Litet baselement typ liknande som sitter i Ino pip

[PAL14]

Hej! Jag har lyssnat på ino pip och imponeras av det mesta. Finns det möjligen ett baselement i samma storlek som går att köpa i affär som kan mäta sig vad gäller basförmågan iallafall? Tänkte mig samma storlek på låda som pip. Finns parametrarna för pip elementet någonstans? Mvh PA

[Kalejdokom]

piP har väl specialelement som inte går att köpa "över disk"?
En 5,5 tums bas som går att köpa och presterar förbluffande djup och ren bas i små lådor är Scanspeak Revelator. Det finns flera lovordade kommersiella konstruktioner med det elementet i ca 10 liters låda. Jag har även byggt flera varianter med både 5,5 och 6,5 tums Revelator. Välkommen förbi Lindome och lyssna.

[PAL14]

Tack för input o inbjudan. Visaton Al130?

[Perfector]

Tack för input o inbjudan. Visaton Al130?

Här ett element som säkert kan uppfylla dina önskemål.
https://www.monacor.se/produkter/5/vnr/100870/

[RogerGustavsson]

Det där Monacor-elementet är enligt databladet väldigt långt ifrån det som sitter i Ino piP. "Linear excursion (XMAX) ±2 mm" är alldeles för dåligt.

[Perfector]

Det där Monacor-elementet är enligt databladet väldigt långt ifrån det som sitter i Ino piP. "Linear excursion (XMAX) ±2 mm" är alldeles för dåligt.

Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.
"Samma" element från Visaton är ännu sämre dvs. WS13 NG
Det finns andra från Monacor som kan vara värda att titta på om ljudet står i första rummet och inte X-max.

[PerStromgren]

Det där Monacor-elementet är enligt databladet väldigt långt ifrån det som sitter i Ino piP. "Linear excursion (XMAX) ±2 mm" är alldeles för dåligt.

Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.

Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".

[Kraniet]

SB-Acoustics Alubasar kan nog låta ruskigt bra. Ger nog jämförbar prestanda med Revelator fast till mycket lägre pris.

Tex denna:
http://www.sbacoustics.com/index.php/pr ... ping-font/

Simulerar rätt fint i ca 14 liters låda med avstämning runt 30 Hz .

Revelator har dock större konyta och längre xmax så den pumpar ganska mycket mer luft. (nästan 50%)

[Cortado]

Monacormannen är igång igen..

Perfector - Att 2mm Xmax inte talar något om hur det låter stämmer, däremot säger det en hel del om hur kapabelt det är i basområdet. Som du vet krävs det fyra gånger mer pumpkapacitet för varje oktav nedåt och då räcker inte +-2mm långt - även om du portar lådan. Sen kan väl sägas att när slaglängden tar slut så låter det inte bättre.

Observera först tonkurvans fall och sedan MOL-kurvan.
(Lådan är 8L, 33% Viso, 50mm rör på 277mm (som ger en avstämning på 45Hz))

SPH130.png (36.38 KiB) Visad 5429 gånger

[Perfector]

Det där Monacor-elementet är enligt databladet väldigt långt ifrån det som sitter i Ino piP. "Linear excursion (XMAX) ±2 mm" är alldeles för dåligt.

Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.

Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".

Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.

[Kraniet]

Förstår inte hur det ens kan bli en diskussion av det.. Här är en jämförande bild för Scan-Speak 15W Revelator, mellan original 6,5mm xmax (övre bilden) och ifall den haft 2mm xmax.

Det är helt enkelt en enorm skillnad i hur mycket ljudtryck som kan genereras i basområdet inom elementets xmax. typ 10 dB vid avstämningen 45 Hz

Edit: kurvorna är uppifrån och ned
Grå: Max ljudtryck som elementets xmax/effekttålighet medger
Svart: ljudtrycket med inmatad effekt i simuleringen
Röd: elementets xmax vid inmatad effekt i simuleringen
Röd: Xmax vid max ljudtryck
Blå: elementets tonkurva

Portens bidrag saknas.

