Svanå

[E]

Hej Matts och välkommen!

T60 kräver 80 dB dynamik vilket förklarar att std är satt till T20 . Följande text förklarar extrapoleringen till T60 i diagrammet i bild 2
Noise considerations:
To achieve valid measurement for reverberation time, RT, and other quantities, a good Signal to Noise Ratio, SNR must be achieved.
In the early days of computer measurement, the converter resolution and noise were the main problems. Therefore methods for noise correction of the tail of the PIR or the ETC curve was developed. In most cases the T60 (decay time until the sound has decayed 60dB) is impossible to measure directly. The 30dB time (or less) is measured and then interpolated to T60. Nowadays the noise in the soundcard isn't a problem, but noise from air conditioning and surroundings are still present.

Om man har luftkonditionering som stör en mätning så illa att man måste
mäta T20, är det väl bara att stänga av den? Sedan kanske man skall
fundera på om ett rum som inte har en mycket låg akustisk störnivå är
lämpligt att göra dyra akustikregleringar för musikåtergivning i – utan att
också ta hand om störnivån.

I Linkwitz AES rapport står också följande om den färgning dämpade rum ger
Still,
the first arriving floor reflection will have less than 6
ms delay. This does not appear to cause a problem.
After all, almost every source that we hear has a floor
reflection and we seem to use this information
primarily to determine the height of the source above
the floor.

Men är det inte så att golvet oftast finns med på inspelningen? Hur reso-
nerar du kring det?

Jag tycker nog att det låter som ett gott argument för att dämpa golv-
reflexen – förutom generellt med heltäckningsmatta – med en ”vågbrytare”
som bryter upp golvreflexen en god bit ned i frekvens. Och/eller lämpligt
soffbord!

The requirement for full spectral content of the
reflections rules out the use of frequency dependent
absorbers on the room surfaces. The various
commercially available foam or fiberglass panels
absorb predominantly higher frequencies only and
would color the room reflected sound dynamically to
where it no longer can be cognitively separated from
the direct sound. This then argues for relatively live
room acoustics that are determined by the .normal
stuff of life. with which the room is filled and
decorated, acoustics with which we are intimately
familiar as normal.

Varifrån kommer det inledande ”kravet” på att alla ytor skall vara hårda?

Mvh E*

PS. Ser nu att Ingvar redan skrivit vettiga saker om golvreflexen, men
jag är ändå nyfiken på att höra hur Matts tänker kring den!

[petersteindl]

Dessa kurvor visar ett rum som ska genomgå en transformation från kraftigt dämpat till helt diffuserande

Jag ser med förväntan fram emot hur rummet kom/mer att mäta efter diffus ombyggnad Jag förväntar mig att få ta del av kurvor mätt på likadana sätt så att en direktjämförelse lätt kan göras

MvH
Peter Steindl

[Jax]

Intressant tråd i ett ämne där vi troligen aldrig når konsensus men ändå...

Jag har lite svårt att smälta in- och uppspelning i samma rum. Jag har två filosofier för vardera live- och studioinspelad musik.

Fall 1: Liveinspelat.

Här är inte bara musikhändelsen fångad utan även rummet det skedde i. I detta fallet vill jag att såväl musiken som rummet ska återges. I detta fallet får inte mitt eget rum dominera över det inspelade enligt min mening. Ett rum med ganska snabb decay över hela audioområdet. Jag får då ett fönster in i tidsmaskinen där musiken inklusive rummet den spelades i spelas upp för mig utan större påverkan.

Fall 2: Studioinspelat.

Här finns det nog sällan ett rum inspelat. Här får nog mitt eget rum bidra för att skapa liv i musiken. Hur rummet bidrar är mindre viktigt för att jag vill att det ska låta som om musikerna stod i mitt rum och spelade.

