Hemmabio på vind i trähus (byggt 2012) –behöver råd

[last_grimm]

Hej,

Jag håller på att bygga om vinden i vårt friliggande småhus med trästomme, byggt 2012, till ett dedikerat hemmabiorum.

Huset är ett modernt trähus med träbjälklag, och vinden ligger ovanför bostadsytan.

Väggar och snedtak byggs redan om på ett korrekt sätt:

Stenull
Lufttätt skikt / ångspärr
Avkoppling (ljudreglar/korsregling)
Dubbel gips

Den stora återstående frågan är golvet, och jag har i praktiken bara ett försök innan allt stängs igen.


Nuvarande golvkonstruktion

Befintligt spånskivegolv
Under spånskivan: ca 50 cm lös/blåst isolering
(äldre, fluffig – ser ut som cellulosa eller glasull)
Under detta: taket till våningen under
Vinden delar inga väggar med andra rum – endast golvet
Huvudproblemet jag vill adressera: bas och vibrationer som fortplantar sig nedåt

Jag är medveten om att man aldrig kan få total ljudisolering i ett trähus, men målet är att minimera lågfrekvent störning så långt det är rimligt i en ombyggnad.

Tre möjliga alternativ jag överväger

Alternativ 1 – Riva hela golvet (bäst men mest ingrepp)

Ta bort all spånskiva
Lägga bjälktejp / avkopplingstejp på samtliga bjälkar
Fylla hela bjälklaget med stenull
Lägga ny spånskiva
Bygga massa/dämpande lager ovanpå

+ Bästa möjliga ljudisolering i teorin

– Mest arbete, hög risk om något görs fel


Alternativ 2 – Delvis rivning + fylla hela bjälklaget

Ta bort var 3:e–4:e spånskiva
Försiktigt trycka undan befintlig lösull
Fylla hela bjälklaget med stenull
Ingen möjlighet till bjälktejp
Återmontera skivor + bygga lager ovanpå

+ Bättre än endast kantisolering

– Svårt att säkerställa jämn fyllning

– Risk för hål/ojämn isolering

Alternativ 3 – Endast kantisolering + lager ovanpå

Låta befintligt golv vara
Fylla tillgängliga golvkanter/perimeter med tät stenull
Täta ordentligt runt kanter och genomföringar
Bygga massa/dämpning ovanpå

+ Lägst risk, enklast att utföra korrekt

– Minst förbättring mot lågfrekvent bas



Frågor


Om ni bara hade ett försök i ett trähus med träbjälklag, vilket alternativ hade ni valt – och varför?
Vilken uppbyggnad/lagerföljd ovanpå spånskivegolvet ger bäst resultat i praktiken för hemmabio?
t.ex. typ av underlag (gummi/filt), flytande golv vs heltäckningsmatta, extra skivor/massa, vad som är “mest bang for the buck” i ett trähus.


Jag tar gärna emot praktiska erfarenheter, både lyckade och mindre lyckade lösningar.


Tack på förhand!

[paa]

Jag gissar att lätta absorbenter inte ger mycket mot lågfrekventa vibrationer om det inte ligger mellan två tunga skikt.
Det behövs mer massa i golvet, och gärna hög inre dämpning samt avvibration från bjälkar och väggar.
Kanske ett dubbelt spångolv med dämplim emellan kunde ge lite extra dämpning?
Det kommer säker mer kompetenta svar snart, men vill hänvisa till denna gratisbok om buller och bullerbekämpning:
https://bullerbekamparen.se/wp-content/ ... k-h003.pdf

Sedan finns det en annan bra bok som heter: Recording Studio Design av Philp Newell
Kanske finns på bibliotek om den är för dyr eller inte finns som gratis PDF?

[Neuhausen]

Golvet i det nya biorummet och taket i rummen i huset kan med lite tur vara naturligt isolerade från varandra. Det beror på hur reglarna som golv respektive tak är förbundna, men med så mycket utrymme för isolering så är det två olika konstruktioner.

