Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Hemmapulare debatterar lämpligen i detta forum.

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
thulle
 
Inlägg: 105
Blev medlem: 2010-09-16

Re: Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Inläggav thulle » 2022-06-22 18:14

I-or skrev:Portarean behöver bara vara någorlunda stor i ändarna och kan vara hälften av denna eller ännu något mindre över större delen av längden. På så sätt sparar du massor av portlängd, runt halva i praktiken.


Portlängden för en given avstämning är väl en funktion av (lådvolymen)/(portarean)? Och med flödeshastighet beroende på portarean så borde ju flödeshastigheten stämma med Bastas beräkningar, så vad vi vinner är väl möjlighet att hålla en högre flödeshastighet? Portlängden beräknade jag med 16 resp. 20 m/s ovan, kanske är det aningen konservativt?

I brist på FEM så grävde jag runt i vad som skrivit om att kröka laminärflöden och hittade:

Steady laminar flow in a 90° bend, Asterios Pantokratoras
- https://journals.sagepub.com/doi/10.117 ... 4016669472

Flödet verkar påverkas av reynolds tal (Re), ett krökningsvärde "δ" och Deans tal som är definierat som Dn = Re*sqrt(δ)

Krökningsvärdet var lite klurigt, det definieras där som δ=r/R där "R represents the bend axis’ curvature radius, while r signifies the radius of the bend.". Fick lite svårt att koppla till vilka radier som åsyftades, men en av referenserna, A finite element analysis of the steady laminar entrance flow in a 90° curved tube ( https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs ... 1650090304 ) förklarade det lite begripligare som δ = a/R "with a the radius of the tube". Ett förhållande mellan hur skarp böjen är och hur tjockt rör vi har.

Med 1,7 cm hög slitsport och ca. 9 cm får jag då δ = 1,7/9 = 0,1888. Fig. 3 visar ett tidigare experiment med δ = 0,18, men 500 som reynoldstal. Reynoldstalen jag får om jag börjar bolla med värdena för slitsporten som ett rör överstiger med råge fig. 8 & 9 som visar betydande centrifugalkraftseffekt på flödet.. tillbaka till faktiskt.

I-or skrev:För strömning i olika former av rör brukar man tala om den s.k. hydrauliska diametern, vilken motsvarar den typiska dimensionen här.

Slitsportar får en mycket liten hydraulisk diameter och klarar därför betydligt högre strömningshastigheter än cirkulära dito innan turbulensgraden blir alltför hög.

- viewtopic.php?p=2172628#p2172628

Isidor skrev:Exakt, men anledningen med det slitsformade tvärsnittet är ju just att vi skall undvika att turbulensen uppstår! Vi utsträcker alltså det laminära området på det här sättet. Den hydrauliska diametern blir dubbla slitshöjden, vilket kan reducera Reynolds tal högst avsevärt.


Isidor skrev:Efter att ha granskat en del experimentella arbeten och räknat om data tycks det vara så att man ofta kan acceptera Reynolds tal upp mot 50000 (svarande mot ca 10 m/s för en portdiameter om 100 mm) innan turbulensgenererad distorsion blir svår (> 5%). Detta är bortåt en tiopotens högre än vad som gäller för ett tidskonstant flöde och sannolikt beror detta på att det snabbt varierande flödet i en port leder till att det krävs betydligt större strömningshastigheter innan turbulensen hinner med i svängarna. Utan att ha läst Ingårds arbete gissar jag att man gjort en teoretisk betraktelse där man utgått från konventionella strömningsförhållanden med ett fullt turbulent flöde vid Reynolds tal omkring 2000 - 5000 och därför landat på mycket låga 1 m/s.

- viewtopic.php?p=47613#p47613

Här misstänker jag att det blir nåt i stil med att räkna om flödesmängden i porten till vad den skulle bli i ett rör med hydrauliska diametern porthöjd ggr 2, 34mm i detta fall, och se vart reynolds landar. Men problemet att översätta till exemplena i "Steady laminar flow in a 90° bend" kvarstår. Känns tveksamt att jag lyckas få ut nåt vettigt av att försöka gena såhär.

Användarvisningsbild
Calleberg
 
Inlägg: 3281
Blev medlem: 2010-03-06
Ort: Kumla

Re: Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Inläggav Calleberg » 2022-06-22 18:56

thulle skrev: Känns tveksamt att jag lyckas få ut nåt vettigt av att hålla på såhär.


Wörd brother, du har spårat ur nåt alldeles fantastiskt.
:mrgreen:
Easy like a Sunday morning...

Perfect is the enemy of good

Maarten
 
Inlägg: 3834
Blev medlem: 2003-05-25
Ort: Göteborg

Re: Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Inläggav Maarten » 2022-06-22 19:06

:D
Ändå kul att någon försöker reda i det.
Fram med sågen och testbygg och mät, eller vänta på klargörande från mr Ior Reynolds.