I denna tråden talas det om Svanås Level 3 och att man skulle kunna spela in och spela upp i samma rum. Jag får en känsla av att detta inte är korrekt på något sätt. Rummet skulle ge dubbelt bidrag vid uppspelningen. Nu har jag inte själv lyssnat i ett rum av den här sorten och kanske kommer att uppskatta det trots allt. Just nu känns det inte riktigt dock.

Av de båda fallen ovan föredrar jag klart fall 1.

[KarlXII]

Exakt vad EDT står för vet jag inte, men det verkar vara ännu tidigare reflexer än vad som fås fram ur en medelvärdesbildning av T10 och i så fall står nog EDT för Early Decay Time. Di tidiga reflexerna I så fall visar det att en [b]frekvensmässig olinjär dämpning är något som bör undvikas]/b]. Det är ju i och för sig inget nytt eftersom Stig Carlsson pratade om detta redan för 60 år sedan och har man gått i hans skola så har man och jag hade denna ynnest och även Ingemar Ohlsson

MvH
Peter Steindl

Hur kan en frekvensmässigt olinjär dämpning se ut i praktiken?
Så man vet hur man ska undvika den, alltså.

[subjektivisten]

Håller med Jax!

Det enda man kan göra är ju att lyssna på rum som har dessa olika skolor. Har ju lyssnat på två st rum ingvar gjort så vore kul att lyssna i ett level 3 rum med nu.

[petersteindl]

Intressant tråd i ett ämne där vi troligen aldrig når konsensus men ändå...

Jag har lite svårt att smälta in- och uppspelning i samma rum. Jag har två filosofier för vardera live- och studioinspelad musik.

Fall 1: Liveinspelat.

Här är inte bara musikhändelsen fångad utan även rummet det skedde i. I detta fallet vill jag att såväl musiken som rummet ska återges. I detta fallet får inte mitt eget rum dominera över det inspelade enligt min mening. Ett rum med ganska snabb decay över hela audioområdet. Jag får då ett fönster in i tidsmaskinen där musiken inklusive rummet den spelades i spelas upp för mig utan större påverkan.

Fall 2: Studioinspelat.

Här finns det nog sällan ett rum inspelat. Här får nog mitt eget rum bidra för att skapa liv i musiken. Hur rummet bidrar är mindre viktigt för att jag vill att det ska låta som om musikerna stod i mitt rum och spelade.

I denna tråden talas det om Svanås Level 3 och att man skulle kunna spela in och spela upp i samma rum. Jag får en känsla av att detta inte är korrekt på något sätt. Rummet skulle ge dubbelt bidrag vid uppspelningen. Nu har jag inte själv lyssnat i ett rum av den här sorten och kanske kommer att uppskatta det trots allt. Just nu känns det inte riktigt dock.

Av de båda fallen ovan föredrar jag klart fall 1.

Jax, vid studioinspelad musik där man väljer att spela in med en torr efterklang, så gör man det därför att man därefter vill påföra efterklang elektroniskt. Till och med Herbert von Karajan använde sig av denna teknik. Idag har man dock avancerade digitala reverb och är man kunnig på att hantera dessa så får man till slut fram ett bra resultat. Här skulle Stig möjligtvis vända sig i sin grav och säga, pekpinne, pekpinne, eller kanske han idag skulle le åt sina pekpinnar. Men det är ok vilket som. Vi har här på forumet en känd inspelningstekniker som behärskar detta förfarande på sina fem fingrar och han har gått igenom detta med Stig många gånger. Oj, oj, oj, mången hätsk debatt har förekommit på Torkel Knutssonsgatan 15.

Då denna efterklang är pålagd på inspelningen så blir resultatet inte längre "torrt". Därför kommer bra dämpade rum inte heller att påverka bra studioutgåvor. Jax, det är inte så att ditt eget rum bidrar för att skapa liv i musiken om ditt rum är hyfsat dämpat. Liv i musiken skapas inte av efterklang. Liv i musiken skapas av enormt skickligt mastrande under förutsättning att inspelningsprocessen ingår i denna process. Jag har många exempel på att inspelning + mastring kan ge ett fantastiskt livfullt ljud.

