Vad har du för "House Curve"?

[I-or]

Det finns absolut ingenting i vare sig mina egna erfarenheter eller i vetenskapliga publikationer som förklarar dina upplevelser, varför jag tyvärr inte kan bidra med någonting utöver det jag redan har skrivit.

Om jag får tillåtas att spekulera ordentligt kan möjligen de lågfrekventa bidragen ge just dig en illusion av rumslighet, men för typiska lyssnare måste frekvensen vara betydligt lägre än i ditt fall, där både inspelningar och återgivningssystem rullar av brant under ca 30-40 Hz.

[petersteindl]

Då jag ställer in frekvensgång i basen i rum, då är en parameter som jag beaktar grupplöptid. Fixar man det på rätt sätt så får man det bästa av båda världar.

Mvh
Peter

Mja, eftersom det här huvudsakligen handlar om minimumfassystem, d.v.s. att fasgången/grupplöptiden är direkt kopplad till frekvensgången, så har grupplöptiden bara en indirekt betydelse. Angående hörbarheten för grupplöptid i sig vill jag peka på följande rapporter:

https://www.audiosciencereview.com/forum/index.php?attachments/group-delay-pdf.31763/

https://acris.aalto.fi/ws/portalfiles/portal/52513428/Audibility_of_Loudspeaker_Group_Delay_Characteristics_AAM.pdf

Som jag ser det så är det betydligt fler parametrar involverade gällande basåtergivning i bostadsrums storlek.

I de samtal jag har med lilltroll så säger han att det inte är minimumfassystem eftersom bashögtalare inte är linjära system. Distorsionen är för hög och tar man även hänsyn till hysteres så blir det än mer komplicerat. Man skulle möjligtvis kunna förenkla ekvationerna och då förenklat sett behandla systemet så som det vore strikt minimumfas.

Sedan separerar jag mellan rumsparametrar och ljudkällans parametrar. Sedan tar jag itu med dessa, en i sänder.

Rummet ser jag som ett passivt akustiskt musikinstrument/resonanslåda. Ljudkällan ser jag som en aktiv energitillförare till denna resonanslåda. Sedan skall de passas ihop. Beroende på hur dessa passas ihop så kommer så kommer resonanslådan vara dominant eller mindre dominant. Dessutom skall del av begränsningsytorna som ger rummet behandlas som del av ljudkällan, d v s det sätter den tillförda energin och då kommer ljudkällans placering i förhållande till begränsningsytorna in.

Mvh
Peter

[Chopha]

... Det är inte basmängden i sig jag saknar efter EQ-justeringarna efter målkurvan, det är tredimensionaliteten i ljudbilden som tar skada, ljudet blir alltså plattare och förlorar därmed mycket i musikalitet. Jag har alltså inte uttryckt mig något om någon avsaknad av basnivå, så det vore för mig mer intressant om du kunde kommentera det här med avsaknaden av den omsvepande ljudkaraktären som går förlorad i.o.m EQ-justeringarna.

Skulle det inte kunna vara så att den ekvalisering som används inte är tillräckligt bra?
Exempelvis så använder jag Audio Hijack på min Mac och eftersom jag ibland mixar och mastrar musik så har jag att par olika VST plug-ins till Logic som jag kan ladda in i Audio Hijack. Så beroende på vilken EQ som jag laddar in och använder för att korrigera < 100 Hz kan resultatet klinga olika, vissa har till och med som USP att klinga med en viss karaktär. Vissa plug-ins är så dåliga att upplevelsen av bredd, djup och höjd helt kan plattas till, likt en kompressor.

Slänger jag in en "70:s Vintage Warm EQ" så behöver jag inte ens börja ekvalisera för att direkt höra att den färgar ljudet.

Så kanske kan det vara så sak att EQn som används inte är 100 % transparant? Vad använder du Goat76?
Själv använder jag Ozone 8 EQ i digital läge (transparant läge) av typen linjär fas.

[I-or]

En mer teoretisk betraktelse kan också vara av värde. Det tycks som om du vill framhålla att någon sorts magiska egenskaper i tidsplanet går förlorade vid ekvalisering. Då vill jag ställa motfrågan: har du granskat impuls- eller stegsvaret utan korrektion? Jag garanterar att dessa inte ser roliga ut i det fallet. Som jag har poängterat ovan är det väl belagt att hörselns egenskaper motsvaras väl av mikrofonens för låga frekvenser.

