Med sedvanlig bävan startar jag ännu en byggtråd, denna gång med respekt och ödmjukhet inför tidigare framgångar och misslyckanden. Mitt senaste projekt fick ju ett sorgligt och abrupt slut (under pågående remake) när ena lådan föll i stentrappan och förvandlades till vrakspillror:
viewtopic.php?f=3&t=69167Det var ju i grunden ett mycket lyckat bygge, som "bara" skulle förbättras lite. Men eftersom såväl grundprojektet liksom den planerade "förbättringen" i stor utsträckning byggde på kompromisser kanske det ändå var bäst det som hände. Nu har jag tänkt om och försökt ta vara på det som varit bra och fungerat men samtidigt förenklat och kompletterat med det som saknades i förra projektet.
Konceptet med öppen baffel har jag sedan länge varit mycket nöjd med och även försökt att få till det i alla register, men tvingats konstatera att det inte går att få till det djup och den tyngd som önskas i det djupaste subbasregistret med ren dipolbas. Studerar man t.ex. salig Linkwitz så kompletterade även han sina dipolkonstruktioner med slutna subbar, t.ex. Pluto och Thor.
Detta projekt bibehåller alltså dipol/öppen baffel men med stöd av en sluten subbas för att nå hela vägen ner. Jag har valt en relativt traditionell design, för att förenkla själva bygget (inga lutande torn eller invecklade kavitetslösningar) men ändå tagit inspiration från några kända koncept som jag beundrat och respekterat längs min väg mot det "perfekta" ljudet.
Projektnamnet OBH-2111 står, enligt min nomenklatur, för en Open Baffle Hybrid med två subbasar, en midbas, ett mellanregister och en diskant. Det blir aktiv delning mellan sub/midbas/mellanregister och ett enklare passivt filter mot diskanten.
I botten en sluten subbas på 40 liter med två Peerless XLS-10 i push-pull enligt M&K Sound X10. Principen med att vända ett element och placera dem hyfsat nära varandra ska ha positiv inverkan för att minimera distorsion och eliminera eventuella olikheter i elementens tillverkning:
Elementen är som sagt Peerless XLS-10, som väl är att betrakta som någon slags referens bland 10-tummarna. Jag har åtta exemplar som jag använt i slutna lådor, i isobarik, med slavbas och nu senast i dipol (typ Ripol) - i alla applikationer har de presterat enastående bra bas, enligt mina preferenser. Principen med push-pull har jag dock inte provat, så det är med höga förväntningar jag tar mig an detta projekt.
Till den öppna baffeln har jag i mitt sökande fastnat för en joker, som legat oanvänd i garaget, sedan min nu vuxna son lirade elgura på sitt tonårsrum - ett par 12-tums PA/Gitarrelement från Celestion, G12T-75:
Över åren har jag ofta fascinerats av det distinkta och "levande" ljud som PA-högtalare förmedlar och att det inte alls behöver låta vasst eller skrikigt om man bara hanterar elementens karaktär och tendens till uppbrott i vissa register. G12T-75 är ett klassiskt gitarrelement, med styv pappkon och hög känslighet. Det sitter i många typiska gitarr-combos med öppna bakstycken, så jag är rätt säker på att det kommer att passa fint som midbas i detta projekt.
Som mellanregister väljer jag att behålla ett element från mitt senaste bygge, en Dayton Audio RS125P eller RS150P. Jag har ännu inte bestämt vilken jag skall välja. Den lilla har något finare frekvensgång upp i diskanten, annars är de ganska lika. Båda har kapacitet att räcka till, avseende ljudtryck och effekttålighet:
Som diskant har jag valt en hyllvärmare, som var tänkt för ett annat projekt (som inte blev av...
) men som ju är väldigt lämplig till öppen baffel; Dayton Audio AMTPRO-4, som är öppen mot baksidan. I mitt föregående projekt använde jag en annan typ av banddiskant från Fountek som jag var väldigt nöjd med. Min förhoppning är att AMTPRO-4 skall ge ett liknande ljud men med fördelen att också spela "bakåt":
AMTPRO-4 har väl inte världens rakaste frekvenskurva över 10 kHz och lite ojämn spridning, men nu bygger jag ju högtalare främst för mina egna öron och dom bryr sig inte så mycket om vad som händer i de regionerna...
Slutligen lite om utformning av baffeln. Jag har länge velat bygga med lite bredare baffel, men ofta strandat då det blivit för skrymmande design, i mina och andras ögon.
Jag roade mig med att leka lite med Svantes förträffliga lilla programvara Edge, för att se hur placering av elementen möjligen skulle påverka frekvenskurvan - och det gjorde den! Jag har ofta fått höra att mellanregister och diskant måste sitta centrerat längs en lodrät linje för att inte ge fasfel när man flyttar huvudet (ungefär så). Samtidigt finns det ju klassiska högtalare med förskjutna placeringar, som ju ansetts mycket välljudande, t.ex. dessa KEF Kit 3, som mellanlandande i mitt garage när grannen skulle flytta för några år sedan (dom lät fantastiskt, men lådorna var bortom räddning, så nu ligger elementen i en låda i garaget):
Jag kommer fortsätta att laborera med layouten av elementen och tar tacksamt emot synpunkter innan det blir dags att fräsa hål, förmodligen redan på torsdag nästa vecka!
Idag har jag i alla fall kommit igång; handlat träskivor och startar upp sänksågen. Alla skivor är tillsågade. Återstår att fräsa för hål med försänkningar och de svängda gavlarna och fronterna.