Moderator: Redaktörer
PAL14 skrev:Tack för input o inbjudan. Visaton Al130?
RogerGustavsson skrev:Det där Monacor-elementet är enligt databladet väldigt långt ifrån det som sitter i Ino piP. "Linear excursion (XMAX) ±2 mm" är alldeles för dåligt.
Perfector skrev:RogerGustavsson skrev:Det där Monacor-elementet är enligt databladet väldigt långt ifrån det som sitter i Ino piP. "Linear excursion (XMAX) ±2 mm" är alldeles för dåligt.
Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.
PerStromgren skrev:Perfector skrev:RogerGustavsson skrev:Det där Monacor-elementet är enligt databladet väldigt långt ifrån det som sitter i Ino piP. "Linear excursion (XMAX) ±2 mm" är alldeles för dåligt.
Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.
Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".
PAL14 skrev:Hej! Jag har lyssnat på ino pip och imponeras av det mesta. Finns det möjligen ett baselement i samma storlek som går att köpa i affär som kan mäta sig vad gäller basförmågan iallafall? Tänkte mig samma storlek på låda som pip. Finns parametrarna för pip elementet någonstans? Mvh PA
PAL14 skrev:Finns det möjligen ett baselement i samma storlek som går att köpa i affär som kan mäta sig (med piP) vad gäller basförmågan?
Finns parametrarna för pip elementet någonstans?
Perfector skrev:PerStromgren skrev:Perfector skrev:Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.
Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".
Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.
PAL14 skrev:Tack för input o inbjudan. Visaton Al130?
Morello skrev:Perfector skrev:PerStromgren skrev:
Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".
Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.
Perfector söker ånyo upphäva Newton-fysiken.
galder skrev:pK basarna, eller i varje fall utgångselementet till dem. Vilka det nu var igen? Tror inte att Peter S. har några basar kvar? Utom då de vidareutvecklade, men dem släpper han nog inte ifrån sig?
Perfector skrev:Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?
Cortado skrev:Perfector skrev:Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?
Går det du skriver ihop med detta?
Perfector skrev:PerStromgren skrev:Perfector skrev:Xmax säger inget om hur det låter.
Sedan är ju jag den som hellre belaster konen med reflexröret än söker nå X-max då det garanterat skadar elementet.
Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".
Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.
darkg skrev:Perfector skrev:PerStromgren skrev:
Du kan ju göra båda! Dvs både belasta genom en basreflexkonstruktion och ha rejäl xmax för ännu högre utnivå. Amplituden Xmax ska inte skada elementet, då ha leverantören felspecat. Xmech kanske du tänker på, dvs amplituden där det så att säga "tar emot".
Njae jag tänker på att effekttåligheten ökar med styrningen av konen genom röret.
Elektriskt tål elementet nästan 3 ggr. så mycket som det tål mekaniskt innan det bottnar och kröker talspolen.
Det är det jag gjort i alla år och även fåt mvg från folk som mätt och kollat mina "halvtokiga" ideer.
Xmax är inte Xmech. En brist (enl. inlägg i tråden) med ditt förslag är för låg Xmax. En sån begränsning kommer man inte så lätt runt, varken empiriskt eller teoretiskt. Eller hur?
Perfector skrev:Cortado skrev:Perfector skrev:Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?
Går det du skriver ihop med detta?
Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.
Perfector skrev:Cortado skrev:Perfector skrev:Eller att man kan styra /belasta konen med reflexröret och minska konutslaget utan att tappa punchen i attacken från en rå bas?
Går det du skriver ihop med detta?
Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.
Morello skrev:Perfector skrev:Cortado skrev:
Går det du skriver ihop med detta?
Eftersom jag inte har erfarenhet av att läsa hypotetiska mätningar, utan bara praktiska fältstudier kan jag inte uttala mig om vad du visar.
Däremot vet jag att belastning/styrning funkar absolut klockrent.
Inte bara av vad jag själv sett utan även vad andra som sett har sagt.
OBS!
Jag försöker inte få nå'n annan salig efter min fason, jag bara skriver vad jag har erfarenhet av.
Om andra inte tror och inte har provat så kan jag inte ta ansvar för deras synpunkter, bara respektera att vi har olika dito.
Det är givetvis riktigt att membranförskjutningen minskar och når minimum vid helmholtzreonansen, men det betyder inte att den blir noll - dessutom ökar membranförskjutningen över och under helmholtzresonansen.
Det grafen visar är fullkomligt basalt. Jag tror du skulle vinna väldigt mycket om du studerade basreflexprincipens fundamenta. Sagt i all välmening!