Återigen, det är huvudsakligen minimumfassystem vi diskuterar, varför frekvens- och tidsplan är matematiskt knutna till varandra. En jämn frekvensgång ger per automatik även ett snyggt impulssvar.

Den jämna frekvensgången i lyssningspositionen leder helt enkelt till en i alla avseenden mer studiolik återgivning för låga frekvenser.

[Belker]

... Det är inte basmängden i sig jag saknar efter EQ-justeringarna efter målkurvan, det är tredimensionaliteten i ljudbilden som tar skada, ljudet blir alltså plattare och förlorar därmed mycket i musikalitet. Jag har alltså inte uttryckt mig något om någon avsaknad av basnivå, så det vore för mig mer intressant om du kunde kommentera det här med avsaknaden av den omsvepande ljudkaraktären som går förlorad i.o.m EQ-justeringarna.

Skulle det inte kunna vara så att den ekvalisering som används inte är tillräckligt bra?
Exempelvis så använder jag Audio Hijack på min Mac och eftersom jag ibland mixar och mastrar musik så har jag att par olika VST plug-ins till Logic som jag kan ladda in i Audio Hijack. Så beroende på vilken EQ som jag laddar in och använder för att korrigera < 100 Hz kan resultatet klinga olika, vissa har till och med som USP att klinga med en viss karaktär. Vissa plug-ins är så dåliga att upplevelsen av bredd, djup och höjd helt kan plattas till, likt en kompressor.

Slänger jag in en "70:s Vintage Warm EQ" så behöver jag inte ens börja ekvalisera för att direkt höra att den färgar ljudet.

Så kanske kan det vara så sak att EQn som används inte är 100 % transparant? Vad använder du Goat76?
Själv använder jag Ozone 8 EQ i digital läge (transparant läge) av typen linjär fas.

Eftersom jag brukar roa mig med att mäta på ändringar jag gör kan jag bekräfta att olika eq-ingrepp kan ge olika påverkan på distorsion. Allt från katastrof till ingen. Vill ändå inte ge Goat alibi här. Jag är team I-or i den debatten. Sorry Get…

[I-or]

Då jag ställer in frekvensgång i basen i rum, då är en parameter som jag beaktar grupplöptid. Fixar man det på rätt sätt så får man det bästa av båda världar.

Mvh
Peter

Mja, eftersom det här huvudsakligen handlar om minimumfassystem, d.v.s. att fasgången/grupplöptiden är direkt kopplad till frekvensgången, så har grupplöptiden bara en indirekt betydelse. Angående hörbarheten för grupplöptid i sig vill jag peka på följande rapporter:

https://www.audiosciencereview.com/forum/index.php?attachments/group-delay-pdf.31763/

https://acris.aalto.fi/ws/portalfiles/portal/52513428/Audibility_of_Loudspeaker_Group_Delay_Characteristics_AAM.pdf

Som jag ser det så är det betydligt fler parametrar involverade gällande basåtergivning i bostadsrums storlek.

I de samtal jag har med lilltroll så säger han att det inte är minimumfassystem eftersom bashögtalare inte är linjära system. Distorsionen är för hög och tar man även hänsyn till hysteres så blir det än mer komplicerat. Man skulle möjligtvis kunna förenkla ekvationerna och då förenklat sett behandla systemet så som det vore strikt minimumfas.

Sedan separerar jag mellan rumsparametrar och ljudkällans parametrar. Sedan tar jag itu med dessa, en i sänder.

Rummet ser jag som ett passivt akustiskt musikinstrument/resonanslåda. Ljudkällan ser jag som en aktiv energitillförare till denna resonanslåda. Sedan skall de passas ihop. Beroende på hur dessa passas ihop så kommer så kommer resonanslådan vara dominant eller mindre dominant. Dessutom skall del av begränsningsytorna som ger rummet behandlas som del av ljudkällan, d v s det sätter den tillförda energin och då kommer ljudkällans placering i förhållande till begränsningsytorna in.

Mvh
Peter

Man kan och bör naturligtvis alltid separera de linjära delarna från de olinjära delarna när det gäller systemegenskaper. Självklart kan man driva systemet till klart hörbar olinjär inverkan, men denna yttrar sig mest som orenheter och dynamikbegränsning (hysteres är för övrigt bara ett av alla fenomen som leder till olinjäritet). Man måste upp i ganska omfattande distorsion innan systemet rent perceptuellt tappar minimumfaskopplingen. Alla vetenskapliga undersökningar i ämnet har förstås utförts med vad som för en audiofil är fullt normalt distorderande system.

