I vårt hem finns det bara musik i fysisk form, alltså på CD och i liten mån på vinyl.
Jag har inte räknat ihop'at, men det kanske handlar om 6-700 plattor eller så.
Vi är nog "lite" teknik-tröga hos oss, och tycker att en fysisk musiksamling duger bra.
Här i hemmet har jag mina CD på en plats och sambon sin musik på en annan.
Båda samlingarna är uppställda snyggt och prydligt i olika hyllsystem.
Vissa plattor spelas relativt ofta. Andra mer sällan.
Ibland hittar jag skivor här hemma som jag inte visste om - trots att allt är synligt och överskådligt.
"Herbert från Karjalainens" DG-inspelning av "Beethovens Erotica" från -66 har jag ju sett rekommenderas på diverse håll.
Men jag har aldrig hört den.
Nu upptäckte jag att den ju faktiskt står där i sambons lilla CD-samling av klassiskt!
Jag har själv "Karjalainens" DG-inspelning från 80-talet. Den inköptes på den tid då jag var övertygad om att DDD var överlägset ADD och AAD. Åttitalsinspelningen låter trångt och klämt och blev en besvikelse.
Inspelningen från -66 är ju i sammanhanget fantastisk! Rymd, luft och god upplösning.
Återigen ett tecken på att modernare teknik inte är så välgörande som genuint hantverkskunnande.
Det vore ju spännande med en kombination av både bästa teknik och bästa hantverk.
Men det senare kanske försvunnit nu, då full tillit ligger till tekniken?
Å andra sidan är denna sextitalsinspelning fullt tillräcklig i förhållande till vad jag kräver.
