SoundSim360

[Chris71]

Kanske en kantboll, men kan ju finnas angränsande möjligheter.

Är det någon som känner till mer om detta projekt om tekniken bakom det?

https://uuinvest.se/parhastarna-bakom-s ... enge-2024/

[vanlignv]

Kanske en kantboll, men kan ju finnas angränsande möjligheter.

Är det någon som känner till mer om detta projekt om tekniken bakom det?

https://uuinvest.se/parhastarna-bakom-s ... enge-2024/

Någon borde veta på forumet, men jag frågade gpt, så ta det för vad det är..

"SoundSim360 bygger på mer än 25 års matematisk forskning kring paraboliska ekvationer och högordnings finita differens-scheman. Kärntekniken är:

Mode Parabolic Equation (MPE)
MPE-metoden omformar den fulla Helmholtz‐ekvationen till en “enkelriktad” [ed: linearized?] parabolisk vågekvation som löses stegvis i räckvidd (range marching). Genom att först beräkna de akustiska normallägena och sedan lösa amplitud‐paraboliska ekvationer får man fram ljudfältet effektivt, även för lågfrekvent (t.ex. infrasound) och långdistanspropagation.
Läs mer:
– The solution of sound propagation modeling problems for … (JASA, 2025):
https://pubs.aip.org/asa/jasa/article/1 ... n-modeling
– Coupled-Mode Parabolic Equations for the Modeling of Sound Propagation (MDPI Ocean Sci., 2022):
https://www.mdpi.com/2077-1312/10/10/1355

Högordnings SBP–SAT finita differenser
För att diskretisera parabol‐ och fullvågsekvationerna används Summation-By-Parts (SBP)‐operatorer ihop med Simultaneous Approximation Term (SAT)‐villkor vid gränser. Dessa bevarar stabilitet och hög noggrannhet även i komplexa, heterogena medier.

GPU‐acceleration
Moderna GPU:er (framdrivna av AI‐utveckling) utnyttjas för att massivt parallellisera de finita differens-kärnor som Mario Mattsson och Gustav Eriksson utvecklat. Detta gör att SoundSim360 kan simulera stora utomhus- och inomhusdomäner i lågfrekvensområdet utan superdatorer."

Så det är inte en analytisk lösning med sinusvågor som en lekman (inkl mig själv) kanske skulle förvänta sig, utan en applicerad matematik-approximation med diverse tekniker.

[I-or]

Finita differensmetoden har förstås en hel del gemensamt med finita elementmetoden. Den nya beräkningsmetoden tycks vara effektivare än tidigare FDM-lösningar och framförallt anpassad för att köras på GPU:er. Lösningsrymden för miljöbuller är som de flesta inser enorm, så idag beräknar man vanligen ljudutbredningen enligt förenklade erfarenhetsbaserade metoder som stämmer hyggligt överlag men inte alltid ger tillräckligt hög noggrannhet.

Detta är dock säljbludder:

– Idag finns ingen produkt som kan simulera transmission genom fasader under 50Hz, men regelverket går ända ner till 30Hz så här är vi unika, förklarar Ken.

https://uuinvest.se/parhastarna-bakom-s ... enge-2024/


Idag får man dela upp problemet och utnyttja olika metoder eller mjukvaror, men det är inga problem att bestämma fasadtransmissionen vid låga frekvenser via förenklade beräkningsscheman, FEM eller mätdata. Resultaten kan sedan importeras till någon standardmjukvara för beräkning av miljöbuller. Oftast nöjer man sig dock med att bestämma bullerbelastningen vid fasad och sedan är det elementärt att dra av fasadisoleringen för att på så sätt räkna sig in i rummen om detta skulle vara av intresse.

Att kunna simulera lågfrekventa ljud är nödvändigt för att minimera buller vid till exempel placering av vindkraftverk, för att förbättra akustiken i en arena, eller för en optimal installation av ett hemmabiosystem.

Angående den fetade delen så finns det sedan flera decennier många olika metoder att simulera lågfrekvent ljud i rum både noggrant och snabbt.