Den feta trevägaren (f18/f25/f32)

[paa]

Det fanns en artikel i en gammal JAES där några japaner integrerade en waveguide för ett diskantelement i en sfär. Jag har tyvärr inte tillgång till den artikeln så jag kan inte ge någon bättre information om detta.

[I-or]

Ett element med rund korg som monteras i en klotliknande form med en skarp kant där korgen övergår till "baffeln" (eller vad man nu ska kalla ytan) har potential att bli riktigt dåligt då diffraktionseffekten blir mycket stark. Då är det möjligen något mindre dåligt att sätta en element på en vanlig plan baffel men inte försänka det!

Tycker man förresten att man har för lite diffraktionsproblem kan man ju alltid dubbla dem genom att bygga en dipol.

Nä, med skarpa kanter och inte dikt an baffeln blir det problem.

Jag kom nu på vilka klothögtalare det var jag läste om för länge sedan. Tack vara Maarten som med sin bild, graferna på olika former på bafflar, som fick mig att komma ihåg. Jag lägger in några bilder, plus länken till artikeln. Efter det ska jag inte ta upp mer om klothögtalare (om du inte vill) i din tråd. Som synes är placeringen av diskanten inte mitt i , eller mitt på klotet. Jag misstänker att Olle Mirschs tanke var att på så sätt ännu mer förbättra FR/minimera diffrationseffekter. Kan jag gissa på.

Screenshot_2022-12-09_081956.jpg

Det måste nog till ett rejält kalt omöblerat rum för att höja upp den där FR i ett lyssningsrum, eller? Förutom det så ser väl FR bra ut? Många gillar ju dessutom när det rullar av (om än kanske inte så mycket?). Det verkar mest vara efter 10 kHz den kraftigaste avrullningen börjar ske. Jag ser faktiskt inte dB skalan i den grafen så jag vet inte hur kraftig avrullningen egentligen är, ska jag tillägga. Den rullar kanske inte av så mycket.

Screenshot_2022-12-09_082039.jpg

Screenshot_2022-12-09_082102.jpg

https://www.google.com/url?sa=t&source= ... 2m1nkPzVSN

Riktigt svag frekvensgång för Rondo-högtalaren ovan (ser ut att handla om 10 dB per skalstreck). Jag tror att herr Mirsch har fokuserat lite väl mycket på effektresponsen här.

[Morello]

Tämligen kontradiktorisk kommentar under mätgrafen - "rak och mjukt fallande".

[Calleberg]

Intuitivt ogillar jag det faktum att samtliga väggar i ett sånt där klot har samma avstånd till motstående vägg. Kanske ett ickeproblem såklart men jag skulle ha svårt att inte klämma in en asymmetrisk avgränsare nånstans.

[Joro]

Ett element med rund korg som monteras i en klotliknande form med en skarp kant där korgen övergår till "baffeln" (eller vad man nu ska kalla ytan) har potential att bli riktigt dåligt då diffraktionseffekten blir mycket stark. Då är det möjligen något mindre dåligt att sätta en element på en vanlig plan baffel men inte försänka det!

Tycker man förresten att man har för lite diffraktionsproblem kan man ju alltid dubbla dem genom att bygga en dipol.

Nä, med skarpa kanter och inte dikt an baffeln blir det problem.

Jag kom nu på vilka klothögtalare det var jag läste om för länge sedan. Tack vara Maarten som med sin bild, graferna på olika former på bafflar, som fick mig att komma ihåg. Jag lägger in några bilder, plus länken till artikeln. Efter det ska jag inte ta upp mer om klothögtalare (om du inte vill) i din tråd. Som synes är placeringen av diskanten inte mitt i , eller mitt på klotet. Jag misstänker att Olle Mirschs tanke var att på så sätt ännu mer förbättra FR/minimera diffrationseffekter. Kan jag gissa på.

Bilagan Screenshot_2022-12-09_081956.jpg finns inte längre

Det måste nog till ett rejält kalt omöblerat rum för att höja upp den där FR i ett lyssningsrum, eller? Förutom det så ser väl FR bra ut? Många gillar ju dessutom när det rullar av (om än kanske inte så mycket?). Det verkar mest vara efter 10 kHz den kraftigaste avrullningen börjar ske. Jag ser faktiskt inte dB skalan i den grafen så jag vet inte hur kraftig avrullningen egentligen är, ska jag tillägga. Den rullar kanske inte av så mycket.

Bilagan Screenshot_2022-12-09_082039.jpg finns inte längre

Bilagan Screenshot_2022-12-09_082102.jpg finns inte längre

https://www.google.com/url?sa=t&source= ... 2m1nkPzVSN

Riktigt svag frekvensgång för Rondo-högtalaren ovan (ser ut att handla om 10 dB per skalstreck). Jag tror att herr Mirsch har fokuserat lite väl mycket på effektresponsen här.

Effektresponsen , hur menar du?