Om man ska vara riktigt noggrann, så ligger begränsningarna i resonemanget inte alls i olinjäriteter, utan att eftergivliga begränsningsytor medför att man inte fullt ut uppnår minimumfasegenskaper. Dock är det så, att när eq-korrektionerna blir som störst (d.v.s. i betonghus), har man också egenskaper för begränsningsytorna som ligger mycket nära minimumfas, varför ekvaliseringen fungerar extra väl här.

[goat76]

... Det är inte basmängden i sig jag saknar efter EQ-justeringarna efter målkurvan, det är tredimensionaliteten i ljudbilden som tar skada, ljudet blir alltså plattare och förlorar därmed mycket i musikalitet. Jag har alltså inte uttryckt mig något om någon avsaknad av basnivå, så det vore för mig mer intressant om du kunde kommentera det här med avsaknaden av den omsvepande ljudkaraktären som går förlorad i.o.m EQ-justeringarna.

Skulle det inte kunna vara så att den ekvalisering som används inte är tillräckligt bra?
Exempelvis så använder jag Audio Hijack på min Mac och eftersom jag ibland mixar och mastrar musik så har jag att par olika VST plug-ins till Logic som jag kan ladda in i Audio Hijack. Så beroende på vilken EQ som jag laddar in och använder för att korrigera < 100 Hz kan resultatet klinga olika, vissa har till och med som USP att klinga med en viss karaktär. Vissa plug-ins är så dåliga att upplevelsen av bredd, djup och höjd helt kan plattas till, likt en kompressor.

Slänger jag in en "70:s Vintage Warm EQ" så behöver jag inte ens börja ekvalisera för att direkt höra att den färgar ljudet.

Så kanske kan det vara så sak att EQn som används inte är 100 % transparant? Vad använder du Goat76?
Själv använder jag Ozone 8 EQ i digital läge (transparant läge) av typen linjär fas.

Det jag använder för musiklyssning är Linn Space Optimisation, det är främst ett automatiskt rumskorrigeringsprogram men med vissa möjligheter till manuella EQ-inställningar. Kanske är det möjligen så att det inte är fullt transparent?

Till mixning av musik använder jag Fabfilter Pro-Q 3 som jag tycker är helt fantastiskt bra och lättanvänt. Jag har inte undersökt hur transparent det är då jag hittills bara använt det för enskilda spår där målet trots allt varit att ”färga” ljudet.

[Harryup]

Alltså jag förstår inte vad en transparent eq är. I den mån den är ställd spikrak så borde den kunna mätas att inte påverka ljudet och alltså vara transparent men personligen vet jag inget som använder en eq så. Poängen är väl att man med hjälp av en färgning får en psykoakustik upplevelse att det är ett ofärgat ljud om man nu vet vad det är när man spelar upp färdiga inspelningar. Om man däremot spelar in själv har man ju en möjlighet att ställa in så att man upplever ljudet som inte påverkat. Men är det elektroniskt förstärkt så uppspelning genom högtalare krävs så blir det ju svårt att veta något.

[petersteindl]

Mja, eftersom det här huvudsakligen handlar om minimumfassystem, d.v.s. att fasgången/grupplöptiden är direkt kopplad till frekvensgången, så har grupplöptiden bara en indirekt betydelse. Angående hörbarheten för grupplöptid i sig vill jag peka på följande rapporter:

https://www.audiosciencereview.com/forum/index.php?attachments/group-delay-pdf.31763/

https://acris.aalto.fi/ws/portalfiles/portal/52513428/Audibility_of_Loudspeaker_Group_Delay_Characteristics_AAM.pdf

Som jag ser det så är det betydligt fler parametrar involverade gällande basåtergivning i bostadsrums storlek.

I de samtal jag har med lilltroll så säger han att det inte är minimumfassystem eftersom bashögtalare inte är linjära system. Distorsionen är för hög och tar man även hänsyn till hysteres så blir det än mer komplicerat. Man skulle möjligtvis kunna förenkla ekvationerna och då förenklat sett behandla systemet så som det vore strikt minimumfas.

Sedan separerar jag mellan rumsparametrar och ljudkällans parametrar. Sedan tar jag itu med dessa, en i sänder.

