
Första spåret blev en klar överraskning. Jag kände mycket väl igen melodin, men kunde inte placera den, förrän jag tittade eftetr och insåg att det var Kraftwerks gamla slagdänga: Computer Love! Häftigt!
Hela plattan är av den här typen, välkända medier man sällan hör i jazzarrangemang. Mycket trevligt! Dessutom låter det skrämmande bra: jag har en flygel i blickfånget mellan mina högtalare och fick en riktig hifikick när jag höjde nivån till vad som skulle kunna vara rätt nära original i det här rummet.
Utgiven av ACT, som jag tycker håller en mycket hög standard.
Gillar du jazz bara litet, ska du ändå våga dig på det här! Är du en van jazzlyssnare, så är detta ännu en trioplatta som du bör låna ditt öra till.