10 dB
Men vad tusan. En sådan boll, klot det borde väl inte bli så kraftig avrullning? Jag fattar inte varför. Mirsch var en kapabel konstruktör

Antingen är det där klotkonceptet helt knas eller så är det någon kass diskant i dem. Eller fel på mätningen. Kanske för litet klot? Såklart kan det väl var en kombination av allt det.

De kostade en slant ser jag. Kanske dåtidens livsstilshögtalare.

Screenshot_2022-12-09_150322.jpg (1.05 MiB) Visad 2848 gånger

https://www.google.com/url?sa=t&source= ... 2m1nkPzVSN

[I-or]

Effektresponsen (power response) är den integrerade frekvensgången över alla vinklar runt högtalaren. Mirsch har medvetet valt att låta frekvensgången på referensaxeln rulla av mot höga frekvenser för att kompensera för den stora spridningen. I praktiken kommer Rondo sannolikt att låta ganska märkligt både klangligt och ljudscenerimässigt, där rummet påverkar återgivningen betydligt mer än med konventionella konstruktioner.

[paa]

Intuitivt ogillar jag det faktum att samtliga väggar i ett sånt där klot har samma avstånd till motstående vägg. Kanske ett ickeproblem såklart men jag skulle ha svårt att inte klämma in en asymmetrisk avgränsare nånstans.

Den lär ska ha en mellanvarv med ett lagom stort hål i!

[Joro]

Kul att läsa recensionen av Rondo, finns ju en del bra tänk där (sen hur de skulle mäta i en Spino vet jag ej)..

Det går ju att minska diffraktionen med diverse knep , såsom filt mm, även om det nog inte blir lika bra som kraftig kantrundning. Dessutom kan man nyttja diffraktionen till att kompensera för egenheter hos elementen, vilket jag gjort för Räven (som blev ett resultat av Spino-tråden).

Som el Kranio påpekat så mäter Linton bättre med skydd än utan och utan skydd har den ganska stora avvikelser, ca +-5 dB:

[ Bild ]

[ Bild ]

Det missade jag, detta med FR skydd vs icke-skydd. Fascinerande att det kan göra så stor skillnad.

Din räv kollar jag upp. Verkar intressant.

[Joro]

Effektresponsen (power response) är den integrerade frekvensgången över alla vinklar runt högtalaren. Mirsch har medvetet valt att låta frekvensgången på referensaxeln rulla av mot höga frekvenser för att kompensera för den stora spridningen. I praktiken kommer Rondo sannolikt att låta ganska märkligt både klangligt och ljudscenerimässigt, där rummet påverkar återgivningen betydligt mer än med konventionella konstruktioner.

Konstig konstruktion i så fall. Mirsch borde vetat om hur de hade låtit, som du nämner, klangligt och ljudscenerimässigt i lyssningsrummet. Synd på så rara ärtor eller kuber.

Jag tilltalas rent estetiskt av dess utseende i och för sig men det är bara en fråga om tycke och smak.

Ursäkta för allt kubsnack i din tråd Jonasp. Lycka till med din konstruktion! De högtalarna du skissar på verkar ha förutsättningar att bli riktigt bra.

Det finns tydligen redan en tråd om de där Rondo-högtalarna. Det missade jag, ursäkta:

Rondo
viewtopic.php?f=3&t=71222

[jonasp]

Ingen fara, det behövs lite pausmusik här.

Det som händer sen är ju dels att jag ska försöka sammanfatta de olika konfigurationerna. Sen ska vi gå in på hur den första fysiska prototypen ska utformas. Och sen ska det bli mäta av. Sen kommer vi till vad jag kanske personligen tycker är det absolut roligaste - konstruktion av delningsfilter.

Och ibland är det så, iallafall för mig. Jag hade ju en hypotes från början om vad jag skulle bygga. Men den blev ju ordentligt prövad och utredd i tråden. Och när man väl kommit dit kan det kännas lite... tomt? I brist på bättre ord.

Men vi får fylla tomrummet med vilda diskussioner om högtalarens fysiska utformning och delningsfiltrets konstruktion. Kommer bli kul.

[I-or]

Detta med avstånd och ljudtrycksnivå i rum är ett mycket missförstått område. I ett normalt lyssningsrum är lyssnaren placerad i det s.k. efterklangsfältet, där rumsbidragen dominerar över direktljudsbidraget. Detta betyder att lyssningsavståndet har liten betydelse för ljudtrycksnivån på avstånd över ca två meter.

Exakt hur det hela faller ut beror på högtalarens riktindex, rummets ekvivalenta absorptionsarea och till mindre del på avståndet, men mellan tummen och pekfingret kan man säga att ljudtrycksnivån i lyssningspositionen från en högtalare i ett någorlunda normal uppställning ungefär motsvarar ljudtrycksnivån på en meter mätt i frifält. Om man t.ex. har en högtalare med spänningskänsligheten 90 dB, 2,83 V, 1 m d.v.s. 1 W i 8 ohm, så har man ca 100 dB i lyssningspositionen för 10 W i 8 ohm. Med två högtalare ökar ljudtrycksnivån med ca 3 dB.