Rummet ser jag som ett passivt akustiskt musikinstrument/resonanslåda. Ljudkällan ser jag som en aktiv energitillförare till denna resonanslåda. Sedan skall de passas ihop. Beroende på hur dessa passas ihop så kommer så kommer resonanslådan vara dominant eller mindre dominant. Dessutom skall del av begränsningsytorna som ger rummet behandlas som del av ljudkällan, d v s det sätter den tillförda energin och då kommer ljudkällans placering i förhållande till begränsningsytorna in.

Mvh
Peter

Man kan och bör naturligtvis alltid separera de linjära delarna från de olinjära delarna när det gäller systemegenskaper. Självklart kan man driva systemet till klart hörbar olinjär inverkan, men denna yttrar sig mest som orenheter och dynamikbegränsning (hysteres är för övrigt bara ett av alla fenomen som leder till olinjäritet). Man måste upp i ganska omfattande distorsion innan systemet rent perceptuellt tappar minimumfaskopplingen. Alla vetenskapliga undersökningar i ämnet har förstås utförts med vad som för en audiofil är fullt normalt distorderande system.

Om man ska vara riktigt noggrann, så ligger begränsningarna i resonemanget inte alls i olinjäriteter, utan att eftergivliga begränsningsytor medför att man inte fullt ut uppnår minimumfasegenskaper.

Dock är det så, att när eq-korrektionerna blir som störst (d.v.s. i betonghus), har man också egenskaper för begränsningsytorna som ligger mycket nära minimumfas, varför ekvaliseringen fungerar extra väl här.

Här vill jag kommentera.

Jag ser olinjäritet hos ett fysikaliskt system som ett rent fysikaliskt/matematiskt fenomen. Då räknar jag inte in det mentala d v s det hörbara.
Tidigare då distorsion/olinjäritet under 100 Hz diskuterats så har värden kring 10-40 % varit på tal där det eftersträvansvärda är 1% eller lägre, t.ex. 0,1% vid 20 Hz och 100 dB på lyssnarplats. Tror inte att många högtalarsystem för hemmabruk har så mycket lägre distorsion än 30 % om relevanta ljudtryck skall uppnås.

I alla vetenskapliga artiklar jag läst gällande högtalare och högtalarelement som hysteres står omnämnt i, så har samtliga delat in matematiken och fysiken i 3 områden, dels det linjära området, dels det olinjära området, dels det olinjära området där hysteres tas med. Det är nog så svårt att få till olinjära fysikaliska modeller och betraktas i allmänhet som överkurs. Sedan nämns hysteres i förbifarten där det oftast står att det blir så pass komplicerat att det får förpassas till framtida artiklar då mer forskning på området kommit i dagen.

Så, de vill gärna sära på olinjäritet utan hysteres kontra med hysteres som källa till olinjäritet. Jag har anammat just detta synsätt eftersom det underlättar då man försöker undersöka och reda ut begreppen. Man börjar med at ställa upp ekvationerna utan hysteres. Då dessa verkar ok, så tas nästa steg, nämligen att inkorporera hysteres i matematiken. Där kan jag snacka om överkurs.

Med lite av facit i hand av allt det arbete som lilltroll och jag gjort så kan jag konstatera att i jämförelse med de artiklar som finns publicerade på området så ligger vi inte i lä utan snarast i lovart. Vi är i fronten så att säga. Detta gäller både hysteres och olinjäritet av annan orsak, både från upphängning och från magnetsystem.
Det intressanta med subwoofers är just att upphängning (massa-fjäder) kommer in i bilden under resonansfrekvensen och att lådans luftfjäder kan komma att dominera så att systemet blir linjärare än om membranupphängningen ensamt får dominera. Detta gäller för övrigt även domdiskanter, (en öppen baksida på domen kan ge betydligt högre distorsion, än en sluten kavitet, även om ljudtrycket i kaviteten ligger kring 150 dB).

Som jag ser det, så ger eftergivliga begränsningsytor hos rum upphov till olinjäritet. Det är svängande system som alstrar en massa deltoner som följd. Det är möjligt att vi talar samma sak, men jag vill ändå säga mitt.

Nu kommer vi till nästa intressanta fenomen, nämligen skillnaden mellan ljudkälla kontra rum/resonanslåda.