Så att se hur de är förbundna måste vara det första steget, men om de inte överbyggt otroligt mycket så bör det redan vara en konstruktion som leder mycket mindre ljud än om man skruvar tak och golv på varsin sida om en regel.

[last_grimm]

Jag gissar att lätta absorbenter inte ger mycket mot lågfrekventa vibrationer om det inte ligger mellan två tunga skikt.
Det behövs mer massa i golvet, och gärna hög inre dämpning samt avvibration från bjälkar och väggar.
Kanske ett dubbelt spångolv med dämplim emellan kunde ge lite extra dämpning?
Det kommer säker mer kompetenta svar snart, men vill hänvisa till denna gratisbok om buller och bullerbekämpning:
https://bullerbekamparen.se/wp-content/ ... k-h003.pdf

Sedan finns det en annan bra bok som heter: Recording Studio Design av Philp Newell
Kanske finns på bibliotek om den är för dyr eller inte finns som gratis PDF?

Jag gissar att lätta absorbenter inte ger mycket mot lågfrekventa vibrationer om det inte ligger mellan två tunga skikt.
Det behövs mer massa i golvet, och gärna hög inre dämpning samt avvibration från bjälkar och väggar.
Kanske ett dubbelt spångolv med dämplim emellan kunde ge lite extra dämpning?
Det kommer säker mer kompetenta svar snart, men vill hänvisa till denna gratisbok om buller och bullerbekämpning:
https://bullerbekamparen.se/wp-content/ ... k-h003.pdf

Sedan finns det en annan bra bok som heter: Recording Studio Design av Philp Newell
Kanske finns på bibliotek om den är för dyr eller inte finns som gratis PDF?

Tack för väldigt bra och relevanta svar

Jag har nu bifogat några bilder som visar undersidan av golvet: bjälklag, ångspärr/vapbarriär i taket på våningen under samt den blåsda isoleringen.

Lite följdfrågor där era tankar vore värdefulla:

Utifrån bilderna – ser golvbjälklaget och innertaket under ut att vara två separata konstruktioner, eller finns det risk att de är mekaniskt kopplade (ljudbroar)? Vad bör jag titta efter för att avgöra detta säkert?
Under golvet ligger lösblåst isolering (cellulosa) och i kanterna är djupet ca 50 cm. Hjälper det något för lågfrekvent ljud att komplettera med stenull i kantzonerna, eller krävs det i praktiken mer massa i själva golvet för att få effekt?
Om jag behåller nuvarande spånskiva och senare bygger vidare uppåt – är dubbelgolv med dämpande lim mellan skikten en rimlig kompromiss jämfört med att riva hela golvet? Finns det material/produkter ni rekommenderar i svensk kontext?
Jag har även funderat på bjälktejp (avvibrering). Är detta realistiskt att göra utan att riva hela golvet, eller är nyttan begränsad om man inte kommer åt alla bjälkar fullt ut?

[Neuhausen]

Du behöver frilägga så att du ser alla kopplingar mellan golvet och det underliggande taket. Det ser ut att vara ovanligt separat på bilderna, i mitt hus så hänger innertakets reglar i takstolarna på ganska många punkter. Det är givetvis bäst med så få punkter som möjligt men något som är fäst på tjugo punkter är väldigt mycket bättre än så som det är mellan min källare och mitt entreplan, där golv och tak sitter fäst på varsin sida av samma regel.

På den andra bilden i inlägget (14) så ser det ut som två stora reglar på höjden. Var de sitter, om det är fler och om golvet och takets regelverk är skruvat direkt i dem är intressant.

OM golvet bara hänger ute i kanterna så kan du ha andra problem, att det flexar med basen och förstärkning kan vara aktuellt. Jag har en vägg i min källare som redan med de två tiorna i stor låda flexar ett par millimeter. Kan man få golvet att flexa genom att röra sig däruppe?

