Almen skrev:RogerJoensson skrev:Yes, Fragile. Bästa rockplattan någonsin (om man frågar mig), sedan är det väl upp till diskussion om det egentligen är korrekt att kalla det rock...
Den låter ungefär som min gamla vinyl, men med lägre hörbart band- och skivbrus. Troligen så har vinylen gjorts på en brusigare kopia av mastern, medan MoFi har överfört från originalmastern, på ett vettigt sätt (?).
Min CD-utgåva (icke-MFSL) låter
väldigt bra. Vad kan det vara som skiljer mellan MFSL och "vanliga"?
Ändrat: MOSFET...
Det finns väl inget som säger att MoFi alltid skulle låta bättre. Många tidiga Cdutgåvor lät minst lika oförstört och en del nutida är OK likaså.
Jag hade en Cdutgåva med Yes/Fragile för sådär tio år sedan som jag gav bort, då den lät betydligt sämre än vinylen. Det som störde mest var den helt sjuka brustvätten. Jag tror att det var en 90-talsutgåva.
Fick just i dagarna hem Blood Sweat and Tears/No sweat som låter helt OK och denna utgåva är daterad 2005 (Wounded Bird Records). Inspelad i början av 70-talet. Förmodligen skulle denna låta likadant om den kom via MoFi. Det låter som en OK överföring helt enkelt.
Det krävs inte extremt mycket kunnade och utrustning för att bibehålla ljudet som ligger på mastern tillräckligt väl. Men är man utan vett och saknar vördnad för materialet, så är det bara att dra igång ljudkvarnarna. Brustvätt är sällan lyckat, dessutom verkar det i förekommande fall vara utfört av folk helt utan koll.
Fördelen med Mofi, när man köper olyssnat, är att det känns som en garanti att man inte får en brusstympad och volymkrossad skräputgåva. Bara det är värt något...
-Jag blir alltid lika besviken när jag får en Cd där man okänsligt kvaddat ljudet. Allt förmånga besvikelser har gjort att jag minskat min konsumtion betydligt de sista 15 åren.
-På självvald "semester".