Med betonggar eller stenväggar, så fås mindre eftergivliga väggar och därmed mer accentuerade resonanser. Är det bättre eller sämre än med eftergivliga väggar? Då kan man se på saken så här, Ur ett linjäritetsperspektiv så är det bättre med stela väggar, men ur ett resonansperspektiv mellan väggarna så är det sämre d v s resonanslådan blir mer dominant gällande resonanser.
Då skulle man kunna säga så här, med stelare väggar blir systemet mer linjärt och mindre övertoner alstras från resonanslådan/rummet. Har man i sådant fall bra koll på hur man placerar basar för maximalt utnytjande av väggar och hörn samt bra koll på hur man kan neutralisera rumsresonanser så håller man distorsionen i schack samt även resonanserna.

Med eftergivliga väggar så alstras deltoner pga olinjäritet hos begränsningsytorna, men resonanser får lägre q-värden. Har man ingen eq, så kan man placera basar på ett för resonanslådan lämpligaste sätt, t.ex. på lämplig plats mellan motstående parallella väggar.
Med icke eftergivliga väggar så alstras inte deltoner pga. olinjäritet hos begränsningsytorna, men rumsresonanser mellan väggarna får högre q-värden. Har man eq. eller annan fiffig återkoppling, så kan man istället placera basar på ett för ljudalstrarnas lämpligaste sätt, t.ex. i hörn om man dels har kontroll på destruktiva interferenser i hörnet, dels kontroll på kvartsvågsresonans mellan basmodul och begränsningsyta.

Det blir lite olika angreppssätt för att lösa viss problematik och man kan i slutändan välja vilket man själv tycker låter bäst på den musik man spelar oftast. Problematiken är frekvensgång och transientåtergivning som i minimumfassystem är två sidor på samma mynt, men i olinjära system så blir det lite mer komplicerat.

MvH
Peter

[I-or]

Frågan handlar inte om olinjäriteter, men en kort beskrivning av de i systemet ingående olinjäriteterna kan ändå vara av intresse.

Det finns många orsaker till olinjäriteter för ett dynamiskt högtalarelement. Hysteres är en av dem, men är långt ifrån den viktigaste, tvärtom handlar det ofta om relativt små effekter. Geometriska olinjäriteter dominerar kraftigt, med strömberoende dito därefter. Hysteresolinjäriteter (mekanisk spänning/töjning och flödestäthet/magnetisering) är i det typiska fallet en eller två tiopotenser lägre. De tydligaste hysteresolinjäriteterna (spänning/töjning) ser man i konens uppbrytningsområde, där THD inte sällan hamnar runt 3 % vid högre ljudtrycksnivåer. De frekvenser som detta gäller ligger dock alltför högt för att vara intressanta i det här sammanhanget.

Det är helt enkelt enormt mycket större verkan av geometriska olinjäriteter, d.v.s. att upphängningskomponenterna ändrar form vid stora förskjutningar och att spolen till slut hamnar utanför magnetgapet. För ett högklassigt element behöver man dock ändå minimera hystereseffekter eftersom dessa kan bli märkbara under vissa förutsättningar, elektromagnetiska dito blir ofta märkbara i mellanregistret vid låga till medelhöga ljudtrycksnivåer. I det här sammanhanget, huruvida systemet i lågfrekvensområdet går att beskriva som minimumfas, är dock hysteresolinjäriteterna alltför små för att ha annat än försumbar betydelse.

När man drar på ordentligt och börjar komma upp i kanske 30 % THD så kan man nog glömma minimumfasantagandet, men då har man också för länge sedan passerat gränsen för tydligt hörbar distorsion och problemet ligger definitivt inte i något finlir i frekvens- och tidsplanet (minimumfas) utan i en svårt oren återgivning. Rimligtvis håller minimumfasantagandet rimligt väl upp till kanske 10 % THD, d.v.s. under i stort sett all lyssning med ett hifi-system.

Vad gäller rummets begränsningsytor, så kan dessa anses uppträda linjärt i relation till högtalaren, vilken uppvisar en eller par tiopotenser större olinjäriteter förutsatt att man inte har något gnek eller skrammel i rummet.

Eftergivliga väggar betyder inte i sig att rörelsen för desamma blir annat än försumbart olinjär. Endast om väggarna är illa sammanfogade kan olinjäriteter bli ett påtagligt problem här (friktion är som bekant en mycket olinjär process), men detta förutsätter i praktiken även mycket höga ljudtryck.

Detta avslutar utvikningen angående olinjäriteter och nedan följer det egentliga svaret på vari begränsningarna i minimumfasantagandet faktiskt ligger.