[I-or]

De tilltänkta lösningarna kommer bara att ge en mindre ökning av ljudisoleringen, speciellt för låga frekvenser, och det är mycket tveksamt om de är värda insatsen.

Bjälklagets stora höjd medför dock att det finns mycket goda förutsättningar för att skapa en effektiv dubbelvägg med avsevärt högre ljudisolering, då dubbelväggsresonansen utan annat än en måttlig massaökning landar runt 20-25 Hz. Detta kräver åtgärder även på den undre delen av bjälklaget och blir därför ganska kostsamt alternativt arbetskrävande om man gör det själv (medhjälpare krävs) utan smidiga men dyra speciallösningar.

[NADifierad]

Hur mycket skulle ytterligare ett lager golvspånskiva, kunna tänkas hjälpa ?

[last_grimm]

Du behöver frilägga så att du ser alla kopplingar mellan golvet och det underliggande taket. Det ser ut att vara ovanligt separat på bilderna, i mitt hus så hänger innertakets reglar i takstolarna på ganska många punkter. Det är givetvis bäst med så få punkter som möjligt men något som är fäst på tjugo punkter är väldigt mycket bättre än så som det är mellan min källare och mitt entreplan, där golv och tak sitter fäst på varsin sida av samma regel.

På den andra bilden i inlägget (14) så ser det ut som två stora reglar på höjden. Var de sitter, om det är fler och om golvet och takets regelverk är skruvat direkt i dem är intressant.

OM golvet bara hänger ute i kanterna så kan du ha andra problem, att det flexar med basen och förstärkning kan vara aktuellt. Jag har en vägg i min källare som redan med de två tiorna i stor låda flexar ett par millimeter. Kan man få golvet att flexa genom att röra sig däruppe?

De tilltänkta lösningarna kommer bara att ge en mindre ökning av ljudisoleringen, speciellt för låga frekvenser, och det är mycket tveksamt om de är värda insatsen.

Bjälklagets stora höjd medför dock att det finns mycket goda förutsättningar för att skapa en effektiv dubbelvägg med avsevärt högre ljudisolering, då dubbelväggsresonansen utan annat än en måttlig massaökning landar runt 20-25 Hz. Detta kräver åtgärder även på den undre delen av bjälklaget och blir därför ganska kostsamt alternativt arbetskrävande om man gör det själv (medhjälpare krävs) utan smidiga men dyra speciallösningar.

<font dir="auto" style="vertical-align: inherit;"><font dir="auto" style="vertical-align: inherit;">How much would an additional layer of floor chipboard help?</font></font>

Hej,

Jag har nu lagt mer tid på att inspektera konstruktionen och tagit fler bilder genom att frilägga bjälklaget från vinden. Under inspektionen har jag konstaterat följande:

De stående bärande reglarna är mekaniskt kopplade både till
• bjälkarna som bär vindsgolvet, och
• reglarna som bär innertaket i våningen under (via spik/direkt träkontakt).

Detta innebär att det finns en tydlig struktur-buren vibrationsväg från vindsgolvet → bjälkar → innertaket under. Golv och tak är alltså inte separerade konstruktioner utan sammankopplade via samma regelverk.

Utifrån detta och de svar jag fått här verkar det som att åtgärder enbart på golvet sannolikt ger begränsad effekt i låga frekvenser, särskilt <80 Hz, men jag vill ändå sanity-checka mina alternativ.

⸻

Alternativ 1 – Riva befintligt golv och bygga ett bättre frikopplat golv
• Riva befintligt spånskivegolv helt
• Frilägga de bärande bjälkarna
• Lägga ett avkopplande/dämpande skikt direkt ovanpå bjälkarna
• Bygga nytt undergolv (spånskiva/plywood) utan styv koppling
• Addera extra massa/dämpande lager ovanpå
• Fylla hela bjälklagsvolymen med mineralull (ovanpå befintlig lösull)

⸻

Alternativ 2 – Flytande golv ovanpå befintligt spånskivegolv
• Behålla befintligt spånskivegolv
• Lägga ett isolerande skikt (gummi/mineral/akustikmatta) ovanpå
• Bygga ett nytt flytande undergolv (nya spånskive-/plywoodlager)
• Addera extra massa/dämpande lager ovanpå
• Skjuta befintlig lösull mot mitten
• Packa tillgängliga kantzoner med tung mineralull
• Lämna kantspalt mot väggar och täta med ljudfog

I alternativ 2 tappar jag bygghöjd, men slipper riva upp hela golvet.