Det finns vissa låtar där rösten är ”torr” därför att man av konstnärliga skäl vill ha det på detta sätt och en sådan låt finns på en Tracy Chapman CD.

Stig Carlsson spelade den ofta för att visa att hans OA-52or inte la till efterklang så att det påverkade det konstnärliga negativt. Det var en viktig låt för Stig och den lät förvånansvärt torrt hos Stig, ja torrare än på de flesta uppspelningar jag hört med direktstrålade högtalare. Jag använder denna låt än idag. Jag kommer ofta att nämna Stig Carlsson namn därför att jag vill ge honom den ära han förtjänar. Jag hoppas att inte någon av er har problem med detta.

MvH
Peter Steindl

[petersteindl]

Exakt vad EDT står för vet jag inte, men det verkar vara ännu tidigare reflexer än vad som fås fram ur en medelvärdesbildning av T10 och i så fall står nog EDT för Early Decay Time. Di tidiga reflexerna I så fall visar det att en [b]frekvensmässig olinjär dämpning är något som bör undvikas]/b]. Det är ju i och för sig inget nytt eftersom Stig Carlsson pratade om detta redan för 60 år sedan och har man gått i hans skola så har man och jag hade denna ynnest och även Ingemar Ohlsson

MvH
Peter Steindl

Hur kan en frekvensmässigt olinjär dämpning se ut i praktiken?
Så man vet hur man ska undvika den, alltså.

Hej Kalle dussin

Jag kan idag inte ge ett entydigt svar på din fråga. Efter det att SMTAB har visat sina kurvor efter sin diffusa ombyggnad, så kanske jag kan skönja ett entydiga samband. Det är ju naturligtvis så att de lärde som säljer allehanda rumsakustiska ateraljer även har sitt entydiga svar, men jag är inte i den branschen.

MvH
Peter

[joel]

Undra om inte Linkwitz och Toole mm. skulle skrika högt om de läste alla konstiga slutsatser som folk drar av deras texter.

Linkwitz egna lyssningsrum har heltäckningsmatta. det är vad han kallar i slutet av sin text för "normal stuff of life"

Han skriver att golv reflexionerna inte verkar skapa ”ett problem” inte att de inte påverkar. Och som det redan skrivits skriver han att golvreflexioner inte är "lika" påverkande som laterala reflexioner.

Sen förstår jag inte hur man kan dra slutsatsen att pga. att dålig dämpning inte ger bra resultat skall man alltid undvika alla former av dämpning även bra implementerad dämpning.

Lite som slutsatsen:
Har hört att dåliga/felplacerade diffusorer ger dåligt ljud och funderar därför på att undvika alla former av diffusion.

Nej, man ska inte blanda ihop inspelningsmiljö och avlyssningsmiljö, det tycker definitivt inte herr Linkwitz,

Men det är klart, görs alla inspelningar i Svanå’s level 3 rum och sedan mixas och mastras i sådana så får man väll skaffa sig ett sådant om man vill höra det som artisten tänkt sig. Men det känns inte alls rätt väg att gå. Konsumenternas lyssningsrum borde styra hur man producerar fonogram.

Mitt förslag:
Skapa en vettig stereoavlyssningsstandard som fonogram kan referenslyssnas i så slipper vi dessa absurda skapelser. En studio kan ju behöva ha sina specifika egenskaper för att underlätta inspelningsarbetet/mix och master men slutproduktionen borde alltid slut certifieras i ett standardiserat lyssningsrum som ska gå att efterlikna med rimliga medel i ett vardagsrum.



MVH
/Joel

[E]

Fall 2: Studioinspelat.

Här finns det nog sällan ett rum inspelat. [...]