[Belker]

Hej! Jag har lyssnat på ino pip och imponeras av det mesta. Finns det möjligen ett baselement i samma storlek som går att köpa i affär som kan mäta sig vad gäller basförmågan iallafall? Tänkte mig samma storlek på låda som pip. Finns parametrarna för pip elementet någonstans? Mvh PA

Du vill ha ett piP-element och en piP-låda? Funderat på att skaffa piP?

[shifts]

Kan ju finnas ekonomiska hinder i vägen. Kostnaden för piP även i monteringssats kan vara tung för många. Jag fick spara en del för att ha råd med mina första piP.

[Kalejdokom]

Finns det möjligen ett baselement i samma storlek som går att köpa i affär som kan mäta sig (med piP) vad gäller basförmågan?
Finns parametrarna för pip elementet någonstans?

Ingen har svarat på grundfrågorna. Någon som vet (förutom IÖ)?

En byggsats med Scanspeak Revelator är t.ex. A4 Monitor från Hifi-Kit, men också den kostar en slant, 9.450 kr/par (utan låda). Väljer man en billigare diskant och kan designa filter själv så kommer man lite lindrigare undan. Revelator finns också att köpa billigare på nätet (än hos Hifi-Kit). En låda på 9-15 liter med något underavstämd basreflex funkar finfint .

[galder]

pK basarna, eller i varje fall utgångselementet till dem. Vilka det nu var igen? Tror inte att Peter S. har några basar kvar? Utom då de vidareutvecklade, men dem släpper han nog inte ifrån sig?

[Morello]

Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.

Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".

Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.

Perfector söker ånyo upphäva Newton-fysiken.

[Cortado]

Tack för input o inbjudan. Visaton Al130?

Vet inte hur mycket du besöker och läser här på faktiskt men det är inte jätteofta folk får så konkreta tips och det finns hyfsat goda skäl till det. Högtalarkonstruktion handlar mer om själva konstruktionen än om de enskilda komponenterna som ingår i den. Hur man konstruerar/dimensionernar är långt viktigare än de enskilda komponenterna, samtidigt som valet av de enskilda komponenterna ingår i att det ska vara en vettig konstruktion.

Tänker du göra en DIY-resa med detta eller söker du ett färdigt koncept?

Om ja, så föreslår jag att du börjar simulera låda+element med Basta! som finns på www.tolvan.com och sen ställa massa frågor här.

[Perfector]

Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".

Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.

Perfector söker ånyo upphäva Newton-fysiken.

Vaddå?
Att elementet tål mer elektriskt än mekaniskt?
Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?

[RogerGustavsson]

pK basarna, eller i varje fall utgångselementet till dem. Vilka det nu var igen? Tror inte att Peter S. har några basar kvar? Utom då de vidareutvecklade, men dem släpper han nog inte ifrån sig?

Fast de elementen är vad jag vet långt dyrare än de som sitter i Ino piP.

[Cortado]

Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?

Går det du skriver ihop med detta?

PortLådaElement.png (36.78 KiB) Visad 5298 gånger

[Perfector]

Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?

Går det du skriver ihop med detta?

PortLådaElement.png

Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.

[darkg]

Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.

Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".

Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.

Xmax är inte Xmech. En brist (enl. inlägg i tråden) med ditt förslag är för låg Xmax. En sån begränsning kommer man inte så lätt runt, varken empiriskt eller teoretiskt. Eller hur?

[Perfector]

Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".

Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.

Xmax är inte Xmech. En brist (enl. inlägg i tråden) med ditt förslag är för låg Xmax. En sån begränsning kommer man inte så lätt runt, varken empiriskt eller teoretiskt. Eller hur?

Det finns andra element ur Monacors sortiment, bara att använda ögonen och hitta ett med större X-max

[Tell]

Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?

Går det du skriver ihop med detta?

PortLådaElement.png

Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.

