av IngOehman » 2006-07-26 00:00
NHT 3.3 är prestigemodellen från Ken Kantors händer. Än idag är det den mest kompromisslösa högtalare han gjort, i mina ögon. Fördelarna är samma som (nackdelarna):
1. Fronten är invinklad, så man kan ställa dem rakt och ändå få en vettig invinkling som gör att stereobilden kan projiceras bra från fler platser än mitt emellan högtalarna.
(Stämmer inte den förinvinklade froten så måste man vrida högtalaren, och det ser mycket märkligt ut.)
2. Högtalarens är konstruerad för att samarbeta med lyssningsrummet, och baselementets placering är vald för att ta hjälp av rummet inte bara under 80 Hz, utan upp till mycket högre frekvenser.
(Uppnår man inte bra klangbalans när man placerar dem som instruktionen, så är det svårt att få dem att prestera annorunda genom att finjustera placeringen.)
3. Fyrvägigheten gör att direktivitetsindex är konstant (och lågt) vid alla frekvenser inom arbetsområdet. Det gör att energikurvan överensstämmer väl med direktljudet, så högtalaren klingar väldigt lika oberoende av lyssningsavstånd och akustisk behandling av lyssningsrummet.
(Den tämligen stora spridningen gör att högtalaren kräver ett ganska dämpat rum om den inte skall låta lite "layd back".)
4. Basdelen nyttjar en långslagig 12" bas i sluten låda. Det är ett okomplicerat system med hygglig djupbasförmåga och god artikulation.
(Den slutna lådan ger en låg verkningsgrad, vilket gör att högtalaren för att få användbar känslighet dimensionerats så den är ganska lågohmig - man bör välja en kapabel effektförstärkare.)
I övrigt är högtalarsystemet; lågdistorderande, ljudtryckskapabelt och försett med välintegrerade delningar mellan de ingående elementen (den enda som inte renderar praktiskt taget perfekt rundstrlning är den mellan övre mellanregisterelementet och diskanten, men det är en nästan omöljlig uppgift att tillgodase (eftersom våglängden är för kort) med mindre än att man använder en mid-tweeter så man kan dela lägra i frekvens).
Slutsats: Totalt sett en av de bästa kommersiellt producerade högtalarna som har konstruerats under 1900-talet, räknat i prestanda per krona!
Som alltid när det gäller högtalare bör man som spekulant se till att få lyssna på dem i en akustiskt god miljö så man kan bilda sig en uppfattning om vad de kan prestera, och så man kan avgöra vad man subjektivt tycker om resultatet.
Sammanfattning av egenskaper: Jag tror 3.3 tilltalar dem som gillar en bakåtlutat "icke-detaljerad" presentation, mer än de tilltalar dem som vill ha musikerna i knäet (eller rent av inuti huvudet).
Min erfarenhet är att de fungerar mycket bra även i ganska dåliga rum, men att de trots det ställer högre krav på rummet än medelhögtalarens, om man vill ha det allra bästa från dem.
Högtalaren är så genomarbetad och välbalanserad, att det inte är lätt att hitta något som går att förbättra utan att man måste ändra nästan allting.
Vh, iö
Senast redigerad av
IngOehman 2006-07-26 00:42, redigerad totalt 1 gång.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).