Åjo, nog tusan använder man rumsmikrofoner ibland, exempelvis vid
upptagning av trummor i en studio.

Mvh E*

[MichaelG]

Men det är klart, görs alla inspelningar i Svanå’s level 3 rum och sedan mixas och mastras i sådana så får man väll skaffa sig ett sådant om man vill höra det som artisten tänkt sig.

Jag har (pga mina begränsade kunskaper) inte förstått allt som skrivits i tråden, men om slutsatsen blir som ovan - dvs att all inspelning och avspelning kräver samma typ av difusserat rum - har jag svårt att rent logiskt köpa det hela.

Framförallt för att inspelningsrum ju ser väldigt olika ut. Och då faller ju (enligt mitt sätt att se) det hela när inspelningen är gjord i något annat rum än i en Svanå level 3-studio. Exempelvis i en kyrka, en konstersal, eller annan i musiksammanhang vanlig förekommande lokal.

Hälsn. Michael

[paa]

Bara för att man kan spela in i ett level 3 rum så betyder väl inte det att level 3 rum bara kan spela upp inspelningar som är gjorda i samma eller lika rum?
Eller?

[Piotr]

Fall 2: Studioinspelat.

Här finns det nog sällan ett rum inspelat. [...]

Åjo, nog tusan använder man rumsmikrofoner ibland, exempelvis vid
upptagning av trummor i en studio.

Mvh E*

Ja precis, studios av rang har ju ofta ett flertal rum av olika storlek just för att kunna variera karaktären beroende på vad man vill skapa. Ofta har man möjlighet att justera klang och rumslighet med flyttbara bafflar tex.

Det är ju inte så att studios = anechoic rooms.


/Peter

[MichaelG]

Eller?

Min (ganska ringa) erfarenhet är att ett "lagom" (=ganska mycket) dämpat och difusserat rum är bra förutsättningar för en anläggning att återge det inspelade.

Om jag missförstått det hela (dvs om ett level 3 rum ger samma akustiska förutsättningar som mitt "lagoma" rum) så kräver ju inte ett level 3 rum särskilda inspelningar för att komma till sin rätt i avlyssningssituationen.

Om jag däremot har förstått det hela (dvs att ett level 3 rum inte ger samma akustiska förutsättningar som mitt "lagoma" rum) så kommer det ju att låta annorlunda. Och då tänker jag att det ger mindre optimala förutsättningar för en anläggning att återge det inspelade.

Men med stor reservation för vad jag förstått eller inte...

Hälsn. Michael

[Jonas]

Det är väl fullt möjligt att spela in i samma rum som man spelar upp det man spelat in.... Bara man vidtar åtgärder i rummet som är optimerade för vart och ett av fallen, det var väl en artikel i MOLT om det för ett bra tag sedan har jag för mig. Inspelning och uppspelning krävde olika behandlingar av rummet, men det var samma rum.
/Jonas

[RogerJoensson]

Om du ändrar akustiken i rummet så blir det ju ett annat rum ur akustisk hörvinkel...

[_Fredrik_]

Va kul med en riktig Faktiskt-tråd som inte spårar ut! Grattis!

[Alexi]

Mitt förslag:
Skapa en vettig stereoavlyssningsstandard som fonogram kan referenslyssnas i så slipper vi dessa absurda skapelser. En studio kan ju behöva ha sina specifika egenskaper för att underlätta inspelningsarbetet/mix och master men slutproduktionen borde alltid slut certifieras i ett standardiserat lyssningsrum som ska gå att efterlikna med rimliga medel i ett vardagsrum.



MVH
/Joel

Det är därör det limiteras, komprimeras och eq:as, bla. just för att normallyssnaren, lyssnar i sin Ipod, radio, bilstereo eller ministereon hemma. Men att anpassa alla inspelningar efter oss hifinördars vardagsrum. Ja då säljer de nog inte många skivor. Bättre vore väll en neutral inspelning som lätt bra överallt?!