Fascinerande att du som fd högtalarbyggare åt diverse företag inte kan läsa den där, medans jag som aldrig konstruerat en egen högtalare förstår den där utan problem. Chansar du bara när du bygger dina högtalare eller?

[Morello]

Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?

Går det du skriver ihop med detta?

PortLådaElement.png

Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.

Det är givetvis riktigt att membranförskjutningen minskar och når minimum vid helmholtzreonansen, men det betyder inte att den blir noll - dessutom ökar membranförskjutningen över och under helmholtzresonansen.

Det grafen visar är fullkomligt basalt. Jag tror du skulle vinna väldigt mycket om du studerade basreflexprincipens fundamenta. Sagt i all välmening!

[Perfector]

Går det du skriver ihop med detta?

PortLådaElement.png

Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.

Det är givetvis riktigt att membranförskjutningen minskar och når minimum vid helmholtzreonansen, men det betyder inte att den blir noll - dessutom ökar membranförskjutningen över och under helmholtzresonansen.

Det grafen visar är fullkomligt basalt. Jag tror du skulle vinna väldigt mycket om du studerade basreflexprincipens fundamenta. Sagt i all välmening!

Det är ju det jag vill att konen belastas efter frekvensens amplitud.
Vid högre frekvenser är amplituden mindre och så ska det vara.
I övrigt är det med mig som med humlan.
Den kan inte flyga för vingarna är för små och slår för få vingslag per sekund för att lyfta humlans vikt.
Men humlan skiter i det och flyger ändå, för den har inte läst boken.
Tro mig, det funkar precis som jag avser med ökande belastning ner mot elementets Fs och mindre med högre frekvens.
Styrning ska ju inte bromsa eller stanna konen, bara ge den lite mer stöd där det behövs som bäst och mest.

[Tell]

En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå. Denna myt blev populär på 1930-talet när den berömde aerodynamikern och föreläsaren John McMasters återberättade en anekdot om en schweizisk aerodynamiker som vid en middagsbjudning gjorde några ungefärliga beräkningar, och konstaterade att enligt hans ekvationer så kunde inte humlor flyga.[14] Alltså, enligt vad dåtidens aerodynamiker kände till, i form av aerodynamikens grundlagar - så borde inte en humla kunna skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga, snarare ett bevis på att humlor inte kan glidflyga. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.[15] Dessutom använder humlan liksom många andra insekter upplagrad energi vid generering av rörelse-energi som sedan släpps lös momentant. Energilagringen inför varje vingslag sker med hjälp av ett elastiskt ämne, kallat resilin, som är det mest elastiska ämne vetenskapen känner, mycket mer elastiskt än någon konstprodukt.

Humlans flygförmåga, liksom för många andra insekter, bygger på resilinets energilagrande förmåga i kombination med en klickmekanism i form av små hakar. Dessa fungerar som spärr för att inte släppa iväg energin innan en viss anspänning uppnåtts. Detta plötsliga utlösande av spänningen gör att vingen rör sig med en tvär, plötslig rörelse med hög effektivitet. Det kan jämföras med människans användning av pilbåge för att lagra energi och släppa iväg den med stor effektivitet. Klickmekanismen gäller för både upp- och nedslag av vingen.[16]

[Cortado]

Jag skulle vilja tillägga att det är tokigt att beskriva en högtalares funktion på subjektiva sätt. En högtalare kan ha punch, attack och råhet - men det är subjektivt och inte användbart för att diskutera teori kring högtalare. Teorin är objektiv.

Vidare kan denna graf illustrera en poäng som den första inte gjorde;

PVS.png (32.7 KiB) Visad 5241 gånger

De tunna kurvorna är konutslag, de andra är tonkurva (eller ljudtryck om man så vill).

Det är samma element i båda lådor, lådorna är lika stora, ena lådan är portad till 45Hz och den andra sluten.