Anledningen till att man inte uppnår fulla minimumfasegenskaper för lågfrekvensområdet i ett bostadsrum är att man erhåller en komponent av överskjutande fas (eng. excess phase, d.v.s. den del av fasgången som inte är minimumfas) för att begränsningsytorna inte är oändligt stela. Väggar, golv och tak uppvisar alltså fortfarande en i sammanhanget helt linjär rörelse, men ger en viss fördröjning av de reflekterade ljudvågorna och fördröjningar har som bekant inte minimumfasegenskaper.

[Maarten]

Alla huskurvisar, voici la répartition des facteurs qui comptent; viewtopic.php?f=3&t=72656#p2210837
Dvs, huskurvan står för ca 20%. Dess jämnhet ca 17%. I inlägget finns länkar till bakgrunden.
Débattre et critiquer!

[Ted_B]

En ny mätning hos mig med högtalarna längre ifrån väggen, dalarna över 100 Hz minskade ganska ordentligt jämfört med förra mätningen, tycker jag.
Harmans trained listener-kurva är med som jämförelse.
Ser det inte ganska bra ut nu?

Jag har köpt en RME Adi 2-Dac fs med fembands peq, hur fixar jag till den här kurvan nu för att det ska bli så bra som möjligt?
Högtalarna står där de står, det blir inte bättre placeringsmässigt.
Det jag hör stämmer med mätningarna, det saknas nivå vid 100-300 Hz.
Jag har inte haft ensamtid att lyssna och justera så mycket utan har bara lagt in en höjning om 2 dB med center vid 200 Hz och Q=1, det gör ju underverk för lyssningen, men vad mer kan jag göra?
Ska jag bry mig om de andra avvikelserna, ska jag ändra på den justering jag gjort?

[Maarten]

Kul!
Du kan ju prova att sänka topparna vid 600 resp 1100 hz något. Inte säkert att det blir bra men kan vara värt att prova (här kan I-or guida bättre hur långt upp som är lämpligt att gå). Basnivån är väl lite mer varierade enligt tycke och smak än andra register så den kan du prova att justera kanske?

Mönstret känns igen i liknande anläggningar i denna tråd och Belker är väl den-av dessa 5~6 som tagit sig an uppgiften och lyckats med justeringarna. Det kan alltså vara en god idé att lära av honom.

[goat76]

En ny mätning hos mig med högtalarna längre ifrån väggen, dalarna över 100 Hz minskade ganska ordentligt jämfört med förra mätningen, tycker jag.
Harmans trained listener-kurva är med som jämförelse.
Ser det inte ganska bra ut nu?

Jag har köpt en RME Adi 2-Dac fs med fembands peq, hur fixar jag till den här kurvan nu för att det ska bli så bra som möjligt?
Högtalarna står där de står, det blir inte bättre placeringsmässigt.
Det jag hör stämmer med mätningarna, det saknas nivå vid 100-300 Hz.
Jag har inte haft ensamtid att lyssna och justera så mycket utan har bara lagt in en höjning om 2 dB med center vid 200 Hz och Q=1, det gör ju underverk för lyssningen, men vad mer kan jag göra?
Ska jag bry mig om de andra avvikelserna, ska jag ändra på den justering jag gjort?

Ifall din RME har inställningar för "Bass Shelf" kan du ju testa dig fram för att hitta vid vilken frekvens och vilken höjning som låter bäst. Bry dig mer om hur det låter än hur det ser ut.

[Ted_B]

Kul!
Du kan ju prova att sänka topparna vid 600 resp 1100 hz något. Inte säkert att det blir bra men kan vara värt att prova (här kan I-or guida bättre hur långt upp som är lämpligt att gå). Basnivån är väl lite mer varierade enligt tycke och smak än andra register så den kan du prova att justera kanske?

Mönstret känns igen i liknande anläggningar i denna tråd och Belker är väl den-av dessa 5~6 som tagit sig an uppgiften och lyckats med justeringarna. Det kan alltså vara en god idé att lära av honom.

Jag har ju faktiskt lagt in en sänkning om 1 dB vid 1500 Hz för att få ner den nivån men inte haft tid att utvärdera det, sambon jobbar hemma och jag vill inte störa henne, men några svep borde jag kunna göra ändå.
Min förhoppning är att I-or hittar hit och ger råd, alla andras åsikter och råd är självklart välkomna

[goat76]

Kul!
Du kan ju prova att sänka topparna vid 600 resp 1100 hz något. Inte säkert att det blir bra men kan vara värt att prova (här kan I-or guida bättre hur långt upp som är lämpligt att gå). Basnivån är väl lite mer varierade enligt tycke och smak än andra register så den kan du prova att justera kanske?