En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå. Denna myt blev populär på 1930-talet när den berömde aerodynamikern och föreläsaren John McMasters återberättade en anekdot om en schweizisk aerodynamiker som vid en middagsbjudning gjorde några ungefärliga beräkningar, och konstaterade att enligt hans ekvationer så kunde inte humlor flyga.[14] Alltså, enligt vad dåtidens aerodynamiker kände till, i form av aerodynamikens grundlagar - så borde inte en humla kunna skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga, snarare ett bevis på att humlor inte kan glidflyga. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.[15] Dessutom använder humlan liksom många andra insekter upplagrad energi vid generering av rörelse-energi som sedan släpps lös momentant. Energilagringen inför varje vingslag sker med hjälp av ett elastiskt ämne, kallat resilin, som är det mest elastiska ämne vetenskapen känner, mycket mer elastiskt än någon konstprodukt.
Humlans flygförmåga, liksom för många andra insekter, bygger på resilinets energilagrande förmåga i kombination med en klickmekanism i form av små hakar. Dessa fungerar som spärr för att inte släppa iväg energin innan en viss anspänning uppnåtts. Detta plötsliga utlösande av spänningen gör att vingen rör sig med en tvär, plötslig rörelse med hög effektivitet. Det kan jämföras med människans användning av pilbåge för att lagra energi och släppa iväg den med stor effektivitet. Klickmekanismen gäller för både upp- och nedslag av vingen.[16]
Tell skrev:En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå. Denna myt blev populär på 1930-talet när den berömde aerodynamikern och föreläsaren John McMasters återberättade en anekdot om en schweizisk aerodynamiker som vid en middagsbjudning gjorde några ungefärliga beräkningar, och konstaterade att enligt hans ekvationer så kunde inte humlor flyga.[14] Alltså, enligt vad dåtidens aerodynamiker kände till, i form av aerodynamikens grundlagar - så borde inte en humla kunna skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga, snarare ett bevis på att humlor inte kan glidflyga. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.[15] Dessutom använder humlan liksom många andra insekter upplagrad energi vid generering av rörelse-energi som sedan släpps lös momentant. Energilagringen inför varje vingslag sker med hjälp av ett elastiskt ämne, kallat resilin, som är det mest elastiska ämne vetenskapen känner, mycket mer elastiskt än någon konstprodukt.
Humlans flygförmåga, liksom för många andra insekter, bygger på resilinets energilagrande förmåga i kombination med en klickmekanism i form av små hakar. Dessa fungerar som spärr för att inte släppa iväg energin innan en viss anspänning uppnåtts. Detta plötsliga utlösande av spänningen gör att vingen rör sig med en tvär, plötslig rörelse med hög effektivitet. Det kan jämföras med människans användning av pilbåge för att lagra energi och släppa iväg den med stor effektivitet. Klickmekanismen gäller för både upp- och nedslag av vingen.[16]
Cortado skrev:Tell skrev:En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå. Denna myt blev populär på 1930-talet när den berömde aerodynamikern och föreläsaren John McMasters återberättade en anekdot om en schweizisk aerodynamiker som vid en middagsbjudning gjorde några ungefärliga beräkningar, och konstaterade att enligt hans ekvationer så kunde inte humlor flyga.[14] Alltså, enligt vad dåtidens aerodynamiker kände till, i form av aerodynamikens grundlagar - så borde inte en humla kunna skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga, snarare ett bevis på att humlor inte kan glidflyga. I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevingens form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.[15] Dessutom använder humlan liksom många andra insekter upplagrad energi vid generering av rörelse-energi som sedan släpps lös momentant. Energilagringen inför varje vingslag sker med hjälp av ett elastiskt ämne, kallat resilin, som är det mest elastiska ämne vetenskapen känner, mycket mer elastiskt än någon konstprodukt.
Humlans flygförmåga, liksom för många andra insekter, bygger på resilinets energilagrande förmåga i kombination med en klickmekanism i form av små hakar. Dessa fungerar som spärr för att inte släppa iväg energin innan en viss anspänning uppnåtts. Detta plötsliga utlösande av spänningen gör att vingen rör sig med en tvär, plötslig rörelse med hög effektivitet. Det kan jämföras med människans användning av pilbåge för att lagra energi och släppa iväg den med stor effektivitet. Klickmekanismen gäller för både upp- och nedslag av vingen.[16]
Vadå, kan man flyga med en pilbåge?
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 9 gäster