[IngOehman]

Undra om inte Linkwitz och Toole mm. skulle skrika högt om de läste alla konstiga slutsatser som folk drar av deras texter.

Linkwitz egna lyssningsrum har heltäckningsmatta. det är vad han kallar i slutet av sin text för "normal stuff of life"

Han skriver att golv reflexionerna inte verkar skapa ”ett problem” inte att de inte påverkar. Och som det redan skrivits skriver han att golvreflexioner inte är "lika" påverkande som laterala reflexioner.

Sen förstår jag inte hur man kan dra slutsatsen att pga. att dålig dämpning inte ger bra resultat skall man alltid undvika alla former av dämpning även bra implementerad dämpning.

Lite som slutsatsen:
Har hört att dåliga/felplacerade diffusorer ger dåligt ljud och funderar därför på att undvika alla former av diffusion.

Nej, man ska inte blanda ihop inspelningsmiljö och avlyssningsmiljö, det tycker definitivt inte herr Linkwitz,

Men det är klart, görs alla inspelningar i Svanå’s level 3 rum och sedan mixas och mastras i sådana så får man väll skaffa sig ett sådant om man vill höra det som artisten tänkt sig. Men det känns inte alls rätt väg att gå. Konsumenternas lyssningsrum borde styra hur man producerar fonogram.

Mitt förslag:
Skapa en vettig stereoavlyssningsstandard som fonogram kan referenslyssnas i så slipper vi dessa absurda skapelser. En studio kan ju behöva ha sina specifika egenskaper för att underlätta inspelningsarbetet/mix och master men slutproduktionen borde alltid slut certifieras i ett standardiserat lyssningsrum som ska gå att efterlikna med rimliga medel i ett vardagsrum.



MVH
/Joel

Förbaskat vettigt inlägg, enligt min uppfattning.

Den enda försiktiga invändning jag har är, att det är både svårt och begränsande att bygga en standard runt "ett normalt lyssningsrum". Svårt eftersom rum är så olika varandra, och begränsande eftersom man med rätt enkla medel kan göra rum som är så oerhört mycket bättre än många vardagsrum, och att inte göra det (för monitorlyssningen, och för de individer som ser det som värt besväret därhemma), är inte att göra konstarten att dokumentera musikhändelser rättvisa.

Jag är helt enkelt emot att man bygger något så viktigt som att återge musik, på en pseudo-standard som går ut på att härma ett normalt vardagsrum som kanske är uppbyggt utan mista tanke på ta några som helst akustiska hänsyn, och som dessutom inte är varken entydigt mellan olika rum eller oberoende av rådande trender.

Däremot har jag bara vissa marginella invändningar mot lyssningsrum i stil med SiegfriedLikwitz', det vill säga jag gillar med. Det som gör att jag helst dock inte ser att man använder sådana rum för monitorlyssning är att det rendarer en hel del tidiga reflexer från ljudbildsriktningarna med en delay om >6 ms, vilket nästan garanterar att ett falskt djup uppstår, som därmed kan rendera platta inspelningar om man har det tillstädes i uppspelningen när man bedömer inspelningen. Risken att inte tillvarata/tillse att sådana kvaliteter hamnar på inspelningen, ökar ju när monitorlyssningen skapar ett intryck av att de finns på inspelningen även när så inte är fallet.


Eller om jag får citera lite:

-Is the same XXX model used in studios?

-Yes. There’s no difference between the speakers that are used professionally and the ones used for HiFi.


To me, reproducing music for “monitor purposes” and playing music “for pleasure” - should be exactly the same thing.

If it is not, people should ask themselves why there is no pleasure in the studio and how such a studio (where the pleasure of listening to the music is absent) can make decisions on questions regarding the music in the recording?

Or they should ask themselves why they want something else at home, than the sense of the performance, that musicians, producers and sound engineers have worked to make sure is ending up on the recording?