⸻

Frågor
• Ur akustisk synvinkel (särskilt <80 Hz):
Ger alternativ 1 någon meningsfull verklig förbättring jämfört med alternativ 2 i en modern träkonstruktion, eller är vinsten i praktiken marginell så länge bjälklaget är mekaniskt sammanbundet?
• Är det rimligt att anta att båda alternativen ger begränsad effekt på lågfrekvent bas om man inte även gör åtgärder på innertaket i våningen under?
• När det i tidigare svar nämns att bjälklagets höjd möjliggör en effektiv ”dubbelkonstruktion”:
avses då i praktiken ett frikopplat undertak (t.ex. nytt regelverk/resilienta upphängningar, dubbelgips, isolering etc.)?
• Har någon erfarenhet av kostnadsnivåer för en sådan åtgärd (material + arbete), jämfört med att enbart arbeta från vindsidan?
• Hur mycket kan man realistiskt vinna på ytterligare ett lager golvspånskiva i detta sammanhang?

Jag är medveten om att ett fullt frikopplat undertak/dubbelbjälklag sannolikt är den akustiskt mest korrekta lösningen, men det är ett betydligt större projekt både kostnads- och arbetsmässigt.

Som referens: jag investerar ca 300 000 SEK i isolering av vindens väggar och tak, och försöker avgöra hur långt det är rimligt att gå med golvet givet kostnad/nytta.

Alla synpunkter uppskattas

[I-or]

Det är som tidigare nämnts knappast meningsfullt att åtgärda bjälklaget om man inte inkluderar undertaket på lämpligt sätt.

Det var ett bra tag sedan som jag dimensionerade lösningar av den här typen, men kostnaden lär nog idag handla om sådär 1000-1500 kr/m2 för en typisk hantverkarlösning och nedåt 300 kr/m2 för lite slitsam GDS (ju mer slit, desto billigare).

[last_grimm]

Det är som tidigare nämnts knappast meningsfullt att åtgärda bjälklaget om man inte inkluderar undertaket på lämpligt sätt.

Det var ett bra tag sedan som jag dimensionerade lösningar av den här typen, men kostnaden lär nog idag handla om sådär 1000-1500 kr/m2 för en typisk hantverkarlösning och nedåt 300 kr/m2 för lite slitsam GDS (ju mer slit, desto billigare).

Tack så mycket för ett konkret och tydligt svar – det är precis den typen av praktisk vägledning jag letar efter.

Jag förstår verkligen poängen att åtgärder i bjälklaget blir mycket mer meningsfulla om man inkluderar undertaket i våningen under. Kostnadsnivåerna du nämner (ca 1000–1500 kr/m² för hantverkare, och ner mot 300 kr/m² för eget arbete) ger ett väldigt bra perspektiv på vad som krävs för en verkligt effektiv lösning.

Några följdfrågor jag gärna skulle vilja ha din syn på:
1. Ceiling work vs Floor work:
I din erfarenhet, om man bara gör en av delarna (antingen undertak eller golv) – vilken brukar ge mest “bang for the buck” rent lågfrekvent (t.ex. bas under ~80 Hz)?
Eller är det i princip alltid kombinationen som krävs?
2. Materialval och detaljer:
Vilka konkreta material/produkter brukar du se fungera bra i dessa lösningar? (t.ex. typ av isolering, regelavstånd, skivtyper, dämpningslager etc.)
3. Stockholmstips:
Känner du till någon firma/entreprenör i Stockholm som har erfarenhet av denna typ av ljudisoleringsjobb (helst med referenser mot hemmabio eller liknande träbjälklag)?
4. Erfarenhetsmässiga dB-vinster:
Har du någon uppskattning (ungefärlig, baserad på erfarenhet) hur många dB man kan förvänta sig att sänka i bottenregistret när man gör en full undertaks+golv-lösning jämfört med bara extra massa?

