av I-or » 2022-06-22 18:37
Svar på frågorna ovan:
1. Stelkroppsrörelser. Hela lådan rör sig utan att ändra form. Eftersom vi förutsätter att rörelsen är linjär är det enda som händer att ljudtrycksnivån reduceras med helt ohörbara någon tiondels dB. Om högtalaren hoppar omkring kan den förstås orsaka diverse missljud, då rörelsen knappast är linjär längre.
2. Tunga lådor är meningslösa för välkonstruerade basmoduler eftersom man kan få dem att arbeta i det styvhetskontrollerade området (under den lägsta strukturresonansfrekvensen) för lådorna. Massan är endast verkningsfull runt resonans, där den tillsammans med förlustfaktorn begränsar rörelserna för den vibrerande strukturen. För fullspektrumhögtalare, vilka har strukturresonanser inom passbandet, behöver man dock en hyggligt stor massa för lådan.
3. Med lättare lådor behöver man dock mer elastiska fötter för att hålla uppställningsresonansfrekvenserna (6 st i translation och rotation) konstanta (sådär 7 Hz vertikalt kan vara bra att sikta på, vilket betyder en statisk nedfjädring om ca 5 mm).
4. Sandwichdämpning (constrained layer) är överflödigt om man ser till att strukturresonansfrekvenserna hamnar tillräckligt högt för en basmodul. Exemplen ovan visar att detta är mycket enkelt att åstadkomma om man förutsätter en övre gränsfrekvens om 80 Hz. För mindre fullspektrumhögtalare i MDF är lådljuden enligt ovan i praktiken alltid ohörbara. För lite större fullspektrumhögtalare är det antagligen enklare och mer ekonomiskt vettigt att använda lite lagom tjocka lådväggar i kombination med lämplig stagning.
5. Inga lådväggar är principiellt viktigare än andra eftersom moderna är globala och hela lådan vibrerar som en enhet.
6. BBC:s föreslagna konstruktion med en blandning av limning och skruvförband kan vara bra för att skapa en god kompromiss mellan styvhet och dämpning (via friktionsförluster). Deras E-moduler för trämaterial i rapporten ser dock betydligt lägre ut än vad som vanligen brukar presenteras och framförallt har man ingen genomtänkt hypotes vad gäller hörbarheten av strukturresonanser (vilken förutom den relativa "startnivån" för stationära signaler vid musiklyssning måste bero på Q-värdet, d.v.s. konstruktionens förlustfaktor).
Teknisk konsult inom akustik och audioteknik