(Right now I ignore the fact the so many recordings are deliberately destroyed by horrible mastering processing, as a consequence of recording companies participating in the loudness race, as if consumers did not have volume knobs on their audio-gear...)

So I repeat – for me, there is no difference between a loudspeaker aiming at being a tool for people to show them what is on a recording, and a loudspeaker ment for listening to music for pleasure. It’s about unpacking what is on the phonogram both times. And I have yet to see a recording engineer not performing better when the job comes with a benefit – musical enjoyment.


The only difference between the two is - the recording studio have a responsibility going outside the listening situation – the responsible to the music, the musicians and the people listening to the phonograms produced.

The listener at home is only responsible for their own enjoyment – which however, should be taken very serious!

Vh, iö

[joel]

Vill förtydliga mitt tidigare inlägg.

Jag menar inte att man inte "kan" spela in och spela upp i ett och samma rum, bara att om man väljer att spela in och monitorerar inspelningen i ett och samma rum med lite unika egenskaper så blir det svårt att tolka vad som faktiskt landade på inspelningen.

Om jag spelar in en kör i en kyrka bör jag inte ställa upp mina monitorer i kyrkan och lyssna på 12 meters avstånd för att bedöma hur inspelningen blev.

Dock kan man säkert använda ett visst rum som är ok för lyssning till inspelning av vissa instrument. dvs. det går att lyssna och spela in i samma rum, men man bör göra monitor/referens lyssningen någon annan stans också så att man vet vad som landade på inspelningen.

Vad gällande standarden för lyssningsrum så menar jag inte att man måste försöka efterlikna ett vardagsrum, bara att standardrummet inte bör bli onödigt komplicerat så att ett snitt vardagsrum hamnar för långt från standard rummet. Vill man bygga ett optimalt lyssningsrum så ska standardrummet vara så bra så att det blir nästan samma. Då vet man också att merparten av de framtida fonogrammen kommer att vara skapta för att avlyssnas i just ett sådant rum. Heltäckningsmattor och dämpade frontväggar ser jag inte som onödigt komplicerat. Däremot om rummet måste ha vinklat tak, ickeparallella väggar och bredbandig diffusion på alla ytor samt gigantiska basfällor tycker jag man gör det onödigt svårt för allmänheten att få njuta av musik.

..

The only difference between the two is - the recording studio have a responsibility going outside the listening situation – the responsible to the music, the musicians and the people listening to the phonograms produced.

I det ansvaret anser jag det ligger att lyssna på det inspelade materialet i flera ”miljöer” så att man vet vad som är på fonogrammet och vad som är rumsbidrag. Därmed inte sagt att man skall försöka få inspelningen att ”låta bra” överallt utan bara veta hur det kan låta. Sen borde det vara upp till dem som skall skapa apparater och återgivare för de olika miljöerna att bygga in ev. kompensation.

Jag fattar verkligen inte varför man inte lägger alla konstiga kompressorer och tjafs i mp3 spelarna eller i bilstereon eller vad du nu är för någon apparat / situation som behöver detta istället för att förstöra fonogrammet.

MVH
/Joel

Ps.
Insåg just att det blev ett jättelångt inlägg med massa upprepningar. Ursäkta mig.
Ds.

[paa]

...
Eller om jag får citera lite:

-Is the same XXX model used in studios?

-Yes. There’s no difference between the speakers that are used professionally and the ones used for HiFi.
...

...
Vh, iö

En liten undring bara:
Kommer det citatet från Toole, Linkwitz eller möjligen från dig själv?

[IngOehman]

Från mig själv.

Frågan kom från en brittisk journalist.

XXX är QM10. Men det skulle lika gärna ha
kunnat vara vilka Ino-högtalare som helst.


Vh, iö

- - - - -

PS. Jag håller med om huvuddelen av det som
Joel skrev, även efter att han förtydligade sig.