Mönstret känns igen i liknande anläggningar i denna tråd och Belker är väl den-av dessa 5~6 som tagit sig an uppgiften och lyckats med justeringarna. Det kan alltså vara en god idé att lära av honom.

Har du varit hemma hos Belker och lyssnat?

Det är inte det minsta svårt att justera fram en kurva så att man prickar in Harmans kurva, det enda som krävs är att man har en EQ med tillräckligt många band och sedan justerar-mäter-justerar-mäter... fram till att kurvan är i det närmaste identisk med målkurvan. Men det är inte en garanti för att det kommer låta bra.

[Ted_B]

En ny mätning hos mig med högtalarna längre ifrån väggen, dalarna över 100 Hz minskade ganska ordentligt jämfört med förra mätningen, tycker jag.
Harmans trained listener-kurva är med som jämförelse.
Ser det inte ganska bra ut nu?

Jag har köpt en RME Adi 2-Dac fs med fembands peq, hur fixar jag till den här kurvan nu för att det ska bli så bra som möjligt?
Högtalarna står där de står, det blir inte bättre placeringsmässigt.
Det jag hör stämmer med mätningarna, det saknas nivå vid 100-300 Hz.
Jag har inte haft ensamtid att lyssna och justera så mycket utan har bara lagt in en höjning om 2 dB med center vid 200 Hz och Q=1, det gör ju underverk för lyssningen, men vad mer kan jag göra?
Ska jag bry mig om de andra avvikelserna, ska jag ändra på den justering jag gjort?

Ifall din RME har inställningar för "Bass Shelf" kan du ju testa dig fram för att hitta vid vilken frekvens och vilken höjning som låter bäst. Bry dig mer om hur det låter än hur det ser ut.

Jodå, det finns sådana filter också.
Jag kan välja typ av filter, frekvens, amplitud och Q-värde (bandbredd), men basen längre ner i frekvens vill jag nog inte höja utan det är högre upp, det som ger fyllighet i röster, som är problemet.
Problemet beror, som jag läst mig till, på mina väggar med enkelgips som inte ger nog med stöd utan ger en dipp i området 100-500 Hz.
Fördelen är dock att jag inte har några störande resonanser i basen, det låter aldrig boomigt eller resonant om basrik musik.

[Ted_B]

Kul!
Du kan ju prova att sänka topparna vid 600 resp 1100 hz något. Inte säkert att det blir bra men kan vara värt att prova (här kan I-or guida bättre hur långt upp som är lämpligt att gå). Basnivån är väl lite mer varierade enligt tycke och smak än andra register så den kan du prova att justera kanske?

Mönstret känns igen i liknande anläggningar i denna tråd och Belker är väl den-av dessa 5~6 som tagit sig an uppgiften och lyckats med justeringarna. Det kan alltså vara en god idé att lära av honom.

Har du varit hemma hos Belker och lyssnat?

Det är inte det minsta svårt att justera fram en kurva så att man prickar in Harmans kurva, det enda som krävs är att man har en EQ med tillräckligt många band och sedan justerar-mäter-justerar-mäter... fram till att kurvan är i det närmaste identisk med målkurvan. Men det är inte en garanti för att det kommer låta bra.

Målet är att pricka in en bra kurva med så få ingrepp som möjligt. bara åtgärda det mest dåliga.
Min korrigering runt 200 Hz gör faktiskt underverk som jag skrev, och jag kan nog vara nöjd med det och bara finjustera det ingreppet, men jag vill gärna veta om det är något mer jag kan förbättra med små ingrepp.

[Belker]

Jag tycker det ser jättebra ut, men jag skulle försöka lista ut vad 600 Hz beror på. Lite lurigt, för det är för lågt att se på kort tidsfönster (direktljud), och lite för högt för att utan vidare angripa. Prova och lyssna är ju såklart en metod… Annars får man mäta runt och se hur peaken beter sig och var den kommer ifrån. Titta på rummet och avgöra om det är en tidig reflex eller inte. Men i-or kanske har en bättre idé. En annan sak att tänka på är att du får räkna med att det bara blir bra in en ganska begränsad position. Men det gäller ju alltid för optimal stereolyssning.