Här har du lite inspiration,
viewtopic.php?f=3&t=72458&hilit=18n862
sb17nbac till alla!

Användarvisningsbild
I-or
Herr Ekvalisator
 
Inlägg: 6254
Blev medlem: 2020-08-30

Re: Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Inläggav I-or » 2022-06-23 18:19

Portens tvärsnittsarea kan variera om man vill. På så sätt kan man göra porten kortare för en given avstämningsfrekvens och maxhastighet vid mynningarna.

Hastighetsskillnaden för flödet vid den inre väggen relativt den yttre väggen motsvarar skillnaden i krökningsradie, vilket betyder att om man håller förhållandet porthöjd/krökningsradie för porten runt 0,1, så blir hastighetsskillnaden fullt acceptabla 10 %. Jämförelsevis ger en kantig portöppning katastrofala ca 200 % högre hastighet vid hörnen än i centrum, vilket direkt leder till svår turbulens när Re > 20000 eller så.
Teknisk konsult inom akustik och audioteknik

Användarvisningsbild
Calleberg
 
Inlägg: 3281
Blev medlem: 2010-03-06
Ort: Kumla

Re: Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Inläggav Calleberg » 2023-02-03 17:45

Den här passar in rätt bra här.

Ämnet är isotermisering och att det inte funkar, eller lite funkar det, men... ja se klippet... :)

Den här snubben är inte så dum, och dessutom rätt så pedagogisk tycker jag.

Easy like a Sunday morning...

Perfect is the enemy of good

Användarvisningsbild
DQ-20
Skum fogare
 
Inlägg: 8579
Blev medlem: 2003-12-03
Ort: ografi

Re: Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Inläggav DQ-20 » 2023-02-03 18:45

Calleberg skrev:Den här passar in rätt bra här.

Ämnet är isotermisering och att det inte funkar, eller lite funkar det, men... ja se klippet... :)

Den här snubben är inte så dum, och dessutom rätt så pedagogisk tycker jag.

[ YouTube ]


Ja, han vet hur man skall "bevisa" en tes genom att välja ett experiment som visar vad han vill visa. Hade han haft motsatt tes skulle han ha valt ett element som var betydligt mer känslig för luftfjäderns storlek och dämpning. Men flabbiga element med små magneter är numera mycket ovanliga och är definitivt inget man köper från Dayton Audio. Nu gäller mycket magnetisk dämpning, tunga membran och styva upphängningar. Allt fluff i slutna baslådor sänker verkningsgraden utom möjligen (i bästa fall) långt under avstämningen. Om man vill ta den smällen eller inte för att vinna något annat beror på vilka förutsättningarna är och vem som konstruerar. Ju mindre man är beroende av högtalarens "naturliga" frekvensgång, desto mindre relevant blir fluff för både dämpning och isotermisering i rena baslådor och man slipper elda för kråkorna.

/DQ-20
I try to change the formality and everything about it
People killing people for a reason
You make mistakes
You don't regret
So make a conclusion
.

- Infected Mushroom: Change the formality

Användarvisningsbild
SigbergAudio
 
Inlägg: 48
Blev medlem: 2022-01-16

Re: Basbyggarbryderier och eskalerande ekvaliseringsmani

Inläggav SigbergAudio » 2023-08-12 09:19

I-or skrev:Jo, men det ser ut som att materialtjockleken för baffeln är fullt tillräcklig för att bara fräsa ned elementet, 10-12"-element som det handlar om här har inte supertjocka korgar (man ser även på bafflarna som ligger vid sidan att nedfräsningen är mycket måttlig) och islagsmuttrar hade mycket riktigt varit att föredra om det bara handlade om infästningen av elementet. Det ser för mig mest ut som att ringarna handlar om avstyvningar.


Dette var visst en gammel tråd, men vil bare bekrefte at vi bruker islagsmuttrar (så ikke treskruvar). Og løsningen er en kombinasjon av å sikre godt med tjocklek for skruvar ifm nedfräsing og avstivning. Og denne avstivningen er kanskje litt overkill, men det er hvertfall stivt nok. :D

Bildene er forøvrig fra tidlig produksjon, det ser litt annorlunda ut nå, men ganske likt.

20201125_115439.jpg
20201125_115439.jpg (95.5 KiB) Visad 536 gånger


20201123_084459-small.jpg
20201123_084459-small.jpg (66.68 KiB) Visad 536 gånger


20201123_084454-small.jpg
20201123_084454-small.jpg (71.95 KiB) Visad 536 gånger
Thorbjørn,
Sigberg Audio
Aktive høyttalere og subwoofere (http://www.sigbergaudio.no)

Föregående

Återgå till DIY-forum


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 6 gäster