vara snygg?

[paa]

Njae, det fungerar snarare tvärt om. Med en för liten port kommer porten komprimera. Då ökar konutslaget. Större port innebär att konutslagen hålls så låga som möjligt även vid högre nivåer.

Hm, men jämför ett element i fri luft, det slår ju i xmax vid väldigt lite effekt i jämförelse med ett element som sitter i en sluten låda?

Runt avstämningsfrekvensen ligger luftpelarens svängningar i fas med elementet, detta ökar trycksvariationerna i lådan så att elementet bromsas i samma grad som portens output ökas. Men om porten inte orkar med att pumpa tillräckligt med luft in och ut ur lådan så bromsas inte elementet lika mycket.
Med elementet i fri luft har man naturligtvis ingen sådan hjälp att porten.

[solhaga]

Jag försöker simulera en öppen baffel för att bland annat ta reda på hur mycket konen rör sig (röd kurva) vid 20 Hz med dipolkompensation.
Varje element har varsin förstärkare. Gör jag rätt i att ange att de tre element är i "series".



Eller finns det ett annat sätt?

[sammel]

Jag försöker simulera en öppen baffel för att bland annat ta reda på hur mycket konen rör sig (röd kurva) vid 20 Hz med dipolkompensation.
Varje element har varsin förstärkare. Gör jag rätt i att ange att de tre element är i "series".
Eller finns det ett annat sätt?

Jag provade lite tror att det funkar bäst att ha dom i series 1 för i series 3 blir dom väl
seriekopplade och jag tycker att man kan betrakta dina som parlellkopplade,
fast jag fattar inte att series 1 betyder betyder paralell men eftersom
senstiviteten ökar när man väljer det så borde det vara mest rätt tycker jag.

[solhaga]

Sätter jag "series" till 1, så blir konutslaget vid 20 Hz 43 mm istället för 14 mm, det vill säga tre gånger så mycket.
Det är inte i enlighet med mina praktiska erfarenheter.

Jag misstänker att man får kombinera de två sätten i mitt fall; "series" = 3 för konutslag och "series" = 1 för SPL.

Jag blir gärna uppläxad.

[sammel]

Borde det inte bli mindre konutslag om man kör tre i serie än tre i paralell paralell.
Och med obegränsad strömkapasitet på förstärkaren så borde konutslagen va samma om man kör en två eller tre element i paralell,
tycker jag, vilket händer om man kör på en,två eller tre drivers med series 1 i Basta.

[petersteindl]

Jag vet inte riktigt vad ni far efter?

Man kan definiera ett visst konutslag som ett resultat proportionellt mot given inspänning eller som resultat proportionellt mot given akustisk SPL.
3 element i serie gör att impedansen ökar med en faktor 3 i jämförelse med 1 element.
3 element parallellt gör att impedansen minskar med en faktor 3 i jämförelse med 1 element.

Skillnaden i impedans beroende på parallellkoppling eller seriekoppling är en faktor 9.

Med konstant spänning som input så är effektuttaget 9 ggr mer med parallellkoppling av elementen.

Det yttrar sig i två skilda akustiska utnivåer i SPL.

Konutslag i mm brukar man relatera till utnivån i dB i SPL. Hur många dB kan man åstadkomma på 1 meter med givet max konutslag.

[solhaga]

Varje element har varsin förstärkare.

Om jag med ett element får ett konutslag på 42 mm vid SPL 95 dB, så borde tre element bara behöva 14 mm konutslag för samma SPL.
Det blir mindre i verkligheten då de tre elementen knuffar samma luft.

Om jag lurar Basta! enligt ovan så kan jag se detta.

[sammel]

Varje element har varsin förstärkare.

Om jag med ett element får ett konutslag på 42 mm vid SPL 95 dB, så borde tre element bara behöva 14 mm konutslag för samma SPL.
Det blir mindre i verkligheten då de tre elementen knuffar samma luft.

Om jag lurar Basta! enligt ovan så kan jag se detta.

Det håller jag med om, samma SPL mindre konutslag med fler element

[Calleberg]

Varje element har varsin förstärkare.

Om jag med ett element får ett konutslag på 42 mm vid SPL 95 dB, så borde tre element bara behöva 14 mm konutslag för samma SPL.
Det blir mindre i verkligheten då de tre elementen knuffar samma luft.

Om jag lurar Basta! enligt ovan så kan jag se detta.

Använder inte Basta men när det korvar till sig på det där viset brukar jag skala ner och simulera med endast ett element.
Sen är det bara att räkna i huvudet, Två element ger +6dB SPL och 3st borde väl då rimligen betyda +9dB, teoretiska sifror såklart.
Men jag tror att ditt antagande är korrekt, 14mm för tre element är lika med 42mm för ett.

Med det sagt, dipoler är såååå 90 tal. Jag trycker du borde undersöka om ett par kvasikardoider kanske kan vara nåt. Mest bara för att du är du.... Det blir inte så slösaktigt med konutslaget på det viset.
Det borde kanske gå att simulera med en dsp och befintliga låddor. Bara för att testa.
Lite inspiration kan du nog få om du lusläser mellan raderna vad som skrivits om pi220
Härifrån och frammåt är en bra början:
viewtopic.php?f=20&t=66195&hilit=Pi220&start=120#p1955608

Floyd gillar inte heller Dipoler
https://www.audiosciencereview.com/foru ... ost-166829

[solhaga]

Varje element har varsin förstärkare.

Om jag med ett element får ett konutslag på 42 mm vid SPL 95 dB, så borde tre element bara behöva 14 mm konutslag för samma SPL.
Det blir mindre i verkligheten då de tre elementen knuffar samma luft.

Om jag lurar Basta! enligt ovan så kan jag se detta.

Använder inte Basta men när det korvar till sig på det där viset brukar jag skala ner och simulera med endast ett element.
Sen är det bara att räkna i huvudet, Två element ger +6dB SPL och 3st borde väl då rimligen betyda +9dB, teoretiska sifror såklart.
Men jag tror att ditt antagande är korrekt, 14mm för tre element är lika med 42mm för ett.

Ja, man får skumma lite med ögonen.

Med det sagt, dipoler är såååå 90 tal. Jag trycker du borde undersöka om ett par kvasikardoider kanske kan vara nåt. Mest bara för att du är du.... Det blir inte så slösaktigt med konutslaget på det viset.
Det borde kanske gå att simulera med en dsp och befintliga låddor. Bara för att testa.
Lite inspiration kan du nog få om du lusläser mellan raderna vad som skrivits om pi220
Härifrån och frammåt är en bra början:
viewtopic.php?f=20&t=66195&hilit=Pi220&start=120#p1955608

Floyd gillar inte heller Dipoler
https://www.audiosciencereview.com/foru ... ost-166829

Ja, att göra en no brainer OB-lösning en gång till är kanske inte så sexigt.

Jag kopierar det ovanstående och fortsätter i min OB-tråd.