Det vi ser är att elementets konutslag ökar under avstämningsfrekvensen och det väsentliga där är att det ökar betydligt mer än för elementet i den slutna lådan. Elementet knuffar inte längre på luftmassan i porten. Området där porten belastar elementet är relativt smalt, om man ska använda Perfectorianska uttryck. Nedanför Fp (kring 30Hz) så springer den slutna konstruktionen ifrån den portade, även om det är väldigt låg nivå för båda i det området.

Eftersom elementets "fjäder" seriekopplas med luftfjädern i lådan så blandar vi inte in elementets Fs i detta. Capisce?

[Cortado]

En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå. Denna myt blev populär på 1930-talet när den berömde aerodynamikern och föreläsaren John McMasters återberättade en anekdot om en schweizisk aerodynamiker som vid en middagsbjudning gjorde några ungefärliga beräkningar, och konstaterade att enligt hans ekvationer så kunde inte humlor flyga.[14] Alltså, enligt vad dåtidens aerodynamiker kände till, i form av aerodynamikens grundlagar - så borde inte en humla kunna skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga, snarare ett bevis på att humlor inte kan glidflyga. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.[15] Dessutom använder humlan liksom många andra insekter upplagrad energi vid generering av rörelse-energi som sedan släpps lös momentant. Energilagringen inför varje vingslag sker med hjälp av ett elastiskt ämne, kallat resilin, som är det mest elastiska ämne vetenskapen känner, mycket mer elastiskt än någon konstprodukt.

Humlans flygförmåga, liksom för många andra insekter, bygger på resilinets energilagrande förmåga i kombination med en klickmekanism i form av små hakar. Dessa fungerar som spärr för att inte släppa iväg energin innan en viss anspänning uppnåtts. Detta plötsliga utlösande av spänningen gör att vingen rör sig med en tvär, plötslig rörelse med hög effektivitet. Det kan jämföras med människans användning av pilbåge för att lagra energi och släppa iväg den med stor effektivitet. Klickmekanismen gäller för både upp- och nedslag av vingen.[16]

Vadå, kan man flyga med en pilbåge?

[Tell]

En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå. Denna myt blev populär på 1930-talet när den berömde aerodynamikern och föreläsaren John McMasters återberättade en anekdot om en schweizisk aerodynamiker som vid en middagsbjudning gjorde några ungefärliga beräkningar, och konstaterade att enligt hans ekvationer så kunde inte humlor flyga.[14] Alltså, enligt vad dåtidens aerodynamiker kände till, i form av aerodynamikens grundlagar - så borde inte en humla kunna skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga, snarare ett bevis på att humlor inte kan glidflyga. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.[15] Dessutom använder humlan liksom många andra insekter upplagrad energi vid generering av rörelse-energi som sedan släpps lös momentant. Energilagringen inför varje vingslag sker med hjälp av ett elastiskt ämne, kallat resilin, som är det mest elastiska ämne vetenskapen känner, mycket mer elastiskt än någon konstprodukt.

Humlans flygförmåga, liksom för många andra insekter, bygger på resilinets energilagrande förmåga i kombination med en klickmekanism i form av små hakar. Dessa fungerar som spärr för att inte släppa iväg energin innan en viss anspänning uppnåtts. Detta plötsliga utlösande av spänningen gör att vingen rör sig med en tvär, plötslig rörelse med hög effektivitet. Det kan jämföras med människans användning av pilbåge för att lagra energi och släppa iväg den med stor effektivitet. Klickmekanismen gäller för både upp- och nedslag av vingen.[16]

Vadå, kan man flyga med en pilbåge?

Så länge du inte ritar upp massa grafer som motbevisar pilbågens flygförmåga så ska det nog gå bra.

[RogerGustavsson]

Det är ju det jag vill att konen belastas efter frekvensens amplitud.

Det är inget konstigt att konen står still när nästan all energi går ut genom basreflexporten? Belastas är fel benämning, det är ju portens avstämning som gör att konen inte rör sig så mycket där. Avstämningen kan väljas godtyckligt men det ger också mer eller mindre gott resultat. Det är många egenskaper som ska tas hänsyn till. Jag har heller ingen koll på alla parametrar och vad de gör men inser att det finns de som har det. Att höfta som du ger sken av är knappast optimalt.