Tack igen – det är fantastiskt hjälpsamt att få riktiga erfarenheter och kostnadsindikatorer från någon som faktiskt jobbat med det här.

[Neuhausen]

Det var rejält byggt, är det en så stor regel vid varje takstol?

Min första tanke är att få en mindre stum koppling mellan golvreglarna och den regeln så att det inte finns en direkt koppling den vägen. Men frågan är hur man gör det i en träkonstruktion.

[last_grimm]

Det var rejält byggt, är det en så stor regel vid varje takstol?

Min första tanke är att få en mindre stum koppling mellan golvreglarna och den regeln så att det inte finns en direkt koppling den vägen. Men frågan är hur man gör det i en träkonstruktion.

Ja, precis – det är kraftiga reglar vid varje takstol och golvreglarna ligger direkt mot dem. Det är just den kopplingen som visade sig vara den tydligaste strukturburna vägen ner till undertaket.

Jag har haft exakt samma tanke kring att försöka “mjukgöra” den kopplingen, men har landat i att det i praktiken inte finns något säkert eller vedertaget sätt att göra det i en bärande träkonstruktion utan att börja bygga om hela lastvägen.

Planen just nu är därför att först göra det som är möjligt uppifrån: trycka blåsullen mot mitten, fylla åtkomliga kantzoner med stenull innan golvet stängs, och därefter bygga ett flytande golv ovanpå med så hög massa som rimligt.

Därefter får resultatet avgöra om det räcker, eller om nästa steg blir att även angripa mottagande sida genom att bygga om undertaket – vilket är ett betydligt större ingrepp.

[RogerGustavsson]

Planen just nu är därför att först göra det som är möjligt uppifrån: trycka blåsullen mot mitten, fylla åtkomliga kantzoner med stenull innan golvet stängs, och därefter bygga ett flytande golv ovanpå med så hög massa som rimligt.

Kanske göra det avkopplat på något vis. Materialet i Sonic Designs dämpfötter har jag glömt namnet på men det kan vara något.

[idea]

Jag tror det är Sylomer från Christian Berner https://www.christianberner.se/produkter/vibrationsteknik/sylomer/
Jag vet dock inte var man kan köpa det som privatperson eller hur man bäst dimensionerar för ett golv men de finns ju i Göteborgsområdet så det är ju enkelt att ringa och prata med en säljare.
Används tex för att isolera stora tunga strukturer.

[RogerGustavsson]

Det tror jag stämmer.

[Neuhausen]

Jag vet inte om det fungerar för dig, men jag ringde en vän som har ett antal små ljuddämpade lokaler som skall kunna användas samtidigt. Om hans lösning med rum som står isolerade från det gemensamma betonggolvet med 50X50X2000mm akustiklister av något slag, över huvud taget gör någon nytta i ett trähus vet jag inte. Listerna behöver bara förhindra att en mycket tung betongplatta skall överföra ljud mellan lokalerna i hans applikation.

Deras lösning är ett stor lokal, med murade rum för varje litet väldigt välbyggt och gummiupphängt hus som innehåller en liten studio. Jag har svårt att tro att de fristilat den här lösningen då det var ganska dyrt att bygga. Många lager golvgips i väggar, tak och golv på "innerhuset". Limmat med akustikgegga.

Kanske kan något sånt här användas för att minska problem med stomljud? https://www.vibratec.org/sv/upptack-det ... ande-golv/

Skulle jag bygga något så skulle jag kontaktat I-or för att se om hans tjänster är till salu för oss vanliga dödliga.