[Ted_B]

600 Hz är nog från väggen bakom soffan.
Den ändrades tydligt när jag drog fram lyssningplatsen/mätmicen, men det lät inte bra att sitta längre fram, men kanske blir det bättre om jag behåller lyssningspositionen men dra ner den i peq:en.

[dewpo]

Detta är vad REW föreslår, Kan vara värt att prova!

Kod: Markera allt

Fc   424.0 Hz  Gain   3.30 dB  Q  2.244
Fc   551.0 Hz  Gain  -4.50 dB  Q  2.229
Fc   793.0 Hz  Gain   3.60 dB  Q  4.858
Fc    1123 Hz  Gain  -2.50 dB  Q  3.841
Fc    8422 Hz  Gain  -1.00 dB  Q  3.202

[Ted_B]

Den första känns ju helt off, den höjningen känns som den ligger helt fel???

[dewpo]

Den första känns ju helt off, den höjningen känns som den ligger helt fel???

De olika filtren påverkar varandra det är summan som räknas!

Förväntat.jpg (245.43 KiB) Visad 3231 gånger

[Ted_B]

Det ser ju bra ut, jag kommer prova det.
Hur får man fram föreslagna kompenseringar i REW efter att man mätt upp en kurva?

[I-or]

Att sänka toppen runt 600 Hz är en bra början, vilket antagligen inte har några påtagliga negativa biverkningar. Dessutom kan man med fördel även jämna ut förloppet 100-400 Hz. Även dalar om ett par dB är klart hörbara i detta frekvensområde om de har en bandbredd om sådär en ters (1/3 oktav).

Toppar och dalar i LTAS-resultaten upp till ca 500 Hz går nästan alltid att hantera utan större betänkligheter. Eftersom huvuddelen av grundtonerna ligger i detta frekvensområde är en jämn frekvensgång av avgörande betydelse för återgivningen. I frekvensområdet ca 100-300 Hz erhåller man i normala uppställningar nästan alltid mycket störande interferensdalar från närliggande begränsningsytor (SBIR) som förtar fundamentet i musiken och får allt att låta fjuttigt och tunt.

Slutligen kan du också prova att sänka toppen runt 1,1 kHz med någon dB, men detta kan också medföra problem eftersom hörseln har en ganska god förmåga att separera reflektioner från direktljud vid så pass höga frekvenser. Man kan fönstra mätningen för att avgöra om det är direktljudet som avviker och då bör man definitivt åtgärda toppen, men om det handlar om reflektioner är det endast öronen som slutgiltigt kan avgöra vad som är bäst.

[Ted_B]

Att sänka toppen runt 600 Hz är en bra början, vilket antagligen inte har några påtagliga negativa biverkningar. Dessutom kan man med fördel även jämna ut förloppet 100-400 Hz. Även dalar om ett par dB är klart hörbara i detta frekvensområde om de har en bandbredd om sådär en ters (1/3 oktav).

...
Slutligen kan du också prova att sänka toppen runt 1,1 kHz med någon dB, men detta kan också medföra problem eftersom hörseln har en ganska god förmåga att separera reflektioner från direktljud vid så pass höga frekvenser. Man kan fönstra mätningen för att avgöra om det är direktljudet som avviker och då bör man definitivt åtgärda toppen, men om det handlar om reflektioner är det endast öronen som slutgiltigt kan avgöra vad som är bäst.

Ok, då tänker jag nog ganska rätt.
Helt klart gör det skillnad till det bättre att höja nivån mellan 100-300 Hz.
Toppen runt 600 Hz har jag tänkt att åtgärda så det kommer provas.
Toppen högre upp har jag varit tveksam till att sänka även fast det ligger en sänkning där nu, men jag har inte hunnit utvärdera eller mäta det ännu.

[SigbergAudio]

Kul tråd!

Her er responsen hos meg i øyeblikket:

manta1-LP.jpg (227.94 KiB) Visad 3190 gånger

[eljulio]

Kul tråd!

Her er responsen hos meg i øyeblikket:

manta1-LP.jpg

Använder du EQ?

[SigbergAudio]

Kul tråd!

Her er responsen hos meg i øyeblikket:

manta1-LP.jpg

Använder du EQ?

Ja, det er DSP/EQ opp til 1khz, men det er lite justering over 500hz.

Antimode X4 med en kombinasjon av automatisk og manuell korreksjon.

[eljulio]

Fin kurva! Dippen vid 70Hz där. Hur uppfattar du den? Vad har du för rum?