[_Fredrik_]

-Yes. There’s no difference between the speakers that are used professionally and the ones used for HiFi.
...

Tex Carlssonhögtalare, inte fan är dom någe bra i en studio, men kan vara alldeles utmärkat hemma?

Ska tillägga att jag bara läste meningen som jag citerade.

Edit: Hoppsan, det kanske bara gällde en modell och inte högtalare generellt?

[RogerGustavsson]

Det beror på att studions kontrollrum inte är anpassat för högtalare som Carlsson. Finns väl inget som säger att den enda monitorlyssningen är den sittandes vid ett mixerbord på höga stolar? Klart att man skulle kunna göra den sittandes i en soffa och en med enkel mixer (om ens det) i knät. Vet inte exakt hur de som spelar in "på fältet" går till väga. Hur görs kontrollyssningen av Bertil Alving, Bo Hansson, Jan-Erik Persson, Gert Palmkrantz och grabbarna? En liveinspelning ebjuder sällan goda lyssningsmöjligheter.

[IngOehman]

-Yes. There’s no difference between the speakers that are used professionally and the ones used for HiFi.
...

Tex Carlssonhögtalare, inte fan är dom någe bra i en studio, men kan vara alldeles utmärkat hemma?

Ska tillägga att jag bara läste meningen som jag citerade.

Edit: Hoppsan, det kanske bara gällde en modell och inte högtalare generellt?

Jag pratade om en specifik högtalare, men svaret gäller för alla högtalare jag gör.

När det gäller andras högtalare, som kanske involverar rummet som en klangkomponent i någon grad (och alltså inte bara som en del av högtalaren "framåt" och som en del av en loge "bakåt" - utan som en del av den skapade upplevelsen) - som t ex kanske Carlssonhögtalare*, så hänvisar jag till det jag skrev om ansvar:

Den som lyssnar därhemma har inte ansvar inför någon annan än sig själv, att göra sig sälv nöjd med resultatet - så allt är tillåtet. Det är bra om man tycker det är bra - alldeles oavsett varför man tycker det.


Kort sagt: Jag håller med dig!


Vh, iö

- - - - -

*Fast det är en fråga om nyanser, och något man kan diskutera. Vad man kommer fram till kan nog vara olika, beroende på vilka krav, mål, preferenser, föreställningar och erfarenheter man har - inte minst av att direktjämföra en klingande verklighet med en återgiven version av densamma.

Detsamma, kanske i ännu högra grad, kan sägas om rum med diffusorer nästan överallt, rum som signifikant är med och skapar en upplevelse.

[Nasjo]

tycker denna tråd är för intressant för att börja dö redan.
Kan ju passa på att fråga var man ska placera micken om man ska mäta efterklangen korrekt.

Mvh Jonas

[IngOehman]

Jag brukar tycka att man dels bör placera den på flera olika platser.

En mätning är oftast inte tillräckligt inom smårumsakustisken.

Bortsett ifrån det tycker jag att rumsellipsoiden är en bra yta att sikta på,
och gärna så långt bort som möjligt från högtalarna.

Har men ett dubbeldecay-rum så kan det vara en bra ide att mäta både
på lyssningsplats och i närheten av eventuella öppningar till andra rum.

I rum som är ofärdiga (inte färdiga ännu) kan man lätt skaffa sig falska
värden genom att hamna i tvärkommunikativa delar av ett rum. Då är det
ingen ide att mäta alls innan man löst problemet. Dock känner man igen
det lätt på mätkurvan med sin karakteristiska klangliga signatur, så det är
ingen större risk att man misstar den för att vara en relevant kurva om
man vet vad man pysslar med.


Men allt som allt så finns det för det mesta många saker som behöver
mätas i ett rum, mera än just efterklangen, i förekommande fall i varje
fall. Fast ofta är det inte så himla viktigt att mäta någonting alls.


