SALS?A! - en väldigt lång historia

[solhaga]

Denna tråd triggade mig att vidareutveckla SLAM! till en SALS?A!.

SALS?A! står för Solhaga's AMT Line Source? Absolutely! och är en 220 cm hög linjekälla bestående av ovanpå varandra stackade bredbands-AMT:er.

Att helt enkelt ta tre SLAM! på höjden i en MTMMTMMTM-konfiguration skulle bli ganska kostsamt i magneter eftersom det skulle gå åt två magneter á 50 SEK styck per centimeter.
Så en svagare motor med stående enkla magneter istället för SLAM!s dubbla och liggande, skulle innebära en halv magnet per centimeter, det vill säga bara 5000 SEK i magneter per sida.

Här är ett första utkast till motorn baserat på en kurvig SLAM!-motor:


Simulerad:


Flödestäthet i gapet:

Flödestäthet är ungefär hälften av vad SLAM! har, men SALS?A! blir ju minst tre gånger så lång så känsligheten kommer att ligga i samma härad.
Det vill säga 100 dB/1m/1W

Jag är osäker hur en MTMMTMMTM skulle te sig som en linjekälla även om M och T spelar i samma område i de lägre oktaverna och det kanske blir bra i fjärrfältet.
Så varför inte göra varje AMT-membran till ett bredbandsmembran så som jag tänkte mig med SHAM, det vill säga med varierande fickdjup.
Det skulle också gör det möjligt att bättre utnyttja den högre flödestätheten i ändarna, det vill säga mellan 0 och 10 samt mellan 50 och 60 mm i plotten ovan.

[JM]

Denna tråd triggade mig att vidareutveckla SLAM! till en SALS?A!.

SALS?A! står för Solhaga's AMT Line Source? Absolutely!

Att helt enkelt ta tre SLAM! på höjden i en MTMMTMMTM-konfiguration skulle bli ganska kostsamt i magneter eftersom det skulle gå åt två magneter á 50 SEK styck per centimeter.
Så en svagare motor med stående enkla magneter istället för SLAM!s dubbla och liggande, skulle innebära en halv magnet per centimeter, det vill säga bara 5000 SEK i magneter per sida.

Här är ett första utkast till motorn baserat på en kurvig SLAM!-motor:
[ Bild ]

Simulerad:
[ Bild ]

Flödestäthet i gapet:
[ Bild ]
Flödestäthet är ungefär hälften av vad SLAM! har, men SALS?A! blir ju minst tre gånger så lång så känsligheten kommer att ligga i samma härad.
Det vill säga 100 dB/1m/1W

Jag är osäker hur en MTMMTMMTM skulle te sig som en linjekälla även om M och T spelar i samma område i de lägre oktaverna och det kanske blir bra i fjärrfältet.
Så varför inte göra varje AMT-membran till ett bredbandsmembran så som jag tänkte mig med SHAM, det vill säga med varierande fickdjup.
Det skulle också gör det möjligt att bättre utnyttja den högre flödestätheten i ändarna, det vill säga mellan 0 och 10 samt mellan 50 och 60 mm i plotten ovan.

Kurvig linjehögtalare? Helt rätt med längre linjehögtalare. Söker du bättre spridning vertikalt?
Kurviga högtalare typ mina CBT-36 med fördröjning och dämpning sprider ljudet för mycket i små rum. För många störande reflexer. Bra i PA-sammanhang med långt till reflekterande ytor.
Min erfarenhet är att raka linjehögtalare med PEQ i en liten sweetspot är optimalt. Dipollösningen hanterar laterala reflexer och linjehögtalaren minimerar reflexer från tak o golv. Kvar är att hantera reflexerna bakom högtalaren och bakom lyssnaren.

Var tror du distorsionen landar vid 85, 95, 105, 115 dB?

JM

[solhaga]

Kurvig linjehögtalare? Söker du bättre spridning vertikalt?
Helt rätt med längre linjehögtalare. Var tror du distorsionen landar för 85, 95, 105, 110 dB?

JM

Kurvaturen är i horisontalled och mest för att få en så stor flödestäthet med minsta möjliga höjd på polstyckena.
Jag skall göra några modeller, så kanske det klarnar.

Jag har inte mätt någon skillnad för SLAM! vad det gäller distorsion med avseende på ljudnivå; den ligger under -50 dB och dess relativa kurvatur ändras inte med ljudnivån.
Men det är just membranet som utgör den stora verkshöjden här, så vi får väl se vartåt det barkar.

[solhaga]

Om som här diskantdelen är i mitten av membranet så måste det bakre polstycken där vara närmare membranet för att ner tiden, det vill säga upp i frekvens, för reflektioner som kan släcka ut den framåtgående vågen.
Det främre polstycken kommer att vara fastlimmat i strukturen, det bakre endast sitter fast med magnetkraft och kan tas bort för modifieringar.
Polstyckena blir antagligen i 2 mm plåt.


Så här blir membranet alltså en MTM i horisontalled; från vänster till höger i bilden ovan.

