Eftersom ingen annan skrivit något om Fiorella på detta forum känner jag mig manad att göra det.
Fiorella Mannoia är en av Italiens absolut största artister sedan snart 50år. Det är italiensk pop när den är som bäst
(som dock inte verkar ha tagit sig till Sverige i någon högre utsträckning). Hennes mörka kraftfulla röst lämpar sig
perfekt till musiken hon gör: kraftfull pop (med riktiga musiker, inget datorpoppande). Hon har suveräna musiker i
sitt band och tillgång till de bästa Italienska låtskrivarna.
För de som vill prova kan jag rekommendera de senare albumen "Personale", "Combattante" eller "A Te". Hennes senaste
"Padroni di Niente" tycker jag inte riktigt når upp till hennes tidigare nivåer. Däremot ett album jag tycker mycket om
är coveralbumet "Ho Imparato A Sognare" med lättare inslag av smörsång. Alla finns på Spotify.
Jag upptäckte Fiorella Mannoia på Spotify för ca 5 år sedan. Jag önskar att jag känt till hennes musik tidigare. Numera
lyssnar jag på henne flera gånger i veckan. Förut blandade jag ut Steven Wilson, Pink Floyd, Sophie Zelmani och Neil Finn
med annan musik, numera blandar jag ut Fiorella Mannoia med lite Steven Wilson, Pink Floyd, Sophie Zelmani och Neil Finn.