Tell skrev:Då undrar jag vad det är för fel på mig, skulle ju kalla mig för en tränad lyssnare med mina 30ish år av ljudinstresse, men jag föredrar ändå garanterat hissad djupbas med 5-10dB o diskanten får gärna dras upp runt 5dB, plus gärna en dipp neråt på övre basen/nedre mellanregistret på några dB, om inte tycler jag det låter platt, instängt o murrigt. Volymen får gärna vara en bra bit ovanför referensnivån också om inte tjejen eller grannarna får välja.
Är mina öron feldimensionerade, har jag tränat mig fel under alla år (jag gillade loudnessknappen som tonåring) eller handlar det bara om tycke o smak?
"Tränad lyssnare" blir man dock enligt Harman först efter att ha genomgått ett träningsprogram, där man efter kursen måste klara vissa test. Tycke och smak handlar det definitivt inte om när det gäller
återgivning.
Dalen i den övre basen kan bero på att du har svårt med närfältseffekter från mikrofonplaceringen i vissa fall. Detta leder till ett svullet nedre mellanregister / övre bas och kan vara rejält störande, men anses vara välljudande av många ljudtekniker i branschen. Om du gräver fram en välgjord fåmikrofoninspelning istället kommer du att märka att detta är ett utslag av konstiga idéer i studiovärlden.
När det gäller de generella basnivåerna vid musiklyssning så är dessa ofta kraftigt varierande mellan olika inspelningar, både p.g.a. frekvensgångsavvikelser vid kontrollrumslyssningen och ett över tid och olika genrer klart varierande klangideal. Om man t.ex. enbart lyssnar på skramlig rock från 70- och speciellt 80-talet så kommer det vanligen att låta mer rimligt med en hel del extra bas för att kompensera bort det lite märkliga klangideal som rådde där och då.
Min generella uppfattning, om man inte tar hänsyn till genre eller epok, är att det oftast sammantaget ger färre negativa effekter att avvika mot det "feta" hållet i basen (dock ej över ca 70 Hz, eftersom det vanligen ger kraftigt negativa effekter speciellt för mansröster) så att dra på något extra är inte fel även om man enligt Genelecs undersökning de facto bör ha ett pådrag om ca 2 dB ca 30-50 Hz. Jag brukar därför rekommendera ca 3-4 dB extra pådrag relativt mellanregisternivån under ca 60 Hz.
Den hissade diskanten kan förutom en åldrande hörsel med bristande återkalibrering (d.v.s. att man alltför sällan lyssnar på hur verkligheten ter sig idag och förlitar sig på gamla referenser) bero på audiofilernas ofta något romantiska klangideal med en skimrande diskant o.s.v. Diskantregistret från akustiska instrument och röster låter i verkligheten inte speciellt skimrande utan beroende på instrument bara
oerhört varierande och luftigt men ändå utan att dra uppmärksamheten till sig.
Slutligen måste man komma ihåg att Genelecs undersökning enbart gäller studior utrustade med företagets monitorer. Även om dessa är ganska vanligt förekommande så finns det förstås mängder av annan utrustning över världen. Det intressanta är dock att Genelecs mediankurva i hela det hörbara området ligger inom en eller ett par dB relativt Harmans Trained listeners kurva förutsatt att man tar hänsyn till de olika akustiska förutsättningarna vid mätningarna.
Då kanske den går ända till 55 kHz.