[Imperial-Blomman]

Den där minior högtalaren va söt.
Skulle ja va domare där så skulle den få extra pris av mej

[Chris71]

Effektresponsen (power response) är den integrerade frekvensgången över alla vinklar runt högtalaren. Mirsch har medvetet valt att låta frekvensgången på referensaxeln rulla av mot höga frekvenser för att kompensera för den stora spridningen. I praktiken kommer Rondo sannolikt att låta ganska märkligt både klangligt och ljudscenerimässigt, där rummet påverkar återgivningen betydligt mer än med konventionella konstruktioner.

Konstig konstruktion i så fall. Mirsch borde vetat om hur de hade låtit, som du nämner, klangligt och ljudscenerimässigt i lyssningsrummet. Synd på så rara ärtor eller kuber.

Jag tilltalas rent estetiskt av dess utseende i och för sig men det är bara en fråga om tycke och smak.

Ursäkta för allt kubsnack i din tråd Jonasp. Lycka till med din konstruktion! De högtalarna du skissar på verkar ha förutsättningar att bli riktigt bra.

Det finns tydligen redan en tråd om de där Rondo-högtalarna. Det missade jag, ursäkta:

Rondo
viewtopic.php?f=3&t=71222

Jag testar att bidra med lite pseudovetenskap till pausmusiken då jag faktisk har ett par av Olles klot, mina har dock aldrig varit ett par "äkta" Rondo då de köptes av Olle tomma då han försökte likvidera lite lagerkostnader eftersom försäljningen gick trögt.

Det gjordes ju 2st olika storlekar av Rondo, en som var 42cm i diameter vilket var ursprungsmodellen och en mindre som var 34cm.

Vad som kanske är mer intressant är vad Olle gjorde till sig själv som ett sista avtryck i arvet efter Mirsch högtalare, Big Rondo.
I originalet så hittar man ju en ganska typisk set-up av element om man ville bygga en high-end aspirerande högtalare vid den tiden, SS8542 och D9000.

Men när Olle skulle bygga åt sig själv istället för marknaden så valde han dels det mindre klotet eftersom det fick ett basstöd och inte behövde gå lika djupt men oxå en extra ambience diskant.

Så i Big rondo hittar vi den vid tiden så populära mellanbasen PL14J09, SS8545 fick flytta ner i subbasen som var ett fundament för klotet och SS D9000 var dubblera med en bakåtriktad och en framåt, bägge diskanterna har l-pad för egen justering utifrån rummet.
När jag tog chansen att köpa dessa så var det främst för arvet, den unika "lådan" och nyfikenhet över vad som kommer skilja en högtalare som jag haft i flera vanliga konfigurationer och man plötsligt stoppar de i ett klot.

Mina högtalare var försedd med Dynaudio element som känns igen från Audience 10, 52 och en del andra modeller, en 17W75 och en D28.

Jag har ett långsiktigt projekt där mina kommer bli ett par "even bigger" Rondo med Olles barns tillåtelse, jag kommer uppgradera de element som sitter i idag, se över filtren och komplettera med en extra diskant, sen kommer dessa klot balansera på en Subbas med 8" baselement.

När jag lyssnade på högtalarna första gången så har jag 2 tydliga intryck som jag inte kände igen från andra stativhögtalare.
Dessa klot har av naturliga skäl en väldigt låg "dålig" direktverkan då diskant och mellanbas pekar ifrån varandra så ju längre avstånd ju mindre direktstrålning, jag kan bara gissa men det kan ju vara en anledning till den extra diskanten.
Nästa egenskap som var en fröjd att upptäcka var att eftersom direktverkan är så annorlunda så blev min möjlighet att peka ut högtalaren i rummet starkt begränsad.
Det mesta av det som når öronen först är ju off-axis vilket ger en annorlunda upplevelse, ännu har jag inga mätdata så ni får stå ut med subjektiva intryck, det var en stor, bred och luftig soundstage utan att vara diffus, inga problem att plocka ut instrument och placering på scenen men i stort sett omöjligt att peka ut ifrån vilken riktning.

Vad som än blir slutresultatet av mina experiment så är jag säker på en sak, det kommer inte låta burk, för om Olle inte byggt den optimala högtalare på alla plan så har denna konstruktion kopplat bort väldigt mycket av det som kan uppfattas som att låta burk.

Min bästa gissning är att det finns många vinster med att använda modernare element än vad olle hade tillgång till och med bra mätningar så går säkert filter att förbättra, men om man vill bygga en högtalare som har en 2vägs konstruktion i de övre registret så är det ingen dum början med ett klot.

[Chris71]

Konstig konstruktion i så fall. Mirsch borde vetat om hur de hade låtit, som du nämner, klangligt och ljudscenerimässigt i lyssningsrummet. Synd på så rara ärtor eller kuber.

Jag tilltalas rent estetiskt av dess utseende i och för sig men det är bara en fråga om tycke och smak.

Ursäkta för allt kubsnack i din tråd Jonasp. Lycka till med din konstruktion! De högtalarna du skissar på verkar ha förutsättningar att bli riktigt bra.

Det finns tydligen redan en tråd om de där Rondo-högtalarna. Det missade jag, ursäkta:

Rondo
viewtopic.php?f=3&t=71222

Jag testar att bidra med lite pseudovetenskap till pausmusiken då jag faktisk har ett par av Olles klot, mina har dock aldrig varit ett par "äkta" Rondo då de köptes av Olle tomma då han försökte likvidera lite lagerkostnader eftersom försäljningen gick trögt.

Det gjordes ju 2st olika storlekar av Rondo, en som var 42cm i diameter vilket var ursprungsmodellen och en mindre som var 34cm.

Vad som kanske är mer intressant är vad Olle gjorde till sig själv som ett sista avtryck i arvet efter Mirsch högtalare, Big Rondo.
I originalet så hittar man ju en ganska typisk set-up av element om man ville bygga en high-end aspirerande högtalare vid den tiden, SS8542 och D9000.

Men när Olle skulle bygga åt sig själv istället för marknaden så valde han dels det mindre klotet eftersom det fick ett basstöd och inte behövde gå lika djupt men oxå en extra ambience diskant.

Så i Big rondo hittar vi den vid tiden så populära mellanbasen PL14J09, SS8545 fick flytta ner i subbasen som var ett fundament för klotet och SS D9000 var dubblera med en bakåtriktad och en framåt, bägge diskanterna har l-pad för egen justering utifrån rummet.
När jag tog chansen att köpa dessa så var det främst för arvet, den unika "lådan" och nyfikenhet över vad som kommer skilja en högtalare som jag haft i flera vanliga konfigurationer och man plötsligt stoppar de i ett klot.

Mina högtalare var försedd med Dynaudio element som känns igen från Audience 10, 52 och en del andra modeller, en 17W75 och en D28.

Jag har ett långsiktigt projekt där mina kommer bli ett par "even bigger" Rondo med Olles barns tillåtelse, jag kommer uppgradera de element som sitter i idag, se över filtren och komplettera med en extra diskant, sen kommer dessa klot balansera på en Subbas med 8" baselement.

När jag lyssnade på högtalarna första gången så har jag 2 tydliga intryck som jag inte kände igen från andra stativhögtalare.
Dessa klot har av naturliga skäl en väldigt låg "dålig" direktverkan då diskant och mellanbas pekar ifrån varandra så ju längre avstånd ju mindre direktstrålning, jag kan bara gissa men det kan ju vara en anledning till den extra diskanten.
Nästa egenskap som var en fröjd att upptäcka var att eftersom direktverkan är så annorlunda så blev min möjlighet att peka ut högtalaren i rummet starkt begränsad.
Det mesta av det som når öronen först är ju off-axis vilket ger en annorlunda upplevelse, ännu har jag inga mätdata så ni får stå ut med subjektiva intryck, det var en stor, bred och luftig soundstage utan att vara diffus, inga problem att plocka ut instrument och placering på scenen men i stort sett omöjligt att peka ut ifrån vilken riktning.

Vad som än blir slutresultatet av mina experiment så är jag säker på en sak, det kommer inte låta burk, för om Olle inte byggt den optimala högtalare på alla plan så har denna konstruktion kopplat bort väldigt mycket av det som kan uppfattas som att låta burk.

Min bästa gissning är att det finns många vinster med att använda modernare element än vad olle hade tillgång till och med bra mätningar så går säkert filter att förbättra, men om man vill bygga en högtalare som har en 2vägs konstruktion i de övre registret så är det ingen dum början med ett klot.

Jag fyller på med pausmusiken. Det var ju enligt Jonasp ok tills han återkommer med sitt projekt.

Det var mycket intressant om Olle Mirsch och hans rondoklot. En sak jag undrar över du sa: ...med Olles barns tillåtelse.. För eget bruk behöver du väl inte tillåtelse men har du tänkt att göra något kommersiellt av ditt projekt?

Vill du testa klot-principen med några andra diskanter. Det utan att riskera rondokloten så kan du ju testa med de i denna tråd nämnda IKEA skålarna

https://www.ikea.com/se/sv/p/blanda-mat ... -00222973/

De IKEA skålarna hop med några billiga bra diskanter. Tips på sådana , antingen ND25FW-4 (hyfsat bra diskant) om du vill testa med waveguide eller BC25TG (bra diskant) utan waveguide (eller om den har en ytterst liten sådan). Fördel är att de , som du ser i tråden nedan, är testade och du vet deras FR. Främsta fördelen med dem för ett test är att de båda är billiga, runt 170 kr styck (plus frakt).

Här om ND25FW-4:
viewtopic.php?f=10&t=67888

ND25FW-4 testas i länkade tråden ovan i alla fall. BC25TG testas här:
https://hificompass.com/en/speakers/mea ... c25tg15-04

Men tack vara tips om sökfunktionen (ett generellt tips till en ny forumist) då jag via den undersökte vad som fanns skrivet om TEBM35C10-4 (som jag är nyfiken på) så upptäckte jag att det redan finns en som testat med klot! 3D-printade klot. Mer bilder och mätningar om dem finner man på sidan två i denna tråd:

viewtopic.php?f=3&t=72651&hilit=TEBM35C10+4&start=30

Bild från den tråden på dem:

IMG_4539.jpg

OK, här är några klargöranden,

Då mina "Rondo" aldrig varit något original på annat sätt än att kloten kommer direkt från Mirsch och sålunda har samma snickare och konstruktör så står det mig naturligtvis helt fritt att göra som jag behagar med dem, men det jag har i tanke tycker jag personligen ligger väldigt nära Olles egna IP arv och då jag väljer att göra det som en hyllning till Sveriges största högtalarkonstruktör så känns det bättre att ha familjens goda minne än att bara forcera på.

Mitt slutmål är ju en annan variant av Big Rondo som var Olles sista projekt, dessa enda exemplar förvaltas idag av Olles brorson som tyckte att mina planer bara var roliga och därmed är ju allt under kontroll och jag kan känna att jag bidragit på mitt sätt till att hedra konstruktören så gott jag kan.

Jag har redan samlat ihop den uppsättning med element som jag hade för avsikt att använda till detta projektet, det enda problemet är väl att jag har experimenterat en hel del med SB Acoustic element i olika konstruktioner så jag skall inte skriva i sten att jag är helt 100% på att jag kommer gå med den initialt tänkta bestyckningen men så länge det blir danska element i ett svenskt klot så håller jag mig ju till ursprungsplanen.
Precis som i många Carlsson konstruktioner så sitter man ju inte i en perfekt on-axis sweetspot och beroende på hur väl Olles tanke med kloten nu levererar så är det en väldigt annorlunda baffel så man har inte för många svar innan man väl börjar testa och mäta.

Så vi får helt enkelt se vart jag landar, den enkla vägen hade varit att gå på de element jag har då halva arbetet med filtren är gjorda, men med det sagt så är det ju bara i teorin varför jag funderar på att kanske tänka en vända till och se om det kanske finns fler alternativ innan jag tar de sista besluten, sen vore det nog smart att avsluta de 4 projekten som går parallellt just nu innan jag börjar på något nytt.

[Chris71]

Effektresponsen (power response) är den integrerade frekvensgången över alla vinklar runt högtalaren. Mirsch har medvetet valt att låta frekvensgången på referensaxeln rulla av mot höga frekvenser för att kompensera för den stora spridningen. I praktiken kommer Rondo sannolikt att låta ganska märkligt både klangligt och ljudscenerimässigt, där rummet påverkar återgivningen betydligt mer än med konventionella konstruktioner.

Innan jag stoppar foten i klaveret, jag ser en tapp på 5dB från 7kHz - 20kHz är det något som jag missar eller är det vad som diskuteras?

[I-or]

Konventionella högtalare uppvisar nästan alltid någorlunda konstant frekvensgång på referensaxeln (vilket oftast innebär nära vinkelrätt mot högtalarens diskantelement). Den i praktiken ofrånkomliga riktverkan medför här att den övre diskanten rullar av mycket tydligt för vinklar större än ca 30 grader från referensaxeln. Den totalt utstrålade ljudeffekten i rummet faller i motsvarande grad för höga frekvenser.

I fallet Rondo har Mirsch istället valt en betydligt större spridning i högfrekvensområdet så att även höga frekvenser har en någorlunda liknande frekvensgång i alla vinklar i det främre halvplanet enligt texten i artikeln. Med en konstant frekvensgång på referensaxeln skulle då även effektresponsen vara nästan konstant, vilket Mirsch uppenbarligen ville undvika. För att kompensera för detta har han låtit frekvensgången på referensaxeln rulla av och antagligen liknar effektresponsen därigenom vad man erhåller från en konventionell högtalare, vilket utgör en klart okonventionell optimering.

Problemet är dock att hörseln på normala lyssningsavstånd över ca 500-1000 Hz huvudsakligen bestämmer klangbalansen från direktljudet och här ställer den fallande frekvensgången på referensaxeln till det ganska ordentligt. Fallet om ca 5 dB vid 20 kHz kommer alltså att leda till en avsaknad av klarhet och luftighet. Dessutom kommer den stora spridningen att medföra att rummets egenskaper blir mer framträdande för höga frekvenser.

[Chris71]

Konventionella högtalare uppvisar nästan alltid någorlunda konstant frekvensgång på referensaxeln (vilket oftast innebär nära vinkelrätt mot högtalarens diskantelement). Den i praktiken ofrånkomliga riktverkan medför här att den övre diskanten rullar av mycket tydligt för vinklar större än ca 30 grader från referensaxeln. Den totalt utstrålade ljudeffekten i rummet faller i motsvarande grad för höga frekvenser.

I fallet Rondo har Mirsch istället valt en betydligt större spridning i högfrekvensområdet så att även höga frekvenser har en någorlunda liknande frekvensgång i alla vinklar i det främre halvplanet enligt texten i artikeln. Med en konstant frekvensgång på referensaxeln skulle då även effektresponsen vara nästan konstant, vilket Mirsch uppenbarligen ville undvika. För att kompensera för detta har han låtit frekvensgången på referensaxeln rulla av och antagligen liknar effektresponsen därigenom vad man erhåller från en konventionell högtalare, vilket utgör en klart okonventionell optimering.

Problemet är dock att hörseln på normala lyssningsavstånd över ca 500-1000 Hz huvudsakligen bestämmer klangbalansen från direktljudet och här ställer den fallande frekvensgången på referensaxeln till det ganska ordentligt. Fallet om ca 5 dB vid 20 kHz kommer alltså att leda till en avsaknad av klarhet och luftighet. Dessutom kommer den stora spridningen att medföra att rummets egenskaper blir mer framträdande för höga frekvenser.

Tack för förklaringen IOR, nu skall jag försöka försöka lämna utrymmet till Jonas så att han kan börja kittla oss med nya friska tankar.

Nu har jag ju inte mätt på mina "Rondo" men om förklaringen till Olles resonemang står att finna i just avsaknaden av traditionellt direktljud som jag upplever när jag lyssnar dessa, självklart så bör man ju sträva efter det där snygga horisontella strecket vid mätning men jag tycker att det är något väldigt trevligt som händer med med de här kloten, så det skall bli kul att undersöka vad man kan åstadkomma med dessa.

[juanth]

Effektresponsen (power response) är den integrerade frekvensgången över alla vinklar runt högtalaren. Mirsch har medvetet valt att låta frekvensgången på referensaxeln rulla av mot höga frekvenser för att kompensera för den stora spridningen. I praktiken kommer Rondo sannolikt att låta ganska märkligt både klangligt och ljudscenerimässigt, där rummet påverkar återgivningen betydligt mer än med konventionella konstruktioner.

Innan jag stoppar foten i klaveret, jag ser en tapp på 5dB från 7kHz - 20kHz är det något som jag missar eller är det vad som diskuteras?

Det är 10dB mellan strecken så den faller ca 9dB mellan 7 kHz-16khz och sedan ytterligare 7dB ned mellan 16-20 kHz då det brantar på ordentligt efter 16 kHz.

[Thomas_A]

Rondon faller 2-3 dB mellan 2 till 10 kHz. -10 dB vid cirka 18 kHz. Vad jag kan se.

[Bwpeter]

Väntar med spänning …

[smile]

Du är inte ensam.

[jonasp]

Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

Undertecknad funderar på lådan. Följande frågeställningar finns på tapeten:

- Ska baffel vara rundad "hela vägen" (likt Magico) eller bara en del av vägen (likt det polska underverket)?
- Hur stor radie är lämplig?
- Hur stor volym är lämplig för de som tänker sig basreflex? (mer om detta nedan)
- Hur stor volym är lämplig om man struntar i volymen och designar lådan rent estetiskt så att den blir lagom djup?

Sistnämnda frågeställning kan verka något bisarr. Men det är den inte. Som sagt, jag kommer inte att gå in i den gamla fällan att utforma lådan efter passiv frekvensgång. Med andra ord måste baskavitetens volym vara tillräckligt stor för att undvika allt för stor luftfjäderdistorsion samt vara tillräckligt stor för att husera en tillräckligt kapabel basreflexport för att undvika överstyrningsproblem. Jag är medveten om att jag viftar lite med handen här, men jag tror ni förstår principen. Då kan man lika gärna ställa sig frågan; vilket djup är estetiskt på högtalaren? I den mån man alls kan tala om estetik på en högtalare med en baffelbredd på 30-40 cm.

Sedan är ju frågan vad som är en lämplig avstämningsfrekvens. Det är väl lite att fråga hur långt ett snöre är. Men för musiklyssning drar jag till med något i stil med 22-26 Hz. Ska man bygga basreflex och ekvalisera (och ekvalisera ska man ju) förordar jag ett vettigt utformat högpassfilter strax under avstämningen. För slutna lådor kan man för all del också tänker sig ett infrabasfilter!

Eftersom jag gör allt i fel ordning just nu så kan jag avslöja att jag funderar på hur lådan ska byggas och vad det kan finnas för snickerier som eventuellt kan hjälpa till. Om ni har några tips på betänk att jag är en redig fubbick (skåning).

Och ja, god fortsättning förresten!

[paa]

Har du koll på detta gamla inlägg:

Jag hittade ett inlägg av Phon långt in i en Basta!-tråd, med en skannad artikel som handlade om fasning och rundning av högtalarkanter, och jag tror faktiskt inte detta fått den uppmärksamhet det förtjänar:

Vet inte om dessa jag samlat på mig säger nåt:

Fasade kanter 1
Fasade kanter 2
Fasade kanter 3

När jag läser den artikeln så är den ju väldigt intressant, och en slutsats man kan dra är att en fas på 12,7 mm ger ungefär samma resultat som en kantradie på 25 mm, och det är ju avsevärt mycket enklare att få till en fas än en stor radie.

Nu har ju Phon tagit ner bilderna på de tre sidorna från den tyska tidningen, men kanske han har dom kvar, eller så kanske någon annan har dom undanstoppade?

[Chris71]

Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

Undertecknad funderar på lådan. Följande frågeställningar finns på tapeten:

- Ska baffel vara rundad "hela vägen" (likt Magico) eller bara en del av vägen (likt det polska underverket)?
- Hur stor radie är lämplig?
- Hur stor volym är lämplig för de som tänker sig basreflex? (mer om detta nedan)
- Hur stor volym är lämplig om man struntar i volymen och designar lådan rent estetiskt så att den blir lagom djup?

Sistnämnda frågeställning kan verka något bisarr. Men det är den inte. Som sagt, jag kommer inte att gå in i den gamla fällan att utforma lådan efter passiv frekvensgång. Med andra ord måste baskavitetens volym vara tillräckligt stor för att undvika allt för stor luftfjäderdistorsion samt vara tillräckligt stor för att husera en tillräckligt kapabel basreflexport för att undvika överstyrningsproblem. Jag är medveten om att jag viftar lite med handen här, men jag tror ni förstår principen. Då kan man lika gärna ställa sig frågan; vilket djup är estetiskt på högtalaren? I den mån man alls kan tala om estetik på en högtalare med en baffelbredd på 30-40 cm.

Sedan är ju frågan vad som är en lämplig avstämningsfrekvens. Det är väl lite att fråga hur långt ett snöre är. Men för musiklyssning drar jag till med något i stil med 22-26 Hz. Ska man bygga basreflex och ekvalisera (och ekvalisera ska man ju) förordar jag ett vettigt utformat högpassfilter strax under avstämningen. För slutna lådor kan man för all del också tänker sig ett infrabasfilter!

Eftersom jag gör allt i fel ordning just nu så kan jag avslöja att jag funderar på hur lådan ska byggas och vad det kan finnas för snickerier som eventuellt kan hjälpa till. Om ni har några tips på betänk att jag är en redig fubbick (skåning).

Och ja, god fortsättning förresten!

Kan känna igen mig i tankegångarna, jag bygger ju inte bara carlsson högtalare dagarna i ände, utan jag har ju även en egen tolkning av smal fet 3-vägare ganska inspirerad av wilson audio och van schweikert.
När jag bestämde mig för basdelen så ville jag dels ha en smalare baffel och responsiv bas så jag fastnade för dubbla 8 tums element, men det är ju kanske inte det som är mest jämförbart med dina ideer, men när det kom till lådan så behövde ju den bli dryga 100liter för att komma ner dit jag ville och med en BR av det luftigare slaget 100mm i diameter och ytterligare nästa 50mm i inner och ytteränden.
Så djupet på lådan blev en ganska naturligt konsekvens av volymen och platsen för basröret, så resultatet blev 50cm vilket initial kändes djup, men när man ser den smala gaffeln så försvinner djupet lite och med basröret fram så kan jag ju hamna ganska nära vägg så jag tror inte man kommer störa sig nämnvärt på det.

[Maarten]

Mina svar på dina frågor Jonas (och kul att du dyker upp igen):
Jag menar att minst 25 mm kantrundning behövs. Man behöver bara rundning i närheten av diskanten och en WG minskar behovet.

Paa, länkarna funkar inte men enligt mina tester hjälper kantfasning knappt något alls. Vilket kanske (?) inte är konstigt den första kanten gissningsvis ger liknande men något mindre effekt som rak kant och den yttre kanten ytterligare en mindre effekt som ska samverka med den första.
Sammel invände att jag bara hade fasat två av tre sidor men detta borde ge 2/3-delar av effekten och som synes är den minimal. Se detta av många liknande inlägg i Spinorama tråden, där fasningen är hela 48 mm bred: viewtopic.php?f=3&t=72656&start=300#p2230217




Personligen är jag efter alla tester gällande bafflar och diffraktion övertygad att fasning funkar INTE och borde, för att travestera Gustaf och I-or, som metod att minska diffraktion förpassas till runda arkivet.


Gällande djupet så max 50 cm tycker jag. Med 30 cm bredd och 110 cm höjd inuti får man närmare 150 liter.
Enligt denna tråd, 4: Suboptimeringar?
Så bör volymen räcka hyfsat, men kräva lite ekvalisering:




Porten är ofta det svåra och här kommer förslag från samma tråd ovan, 4: Suboptimeringar?
Med samma typ av port som Soffsubben så borde den i flertalet fall få plats tom på djupet av lådan.

[Kraniet]

Här är ursprungliga tråden ang kantfasningen.

viewtopic.php?t=55646

Är ju synd att bilderna försvunnit. Gogglar man så ser man en förhandsvisning av bilderna men de är så suddiga så det går bara ana innehållet.
Men det testet i artikeln visar är att fasade kanter kan ge samma resultat som rundade kanter men att sambandet mellan storleken på fasningen och rundningen inte följer varandra.
Testet visade tex att en fasad kant på 12,7mm ger samma resultat som en rundad kant med radien 25mm som jag skrev i den andra tråden. Men det verkar också så att storleken på avfasningen också måste vara i relation till baffelbredd.
Så en rundad kant är nog mycket enklare att göra

Men jag ska se om det kan vara så att jag lyckats spara de där bilderna. Vet att jag sparat mycket under åren..

[Maarten]

Paa mailade de saknade dokumenten och nu kan jag inte tyska (gjorde en ful översättning i Google) och graferna är lite små men det kanske är så att man kan hitta en optimal avfasning? De använder en formel relaterad till våglängden så jag undrar om denna optimering gäller över ett stort spektrum eller ej.

Jag tar mig friheten att lägga upp dem då Paa länkade till dem (underförstått att de var publika):
(säg till Paa om du vill att jag tar bort dem, kanske gör så lite senare)
https://user.faktiskt.io/Maarten/TMM/

[Kraniet]

Paa mailade de saknade dokumenten och nu kan jag inte tyska (gjorde en ful översättning i Google) och graferna är lite små men det kanske är så att man kan hitta en optimal avfasning? De använder en formel relaterad till våglängden så jag undrar om denna optimering gäller över ett stort spektrum eller ej.

Jag tar mig friheten att lägga upp dem då Paa länkade till dem (underförstått att de var publika):
(säg till Paa om du vill att jag tar bort dem, kanske gör så lite senare)
https://user.faktiskt.io/Maarten/TMM/

Satt just nu och skulle länka in bilderna som jag hittade på hårddisken till slut

edit: men jag kan bistå med en automatöversättning av förstasidan om inte annat

[jonasp]

Mycket intressant diskusison om rundning kontra avfasning! Efter att ha tittat lite mer noga på Magicos modellutbud ser jag att de är i allra högsta grad inkonsekventa gällande rundade hörn på bafflarna. En rundning med radie 25mm är förvisso rätt rejäl, men samtidigt är allt relativt, och jämför man med den den ganska våldsamma rundningen med en radie om hela 100mm (?) som I-or visade i någon tråd framstår 25mm som... rena kapet.

Jag läste översättningen och fnissade lite. Tyvärr tycker jag resultaten är en smula svårtolkade. Dessutom tycker jag 25mm rundning ser bättre ut än 12,7mm fasning åtminstone i extrema vinklar. (Jag reserverar mig lite här)

Om inte panelen protesterar alltför kraftigt föredrar jag nog rundade hörn.

Jag vill undvika en alltför djup konstruktion då jag tycker att de är otympliga. Jag vet att jag är något inkonsekvent här med enorma basmoduler i mitt lyssningsrum men så är det... Om man nu ska ge sig på en slitsport kan man kanske fundera på en eller två portar som mynnar nertill på högtalaren? Den måste således ha en sockel integrerad i konstruktionen för att inte få oförutsägbara underlagsberoende effekter. (Eller stå på väldigt höga ben.... nä!)

Men att få plats med porten på djupet... går ju bra om man har en 100 liter låda med en ensam 30W-4558T00. Troligen är den vettiga applikationen att använda endast ett sådant element per sida och basreflex. Jag har som bekant dubbla funderingar på dubbla element och sluten låda. Nåja, vi får se. Vad säger panelen? Jag tror jag får dyka ner i dimensioneringarna en smula.

Förresten. Upphovsrättmässigt är det tveksamt att lägga upp materialet då tidningen ännu publiceras.

[Maarten]

Jag är fortfarande inte övertygad om att fasning även i sin mest optimerade form är ett alternativ till kantrundning. Så för min del är valet fortfarande enkelt, endast rundning ger säker och god effekt.

Gällande porten och om man inte vill bygga djupt, så måste de vara vertikala med mynning nedåt i likhet med Räv-L. En viktig fråga är; ska högtalarna stå nära väggen eller mer fristående och finns liknande dimensionerande kriterier avseende storlek? Själv gillar jag inte högtalare som dominerar rummet och hittar gärna smidiga (och estetiska) lösningar men här får man ju hitta någon bra avvägning eftersom högtalaren är "fet" .