Vh, iö

[stefanolo]

Jag försöker efter bästa förmåga följa tråden och tycker att jag hänger med hyfsat . Synd att SMTAB lämnat tråden. Undrar varför?. Jag undrar om det ligger något i påståendet att matta och dämpning (exv. av typen som görs i rum enligt Dead end/live end-principen) "tar bort" tidiga reflexer som hjärnan behöver för att kunna "processa" informationen. Jag kanske missat något?

SMTAB skrev:

Tittar man på kurvorna ser man också att rummet ej har några reflexer över hörbarhetströskeln i ett tidigt skede, vilket gör att rummet dräneras på all information som hjärnan behöver (di tidiga reflexerna ) för att uppfatta ambience, detaljer, timbre soundstage mm .

En annan sak är att man kanske föredrar ett rum med (känslan av) mer efterklang/ambience men har påståendet ovan (om hjärnans processande) någon relevant förankring i vetenskapen när det gäller musik/ljudåtergivning genom högtalare i stereo i ett normalstort rum?

/stefan

[Nasjo]

Jag brukar tycka att man dels bör placera den på flera olika platser.

En mätning är oftast inte tillräckligt inom smårumsakustisken.

Bortsett ifrån det tycker jag att rumsellipsoiden är en bra yta att sikta på,
och gärna så långt bort som möjligt från högtalarna.

Har men ett dubbeldecay-rum så kan det vara en bra ide att mäta både
på lyssningsplats och i närheten av eventuella öppningar till andra rum.

I rum som är ofärdiga (inte färdiga ännu) kan man lätt skaffa sig falska
värden genom att hamna i tvärkommunikativa delar av ett rum. Då är det
ingen ide att mäta alls innan man löst problemet. Dock känner man igen
det lätt på mätkurvan med sin karakteristiska klangliga signatur, så det är
ingen större risk att man misstar den för att vara en relevant kurva om
man vet vad man pysslar med.


Men allt som allt så finns det för det mesta många saker som behöver
mätas i ett rum, mera än just efterklangen, i förekommande fall i varje
fall. Fast ofta är det inte så himla viktigt att mäta någonting alls.


Vh, iö

Tack för svar

Ska mäta efterklangen innan och efter lite experiment, för att det är kul och för att lära, iaf hur man kanske inte ska göra

Till en helt annan sak nu, minns att jag har läst någonstans att man inte bör placera basabsorbenter framför lyssningsposition, liger det något i det eller ska man placera de där resonansen är som störst?

Mvh Jonas

[m_persson79]

tycker denna tråd är för intressant för att börja dö redan.
Kan ju passa på att fråga var man ska placera micken om man ska mäta efterklangen korrekt.

Mvh Jonas

Tack för lyftet.

[m_persson79]

Jag brukar tycka att man dels bör placera den på flera olika platser.

En mätning är oftast inte tillräckligt inom smårumsakustisken.

Bortsett ifrån det tycker jag att rumsellipsoiden är en bra yta att sikta på,
och gärna så långt bort som möjligt från högtalarna.

Har men ett dubbeldecay-rum så kan det vara en bra ide att mäta både
på lyssningsplats och i närheten av eventuella öppningar till andra rum.

I rum som är ofärdiga (inte färdiga ännu) kan man lätt skaffa sig falska
värden genom att hamna i tvärkommunikativa delar av ett rum. Då är det
ingen ide att mäta alls innan man löst problemet. Dock känner man igen
det lätt på mätkurvan med sin karakteristiska klangliga signatur, så det är
ingen större risk att man misstar den för att vara en relevant kurva om
man vet vad man pysslar med.


Men allt som allt så finns det för det mesta många saker som behöver
mätas i ett rum, mera än just efterklangen, i förekommande fall i varje
fall. Fast ofta är det inte så himla viktigt att mäta någonting alls.


Vh, iö

Ett stort tack till dig Ingvar som lagt ner så mycket energi i den här tråden.