Tyvärr blir då inte den magnetiska flödestätheten lika linjär över respektive gap.

Här går säkert båda polstycken att optimera.

T-delen plottad:

De två M-delarna plottade:

[solhaga]

Polstyckena blir i 3 mms plåt, men mellanrummet mellan polstyckena blir 4 mm.

Här några visualiseringar:







Magneterna sitter alltså inte kloss an; de sitter med 2 mm mellanrum.
Jag kommer göra en monteringskassett runt varje magnetpar och då behövs det 1 mm material mellan magneterna.
Dessutom så blir det lättare att skjuta ihop kassetterna längs U-profilerna som bildar sidorna.

[solhaga]

Så stycken 52 sektioner som den till höger skall göras per högtalare:



Magneter och polstycken monteras med hjälp av en kassett runt varje magnet och polstycksändar, ovan ett embryo till kassett till vänster.

Det färdiga sektionen skjuts sedan ned på två 30x30x30x3 mm aluminiumprofiler i varsin ända av kassetterna.

Så här ser ett första utkast till kassett:



Jag kommer att pausa utskriften när magnetutrymmet skall till att förslutas för att kunna skjuta in magneten där.

Jag behöver inte tänka på polerna här, kassettsidorna är ju symmetriska.

Eftersom jag vill ha släta ytor för ljudvågorna, så måste jag orientera utskriften så att support behövs där polstycken skall vara:

Men supporten brukar vara lätt att bryta/skära bort.

En sida av en sektion tar nästan fyra timmar, placerar jag två sidor på varsin kant av bädden, så kan jag kanske klara att stoppa i magneterna utan att de påverkar varandra.
Med två sådana batcher per dag, så är alla 104 sektionerna klara på 52 dagar.

Med redan efter fem dagar har jag tillräckligt för att kunna experimentera med membranet och det kommer att ta tid.

Så här blev en ihopsatt sektion:


Framifrån:


Sektionerna skruvas sedan fast genom U-profilens bredd.

[Maarten]

Oj vilka fina bilder!

[solhaga]

Oj vilka fina bilder!

Här kan du vrida och vända på den senare.

[solhaga]

AMT:er lämpar sig väldigt väl för dragspelsmusik.

[nuffe]

Men ska du verkligen ha en "urfräsning" i membranet?
Då blir det ju hål i "vecket", eller har du nån funderat en finurlighet, som du brukar göra

Henrik

[steveo1234]

Bara jag som inte kan se bilderna?

[MagnusÖstberg]

Bara jag som inte kan se bilderna?

Ja

[steveo1234]

Bara jag som inte kan se bilderna?

Ja

Meeeeeen. Antagligen företagsbrandvägg då..

[solhaga]

Men ska du verkligen ha en "urfräsning" i membranet?
Då blir det ju hål i "vecket", eller har du nån funderat en finurlighet, som du brukar göra

Henrik

Det är ingen urfräsning, veckningen kommer att vara grundare och tätare där för att få upp frekvensen. Bild kommer...

[solhaga]

Men ska du verkligen ha en "urfräsning" i membranet?
Då blir det ju hål i "vecket", eller har du nån funderat en finurlighet, som du brukar göra

Henrik

Det är ingen urfräsning, veckningen kommer att vara grundare och tätare där för att få upp frekvensen. Bild kommer...

Här ett tänkt tvärsnitt:

Spontant så känns det som diskantdelen i mitten skulle vara smalare.

Här med en tänkt längd på varje membran:

Om det nu är möjligt med en längd på 320 mm. Veckningarna för diskanten är delikata.

[JM]

Rent teoretiskt hur fördelas ytan till de nedre frekvenserna och de övre? Hur sker överlappningen av frekvenserna mellan smala och tjocka membranet?
Jag måste erkänna att jag är så impad av dina projekt! Beundrar din "grit" och kunskap.

JM

[solhaga]

Rent teoretiskt hur fördelas ytan till de nedre frekvenserna och de övre? Hur sker överlappningen av frekvenserna mellan smala och tjocka membranet?
Jag måste erkänna att jag är så impad av dina projekt! Beundrar din "grit" och kunskap.

JM

Jag kommer nog att använda Henriks skript för en första iteration, sedan blir det empiriskt.
För SLAM! är förhållandet 1:5.

De två elementen kommer att drivas av var sitt slutsteg och följdaktligen var sin DSP-kanal.
De två yttre mellanregistren är alltså seriekopplade.

I SLAM! spelar mellan- och diskanten mestadels överlappande. Diskanten tar över när mellanregistret faller av.
Nedåt i frekvens finns HPF vid olika frekvenser, typ 300 Hz för mellan- och 1000 Hz för diskantregistret.
Jag räknar att det samma kommer att gälla för SALS?A!-membranet.

[nuffe]

Håller med, diskanten bör vara smalare! Dessutom blir då mellanregister per automatik bredare och kommer att gå lägre ner i frekvens.
I vart fall i mitt huvud.