[Eri]

Tack för input o inbjudan. Visaton Al130?

Om du vill bygga med Visaton Al130 så finns 9LAEH som är både välkonstruerad och välljudande. viewtopic.php?t=18807

[Kraniet]

9LAEH låter väldigt bra, kan verkligen rekommenderas tycker jag.
Den har ju en likhet med piP iom att elementen är "vågformsanpassade"

[Thomas_A]

Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.

Det är givetvis riktigt att membranförskjutningen minskar och når minimum vid helmholtzreonansen, men det betyder inte att den blir noll - dessutom ökar membranförskjutningen över och under helmholtzresonansen.

Det grafen visar är fullkomligt basalt. Jag tror du skulle vinna väldigt mycket om du studerade basreflexprincipens fundamenta. Sagt i all välmening!

Det är ju det jag vill att konen belastas efter frekvensens amplitud.
Vid högre frekvenser är amplituden mindre och så ska det vara.
I övrigt är det med mig som med humlan.
Den kan inte flyga för vingarna är för små och slår för få vingslag per sekund för att lyfta humlans vikt.
Men humlan skiter i det och flyger ändå, för den har inte läst boken.
Tro mig, det funkar precis som jag avser med ökande belastning ner mot elementets Fs och mindre med högre frekvens.
Styrning ska ju inte bromsa eller stanna konen, bara ge den lite mer stöd där det behövs som bäst och mest.

Jag trodde humlemyten var död vid det här laget. Originalpåståendet är att humlan inte kan glidflyga och det kan den inte heller. Men eftersom vingarna rör på sig så behöver den inte glidflyga.

[Almen]

Jag trodde humlemyten var död vid det här laget.

Ja, man skulle ha hoppats det. Men den fortsätter att saluföras av okunniga, vetenskapsfientliga personer i sann "vetenskapen vet minsann inte allt"-anda, typ det gamla "på medeltiden trodde man att jorden var platt"-argumentet.

[petersteindl]

Jag trodde humlemyten var död vid det här laget.

Ja, man skulle ha hoppats det. Men den fortsätter att saluföras av okunniga, vetenskapsfientliga personer i sann "vetenskapen vet minsann inte allt"-anda, typ det gamla "på medeltiden trodde man att jorden var platt"-argumentet.

Detta kan tolkas på två diametralt olika sätt.

Eftersom man på medeltiden visste att jorden var sfärisk och även långt innan medeltiden så är det en myt/kliché att ”man på medeltiden trodde jorden var platt”. Christoffer Columbus visste mycket väl att jorden var sfärisk. Det var därför han ville segla västerut för att komma till Indien. Det han inte visste var att det fanns en kontinent däremellan. Han trodde först han hade kommit till Indien eller Asien.

Det normala var att antingen försöka segla längs kusten runt Sydafrika eller ta landvägen, men i och med de politiska konflikterna pga det Ottomanska rikets framfart blev landresorna längs sidenvägen riskabla. Ett alternativ var då att segla västerut runt jorden. Man visste redan sedan Aristoteles och Ptolemeus tid att Jorden var sfärisk och man hade tidigt även kunna mäta sig fram till Jordens diameter kring år 300 BC med en felmarginal inom 1 procent.

Columbus resa västerut runt Jorden för att komma till Indien och Asien sanktionerades av den katolska kyrkan och det katolska kungahuset.

Carlo Rovelli som är fysiker och leder gruppen inom quantum gravity har skrivit en del om detta. Hans böcker är bra.

Jag tippar att det är detta du menar. D v s att man visste sedan tidigt att jorden var sfärisk och att myten, som fortfarande lever, att man på medeltiden skulle ha trott att jorden var platt enbart är en myt.

Mvh
Peter

[goat76]

Från litet baselement via humlor till att jorden är rund på 36 inlägg!

Jag har inget emot det men visst är det ganska roligt hur långt OT trådar kan gå ibland.

[petersteindl]

Ja, det är en av forumets fina signum. Det finns idéer om allt. Jättekul.

Vad gäller högtalarelement i form av en 5½" midwoofer till en basreflexlåda på 8-12 liter med en avstämningsfrekvens på 30-40 Hz så är det lämpligt att midwoofern har fs kring 40 Hz med Qt på ung 0,3-0,34 och BL kring 5 med impedans på 4 ohm och Mms på ung 10 gram. Sedan bör man hålla ett öga på resonansen med q-värde som blir pga den slutna lådan ovanför avstämningsfrekvensen för basreflex.

Där är SB bättre än revelator. Ett annat fenomen som inträffar är en olinjäritet kring 800 - 1500 Hz som har att göra med membranet i samband med upphängningen. Denna olinjäritet syns ofta i impedanskurvan. Det ser inte bra ut i revelator. SB är betydligt bättre på den punkten. Man bör dock se till att resonansen vid omkring 9 kHz inte får så mycket energi. Det görs lämpligen i delningsfiltret.

Med vänlig hälsning
Peter

[paa]

Jag trodde humlemyten var död vid det här laget.

Ja, man skulle ha hoppats det. Men den fortsätter att saluföras av okunniga, vetenskapsfientliga personer i sann "vetenskapen vet minsann inte allt"-anda, typ det gamla "på medeltiden trodde man att jorden var platt"-argumentet.

Detta kan tolkas på två diametralt olika sätt.

Eftersom man på medeltiden visste att jorden var sfärisk och även långt innan medeltiden så är det en myt/kliché att ”man på medeltiden trodde jorden var platt”. Christoffer Columbus visste mycket väl att jorden var sfärisk. Det var därför han ville segla västerut för att komma till Indien. Det han inte visste var att det fanns en kontinent däremellan. Han trodde först han hade kommit till Indien eller Asien.

Det normala var att antingen försöka segla längs kusten runt Sydafrika eller ta landvägen, men i och med de politiska konflikterna pga det Ottomanska rikets framfart blev landresorna längs sidenvägen riskabla. Ett alternativ var då att segla västerut runt jorden. Man visste redan sedan Aristoteles och Ptolemeus tid att Jorden var sfärisk och man hade tidigt även kunna mäta sig fram till Jordens diameter kring år 300 BC med en felmarginal inom 1 procent.

Columbus resa västerut runt Jorden för att komma till Indien och Asien sanktionerades av den katolska kyrkan och det katolska kungahuset.

Carlo Rovelli som är fysiker och leder gruppen inom quantum gravity har skrivit en del om detta. Hans böcker är bra.

Jag tippar att det är detta du menar. D v s att man visste sedan tidigt att jorden var sfärisk och att myten, som fortfarande lever, att man på medeltiden skulle ha trott att jorden var platt enbart är en myt.

Mvh
Peter

Jo, detta har diskuterats ingående på Faktiskt, och Almen har även deltagit i denna tråd:
viewtopic.php?p=881503

[bakerman22]

Bara av ren nyfikenhet när ämnet diskuteras och för att jag råkade hitta dom här på hyllan..
Hur står sig dessa i den här diskussionen?

[petersteindl]

Jag tror det är hyfsade element. Diskanten är från den tiden då membranen var som bäst i DX25. Har du 2 sådana?

PL har jag för mig är ett mellanregister och ingen midwoofer, men jag kan minnas fel. Om det är ett mellanregisterelement så har den väldigt kort linjär slaglängd, men är normalt sett något bättre i mellanregistret än en midwoofer och med normalt sett så gäller det Vifa på den tiden. Men undantag fanns och kunde även utvecklas fram.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

Jo, detta har diskuterats ingående på Faktiskt, och Almen har även deltagit i denna tråd:
viewtopic.php?p=881503

Den tråden hade jag glömt. Rolig tråd. Speciellt diskussionen mellan Harryup och Almen gällande om man har bränt häxor eller ej. Människosläktet kan verkligen vara korkat i sin iver att anklaga, döma och förgöra.

[bakerman22]

Jag har två av varje ja. Flong nya. Femochtjugofemman ut som en halvkass basmid på pappret?

Order Code PL14WJ09-08
Type Mid-Woofer
Size 5.5"
Price Type each
Power 50Wrms
Freq. 45Hz-5KHz
Coil 32mmØ
Width 149mmØ
QTY 1
Impedance 8O (Re 5.)
Depth 61mm
Mag. 415g
Sens. 86dB
Re 5.
Qms 2.20
Qes 0.46
Qts 0.38
Vas 13L
Zo 8O (5.dc)
Sd 80cm²
BL 5.5 Tm
Fs 47Hz
Mms 8.2g
Zn 8O
A² 80cm²
Le 0.49mH
Manufacturer Vifa
Prms 50W
Impedance (Ohm) 8 ohm
Power (RMS) 0-50 Watt
Inch 5.5


EDIT: Blev kul gubbar när jag klippte och klistrade!

[Dartman]

Jag trodde humlemyten var död vid det här laget.

Ja, man skulle ha hoppats det. Men den fortsätter att saluföras av okunniga, vetenskapsfientliga personer i sann "vetenskapen vet minsann inte allt"-anda, typ det gamla "på medeltiden trodde man att jorden var platt"-argumentet.

Detta kan tolkas på två diametralt olika sätt.

Eftersom man på medeltiden visste att jorden var sfärisk och även långt innan medeltiden så är det en myt/kliché att ”man på medeltiden trodde jorden var platt”. Christoffer Columbus visste mycket väl att jorden var sfärisk. Det var därför han ville segla västerut för att komma till Indien. Det han inte visste var att det fanns en kontinent däremellan. Han trodde först han hade kommit till Indien eller Asien.
Mvh
Peter

Men varför heter det han hittade "Västindien"? Han kom ju från öster...




//Jonas

[Almen]

Jag trodde humlemyten var död vid det här laget.

Ja, man skulle ha hoppats det. Men den fortsätter att saluföras av okunniga, vetenskapsfientliga personer i sann "vetenskapen vet minsann inte allt"-anda, typ det gamla "på medeltiden trodde man att jorden var platt"-argumentet.

Jag tippar att det är detta du menar. D v s att man visste sedan tidigt att jorden var sfärisk och att myten, som fortfarande lever, att man på medeltiden skulle ha trott att jorden var platt enbart är en myt.

Mvh
Peter

Japp. Som sagt, det har ju diskuterats förr, både humlorna och jordformen.

Vad man felaktigt trodde på medeltiden var att jorden var stilla i universums centrum med himlakropparna, inklusive solen, snurrande omkring sig.

[petersteindl]

@ Dartie:

Västindien eller Karibien avser vanligen den kedja av öar som ligger öster om det centralamerikanska fastlandet och som utgör en skiljelinje mellan Atlanten och Karibiska havet. Den delas in i Antillerna (Små Antillerna och Stora Antillerna), Bahamas samt Turks- och Caicosöarna.

Historia

Öarna upptäcktes 1492 av Christofer Columbus som då trodde sig ha kommit till Indien när han seglade västerut över Atlanten för att finna sjövägen dit. Namnet Västindien användes därefter för den karibiska övärlden som motsats till Ostindien.

[PAL14]

Tack för alla bidrag. Anledningen att jag ville veta parametrarna för baselementet i pip var att jag ville se hur frekvensgången ser ut i ett simuleringsprogram för det elementet i pip låda. Detta för att lära mig hur en bra avstämning ser ut, och i bästa fall kunna göra en liknande avstämning med ett element som är lättare att köpa en ino59 och gärna vara billigare ( Det behöver inte bli lika bra, jag vill i första hand lära mig).

