Denna historia börjar för länge länge sedan. Närmare bestäm cirka två år sedan. Det hela började att jag och min hustru blev irriterade på den gamla cd-receivern till vår dotter Emelie. Det gick att spela 20 gånger på Denverspelaren och sedan kunde den inte läsa av cd-skivan. Rensade spelaren, men efter 20 gånger till, samma sak. Jag blev minst sagt vansinnig efter ett tag.
Vilken cd-spelare/receiver skulle vi välja till henne?
Nu började tanken dyka upp att vi var tvungna att byta.
Men vilken skulle vi köpa? En i samma prisklass som den gamla (700 spänn, 2002), eller en med bättre ljud (oftast dyrare)?
Ja valet var inte lätt, men så en dag gick jag in till Löddeköpinges On Off ( hösten 2005(jepp vi la det på is tills då)) och där såg jag Audio pros nya Stereo One. Gick hem och fiskade upp Jean Michael Jarres Zoolook, och gick sedan ner till Onoff igen. Det lilla jag spelade gjorde att min köpebegär växte. Men något vidare lyssnar ställe var det inte tal om. Men jag hörde så mycket att det var något att hänga i julgranen.
Gick hem till Kristine och diskuterade. Vi kom fram till att vi inte hade råd och väntade med att köpa en ny. Visserligen kunde vi köpt en billig under tiden, men jag tyckte de lät så vedervärdigt, och sådan är inte värdigt en prinsessa.
Men så plötsligt fick vi in pengar från oväntat håll, plötsligt kunde vi köpa cd-receivern till Emelie. Men vi väntade till Efter Emelies fem års kalas som var den 11 juni. Den 20:e juli köpte jag apparaten, och satte upp den i Emelies rum.
Hur lät det då?
Nja, jag kan erkänna att jag inte började provlyssna första dagen, eftersom jag inte hann. Kvällen var sen, och Emelie skulle nattas med välling. Dagen eller kvällen till ära hade hon valt att lyssna på Lilla Anna skivan. Sagt som gjort, satte jag på skivan, denna skiva har jag hört tusen gånger och var lite trött på den. Men vad nu, visserligen har jag hört att det är en snubbe som spelar trummor. Men för tusan denna snubbe kan ju lira (märkligt vilka skivor man kan hitta snubbar som kan lira). Man hörde så mycket tydligare än på den gamla. Nu längtade jag tills jag kom hem från jobb dagen efter, för att testa noggrannare.
Det stora testet.
Skivorna som jag valde var Kate Bush senaste Ariel, Pink Floyds Dark side of the moon och Phil Collins Hello I must be going.
Jag började med att blunda och kunde konstatera att piano och gitarr lät som jag hört i verkligheten. Visserligen var det längesedan, men minnet säger mig att Stereo One är väldigt nära. Samtidigt hör jag vilket djup det är i ljudbilden och att man hör var ljudteknikern har satt instrumenten.
När det gäller röster, så är Kates skiva bäst av dessa tre testskivor. Rösten låter som hon var där i rummet klart och tydligt.
Jaja, men en sådan skruttmaskin kan väl inte ha någon vidare bas?
Man kan ju undra om det fanns någon vidare bas. Det står visserligen Ace-bas, men det behöver inte garantera något. Satte på Time från Dark side.., och herrehoppsan så fel jag hade. Roger Waters bas slog mig i magen. Jag var så överraskad att Stereo One kunde ge ifrån sig så pass bra bas. Både tydligt och med maggropskänsla.
Finns det inget negativt att säga om själva ljudbilden?
Jo det finns det. Jag fullkomligt älskar ljudet på denna maskin, den är inte skrikig och basen är underbar. Men jag tycker att på Stereo One är ljudbilden lite för mörk (inte mycket och en smaksak). Jag skulle vilja ha lite mer diskant i själva ljudbilden. För att ni skall förstå mig rätt så kan ni jämföra med ett foto i Photoshop. Fotot där tycker ni är lite för mörk då ökar ni ljuset (brightnes) ett litet steg och får bättre helhet i bilden. Det är det jag saknar i själva ljudbilden. Detta kanske kan hjälpas upp om man förbättrar själva rummet.
Hur är den att använda?
Tycker den är sådär, eftersom en knapp, reglage kan användas för flera funktioner. Det är inte så lätt (för mig åtminstone) att genast ratta rätt. Jag behövde använda handboken, vilket är rätt trist för jag gillar när det enkelt uppstyrt. Men annars är det gott om ingångar för mp3, ipod osv.
Hur blir betyget?
Som ni kanske har märkt så blir betyget överlag väldigt högt. Så här är Löddes röster.
Ljudbild: 4,5 av 5
Hanterbar: 3 av 5
Design: 5 av 5
Men för tusan mats, du glömde ju Radion
Javisst radion ja. Här finns rdsradio osv. Den tar in kanalerna rätt så bra (speciellt de danska). Lyssnade på danmarksradio p2 klassisk musik och det lät väldigt trevligt.
Sammanfattning
Nu är det här ingen mätningstest, utan jag har skrivit testen av vad mina öron (och ögon) har tyckt, men sammanfattningsvis är det en mycket bra apparat som passar bäst i mindre rum. Audio Pro själva har sagt att maskinen är utrustad med något som heter Ace plus. För att det skall låta som man tror man spelar på en High End på två ton. Nja kanske inte två ton, men visst låter det större än hur stor anläggningen är (kanske hör jag placebo, det vet jag inte, men trevligt är det).
Och ja, prinsessan Emelie är mycket nöjd.
Lite bilder
[/url]
Bra kopplingar och den svarta är för att Acebasen skall fungera. Aktivkoppling. Här jag osäker om jag säger rätt. Ingvar om du är där. Rätta mig gärna
Tja allting har ju sin baksida. Schyssta kopplingar
Liten men naggande cool.
Hela härligheten i sin prakt.
Högtalare framifrån.
trodde inte den var så dyr 