Henrik

[solhaga]

Håller med, diskanten bör vara smalare! Dessutom blir då mellanregister per automatik bredare och kommer att gå lägre ner i frekvens.
I vart fall i mitt huvud.

Henrik

Diskanten är också i en starkare magnetisk flödetäthet, så kanske halva bredden är en bättre utgångspunkt. Dvs en 10 mm bred diskant.

Bredden på mellanregistrets membrandelar påverkar inte deras frekvensåtergivning. Det är fickbredden och -djupet som är avgörande för en AMTs frekvensåtergivning.
Vid de låga frekvenserna uppkommer dock uppbrytning som praktiskt gör att man högpassfiltrerar någon oktav högre.

[MacBruce]

Mycket intressanta och inspirerande grejor du håller på med. Hoppas bara att du orkar hålla ångan uppe när det gäller information till forumet!

[solhaga]

Mycket intressanta och inspirerande grejor du håller på med. Hoppas bara att du orkar hålla ångan uppe när det gäller information till forumet!

Tack!
Publiceringen här är mer eller mindre i realtid, just för att jag inte skall glömma något.

[solhaga]

Nu är utskriften av den första kassetten i gång.
Det kommer att gå åt åtta och en halv rulle dryga 200-lappen styck, så jag använder upp mitt lager av PETG först innan jag köper nytt.
Det innebär att det blir ett antal olika färger, men jag hoppas att det skall gå att spraymåla den färdiga högtalaren efteråt.
Eller så blir brokigheten snyggt; först ut är "himmelsblå".
Om tre och en halv timme så skall jag sätta i magneten, hoppas att den får plats.

[sammel]

Ja du Solhaga du är i en klass för sig.
fina grejer du gör. Följer o njuter
/Samuel

[solhaga]

Ja du Solhaga du är i en klass för sig.
fina grejer du gör. Följer o njuter
/Samuel

Fast jag upptäcker nu en bit in i utskriften att supporten blir även där magneten skall vara och det kan jag inte karva bort på bädden.
Sedan blev det icke önskad support på den släta vågledarytan.
Vidare så bör väggen mellan magneten och membranet vara en multipel av 0,4 mm som är munstycksbredden.
Nu är väggen 1,0 mm, så den får bli 1,2 mm.
Jag ökar också antalet periferiskal från två till fyra för ökad hållfastighet.



Så det blir lite justeringar av både underlaget och utförandet.
Men det var förväntat.

[solhaga]

Andra iterationen gick lite bättre; jag ställde kassetten på högkant.

Utskriften pausas när det är dags att stoppa i magneten:


Utskriften fortsätter fem minuter till:


Efter lite putsning:


Principen fungerar; jag kan föra ihop två sektioner utan att någon magnet hoppar ur:


Däremot så är det lite så och så med dimensionerna för U-profilen samt finishen på topplagret, det vill säga det som skrivs ut efter det att magneten monterats.

Så det får bli en iteration till.

[Michael]

Är det inte en risk att plasten svalnar under pausen. Så vid fortsatt utskrift så fäster inte det nya mot den kalla plasten? (inte smälter ihop)

//Michael

[solhaga]

Är det inte en risk att plasten svalnar under pausen. Så vid fortsatt utskrift så fäster inte det nya mot den kalla plasten? (inte smälter ihop)

//Michael

Föregående lager svalnar betydligt även vid kontinuerlig utskrift.
Det är det nya varma lagret som smälter ihop med det föregående svalnade lagret.
Men ja, det är den svagaste ledden i en 3D-utskriven detalj och jag skulle hellre skriva ut annorlunda.
Men då får jag problem med supporten och jag tror att det skulle bli svårt att trycka in magneten.

Vid paus (i detta fall M601) stängs munstycksvärmen av men bäddvärmen är fortfarande på.
Om även bäddvärmen skulle stängas av, så lossnar detaljen från bädden.

[nuffe]

Kan inte lagret över magneten vara kontinuerligt?
Ytan borde bli snyggare och det blir något starkare.
Eller har det betydelse hur magnetismen "sprider" sig i järnet.

Henrik

[solhaga]

Nej, nästa lager har nu inget att fästa på där.
Jag skulle kunna sätta en bit tejp eller dylikt på magneten för bättre fäste.
Något förslag, plasten är PETG?

Förutom att hålla fast magneten utgör denna del fästsättningsyta för membranet, så det måste vara en hel yta.
Det är också bra om den är slät.
Ytan har inget ned magnetfältet att göra.

Tester fortgår.

[solhaga]

Däremot så är det lite så och så med dimensionerna för U-profilen samt finishen på topplagret, det vill säga det som skrivs ut efter det att magneten monterats.

Så det får bli en iteration till.

Och den blev så här:

Här hade jag provat med ett limstift på magneten.
Jag skall nog försänka magneten ytterligare; det blir ett glapp/spricka mellan det översta lagret och resten.

Det är viktigt att få detta rätt, det vore ju tråkigt att behöva ändra när man är halvvägs: