Jag skrev av dosan fel, 0,354 A skall det vara. Ok, så 0,34 N är ett godtagbart värde, gott.
Så denna del av membranet kan flytta 34 gram luft med andra ord? Luftens densitet är 1,2 kg/m3, så luftens vikt som skall påverkas borde vara en bråkdel av 34 gram.
Membranet kan förstås flytta hur stor luftmassa som helst, det är bara att det med hög massbelastning kommer att röra sig mycket långsamt eller m.a.o. ha en låg verkningsgrad.
Den mekaniska impedansen beror till stor del på den luftmassa som på ett eller annat sätt är kopplad till membranet, i det här fallet några tiondels gram totalt för fram- och baksida (diskantelementet).
Nu är min bildserver uppe igen. Jag kommer att göra om de senaste simuleringarna ovan fast med kryssprodukten för att få fram kraften direkt som en skalär.
fick jag 0,318 N vid ett rakt membran, 0,320 N 0,5 mm över ett rakt membran samt 0,329 N 1.0 mm över ett rakt membran.
Med en 3 mm bred foile:
fick jag 0,3190 N vid ett rakt membran, 0,3196 N 0,5 mm över ett rakt membran samt 0,3192 N 1.0 mm över ett rakt membran. (Ja, skillnaderna var här som synes så små, att jag fick räkna med en signifikant siffra till.)
Om dessa kraftdifferenser skulle manifestera sig i distorsion, så skulle 5 mm foilen uppvisa en distorsionnivå på -29 dB och 3 mm folien en på -56 dB.
Ja, ungefär så kan man resonera vad gäller den elektromagnetiska distorsionen (induktansdistorsionen är fullständigt försumbar) även om det i praktiken vanligen uppstår en aning asymmetri (andratonsdistorsion) av olika skäl också. Om man korrugerar membranet så hamnar det förstås en bit längre från centrum i genomsnitt. Sedan tillkommer förstås eventuell membrandistorsion, vilken är betydligt krångligare att beräkna.
En förskjutning om 1 mmp motsvarar vid 250 Hz för ett bafflat membran om 2,2 x 0,05 m ca 113 dB på ett avstånd om 4 m i fri rymd.
Första trevande försöket, en fjärdedels mid- och diskantdel:
Jag ville dels veta om Silhouette Cameo skulle kunna klara ett 220 cm långt membran, det vill säga fyra gånger längre än detta test, och dels se var den verkliga resistansen hamnar.
En del slarv vid limningen av alumiumfolien mot pappersbäraren som synes; jag får skylla på att det var tre år sedan sist:
Det är alltså en middel till vänster och en diskantdel till höger. Middelen består av två sektioner. Båda delarna är omgärdade med en 10 mm bred monteringsfolie. Denna folie skall också hjälpa till med att hålla korrugeringen.
Så vitt jag kan bedöma så borde det gå med 220 cm långa membran,ett problem är dock att det måste finnas 220 cm framför och bakom skäraren vid skärningen.
Vad det gäller resistanserna, så mätte de båda sektionerna på middelen (till vänster på bilden ovan) strax under 4 Ω. I fullängdaren så skulle det alltså bli 8 Ω om man parallellkopplar de då fyra gånger längre sektionerna.
I teorin skulle resistansen vara 2,8 Ω för en 220 cm lång 3 mm aluminiumstrip:
Den längden motsvarar en sektion i testet ovan.
För diskantdelen till höger ovan så hade jag tänkt två strippar med en halv mm i mellan. Detta misslyckades nu; det blev bara en 1,5 mm bred strip kvar. Men jag vet nu att en 3 mm bred strip ger 4 Ω i fullängdaren, så det tillverkningsproblemet försvinner.