Helmut skrev:Har några självutnämnda experter i min omgivning som påstår att vanliga element inte går att använda i en hemmabio. Mina vänner uppger att vanliga element inte klarar ljudvolymen och att man ska använda kompressordrivare och horn.
När jag letar efter frekvenskurvor på kompressordrivare får jag inte upp några frekvenskurvor eller så verkar det som om man bara uppger frekvenskurvan för bara kompressordrivaren.
Hur får jag till det med kompressordrivare från en tillverkare och ett horn från en annan tillverkare. Har sökt på nätet men inte hittat några bra förslag på hur jag kombinerar ihop dessa enheter?.
Funderar på om jag kan använda samma kompressordrivare till både mellan och diskanten. Funderar på att köpa 6 kompressordrivare och tre lite större horn till mellanregistret och tre mindre horn till diskanten. tittar jag i databladen verkar det som om vissa kompressordrivare går ganska långt ner i mellanregistret och högt upp i diskanten men jag tvivlar på att det finns horn som klarar hela registret från ca 1000 Hz och upp till minst 18000 Hz med samma horn.
Kompressordrivarna verkar ha en hög verkningsgrad hur kommer motstånden som i delningsfiltren att på verka ljudet om jag ska ner från 110 db till runt 90 db för att fungera med ett vanligt hifi element i basregistret.
Självutnämnda experter ja...
Alltså, man kan ju påstå precis vad som helst!
Fakta är att man i en hemmabio (under förutsättningen att man vill uppleva filmen som den är tänkt) vet precis hur mycket ljud som behöver kunna skapas: 105 dB från en kanal. Det föreskrivs nämligen av standarden, så starkare ljud än så går inte att koda.
Peakljudtrycket från musik kan vara mycket större, eller vad som helst som ligger på CD förresten. Det behöver ju inte vara just musik.
Nu är 105 dB förvisso mycket. Det är definitivt ett ljudtryck som många högtalare har svårt att klara. En högtalare med en känslighet om 87 dB (dB@2,83V, 1m = snittkänslig) behöver typ 28 dB mer än så för att nå 105 dB på lyssningsplats. Det är typ 600 W, och det klarar inte alla högtalare. 88 dB kräver 500 W, 92 dB kräver 200 W...
Men långt ifrån alla filmer är fullt utstyrda och långt ifrån alla har 3,16 meter till lyssningsplats, och långt ifrån alla spelar filmerna på rätt nivå. Väldigt många uppfattar att det är på tok för starkt med kalibrerad nivå. Har man dessutom ett rum där man sitter mer än rumsradien bort från högtalarna kan man direkt halvera effekten (eftersom runmet då levererar halva ljudeffekten) om högtalarna man använder är bredstrålande (jag föredrar dock mera väldämpade rum än så).
Så hur mycket man behöver är lite en smaksak, och en fråga om förutsättningar.
Sen är det också så att diskanten (en vanlig domediskant fast av högsta klass) faktiskt kortvarigt tål väldigt mycket, tusen watt är inga konstigheter. Men långvarigt är det precis tvärtom, då tål den mycket mindre än basen. Så om något vill jag nog hävda att det är i den undre delen av topphögtalares (den som jobbar från 80 Hz och uppåt) register som det inte räcker till, i förekommande fall. Grundtoner från röster kan få många högtalare att låta riktigt illa vid t ex skrikande på film. En vanlig 6,5"-boomer med typisk slaglängd är t ex inte ens i närheten av att klara 105 dB på lyssningsplats.
Kompressionsdrivers då?
Tja, det blir också lite en fråga om tycke och smak. De har som regel en skaplig dos av andratonsdistorsion (som är skapligt öronsnäll) och de kan även uppvisa påtagliga andra trattkoloreringsljud, men inte heller det behöver vara ett problem. Var och en måste bedöma själv. Fördelen är förstås att de inte för praktiskt bruk har något så distinkt tak där det verkligen inte fungerar längre, de kan oftast matas med 30 W (1") eller mera (1,5" och 2") kontinuerligt.
Och effekttåligheten är hög PLUS att verkningsgraden är det också!
Så i hemmabiosammanhang går de typ på tomgång även när det är som allra starkast. Med en känslighet på över 105 dB så räcker 10 W för att nå 105 dB med normalt lyssningsavstånd. I ett passivt system så behöver de dock självklart dämpas med så de passar basen de samarbetsr med, så det är inte säkert att man i praktiken vinner någon effekt. Men i ett aktivt system finns mera att vinna.
I PA-system är situationen en annan, där räcker det helt enkelt oftast inte till med mindre än att man använder horn. Det finns liksom inte några alternativ om man skall kunna spela 110 dB peak på 20 meters avstånd. Det är just för sådana applikationer kompressionsdrivers och horn har tagits fram - för att det är den bästa lösningen för sådant. Om priset är trattkoloreringar, inklusive andraton, så är det som det är, inga alternativ finns.
- - -
Men för att sammanfatta:
1. Att hänvisa att filmtittning är konstigt då lyssning på musik kan ställa mycket högre krav.
2. Kompressionsdriver+ horn kan vara rätt lösning för dig! Men kanske inte av de skäl som du nämnde.
3. Det finns (eller man kan i varje fall göra) horn utan kompression också. De får som regel ungefär samma effekttålighet som en vanlig domediskan, men kan få en väsentligt högre känslighet (om man optimerar hornet för det) typ 98 istället för 88 dB.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