[Kalejdokom]

Tack för alla bidrag. Anledningen att jag ville veta parametrarna för baselementet i pip var att jag ville se hur frekvensgången ser ut i ett simuleringsprogram för det elementet i pip låda. Detta för att lära mig hur en bra avstämning ser ut, och i bästa fall kunna göra en liknande avstämning med ett element som är lättare att köpa en ino59 och gärna vara billigare ( Det behöver inte bli lika bra, jag vill i första hand lära mig).

Denna info hade varit bra att haft i första posten. Då kunde man ju flyttat fokus från att föreslå andra kapabla element till att faktiskt svara på frågan.

[Kraniet]

Tack för alla bidrag. Anledningen att jag ville veta parametrarna för baselementet i pip var att jag ville se hur frekvensgången ser ut i ett simuleringsprogram för det elementet i pip låda. Detta för att lära mig hur en bra avstämning ser ut, och i bästa fall kunna göra en liknande avstämning med ett element som är lättare att köpa en ino59 och gärna vara billigare ( Det behöver inte bli lika bra, jag vill i första hand lära mig).

Gäller ju dock att komma ihåg att avstämningen/överföringsfunktionen hos piP är anpassad till den väggnära placeringen och stativhöjd etc. Så att säga att det är en "bra avstämning" går inte riktigt att säga. Avstämningen fungerar för det valda elementet, låda och den placering i rummet som är tänkt. Plus en hel uppsjö med andra faktorer som IÖ vägt in vid konstruerandet av högtalaren.

[Tangband]

Tack för alla bidrag. Anledningen att jag ville veta parametrarna för baselementet i pip var att jag ville se hur frekvensgången ser ut i ett simuleringsprogram för det elementet i pip låda. Detta för att lära mig hur en bra avstämning ser ut, och i bästa fall kunna göra en liknande avstämning med ett element som är lättare att köpa en ino59 och gärna vara billigare ( Det behöver inte bli lika bra, jag vill i första hand lära mig).

Kan hålla med det kraniet skrev.

Det bästa är nog dessutom learning by doing. Prova att bygga ett antal högtalare och stäm av röret lite olika, då får du se/höra sambanden själv. Jag tror det är nästan omöjligt att lära sig detta teoretiskt. Det finns program som micka.de eller Basta men teori och praktik är ofta olika. Jag har för mig att IÖ själv ogillar simuleringsprogram just för att de nästan alltid visar fel och leder till fel resultat-ljudmässigt.

Jag kan rekommendera att köpa någon seasbas då du bygger själv förövrigt- hög kvalitet på de flesta av elementen som det verkar.

[Cortado]

teori och praktik är ofta olika

Det stämmer - men väsentligt bara om teorin inte är komplett eller om den är delvist eller helt felaktig. Samma sak gäller simuleringar - ju fler faktorer de tar hänsyn till desto närmare träffar de (givet att teorin bakom är rätt). Det ställer dock krav på den som gör simuleringen, att ge simuleringen alla parametrar och faktorer.


PAL14 - Tycker definitivt att du ska simulera, bygga och mäta. Komplettera gärna med teori så man förstår och kopplar sambanden (rätt). Det finns många duktiga här på faktiskt som kan svara på frågor, ibland svarar även Ingvar.

[MagnusÖstberg]

Jag tror det är hyfsade element. Diskanten är från den tiden då membranen var som bäst i DX25. Har du 2 sådana?

PL har jag för mig är ett mellanregister och ingen midwoofer, men jag kan minnas fel. Om det är ett mellanregisterelement så har den väldigt kort linjär slaglängd, men är normalt sett något bättre i mellanregistret än en midwoofer och med normalt sett så gäller det Vifa på den tiden. Men undantag fanns och kunde även utvecklas fram.

Med vänlig hälsning
Peter

PL14 var tänkt som boomer, inte mellanregister.
Mellanregistrena kallades MLxx om jag inte missminner mig helt.

http://www.troelsgravesen.dk/VifaPL14WJ-R2604.htm

[bakerman22]

Synd att det där receptet inte var för min diskant.
Beräkna filter kan jag icke...