Marc-André Hamelin

Rekommendationer på bra skivor. Allt från mono till mulitikanal.

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2015-08-26 11:09

Ibland går man och skrotar i köket. Plockar ur diskmaskinen och jagar smulor. Andliga sånger på P1, nej, skiftar till P2 istället. Vad är det jag hör? Gammalt men nytt? Hur fort spelar pianisten? Skulle det inte vara ett rent ackord det här? Varför inte en oktav? Scarlatti? Nej, det kan inte vara sant, det lät ju så konstigt. Jaha, en slags omarbetning. Som pianisten har skrivit själv. Vad är det här för galning?

Étude No 6 in D minor 'Esercizio per pianoforte, Omaggio a Domenico Scarlatti'[3'21]Marc-André Hamelin (Hyperion)

Ni som fortfarande inte hört Marc-André Hamelin har en godsak som väntar runt hörnet. Jag är inte så förtjust i solopiano, speciellt inte bombastiska ekvilibristiska romantiska pianostycken. Men Marc-André Hamelin får mig på fall. Sitter bara och gapar framför stereon.

Användarvisningsbild
murgatroyd
 
Inlägg: 3014
Blev medlem: 2012-01-18
Ort: Metropolis

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav murgatroyd » 2015-08-26 11:23

Han är speciell, smakprov på ditt tips:
http://www.hyperion-records.co.uk/dc.asp?dc=D_CDA67789
'Audiophile in hibernation'

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2015-08-26 11:56

Tack!

Liten varning! Just det här stycket tillägnat Scarlatti finns inte på spotify. Jo det finns, men i ganska tama versioner. Vill man uppleva hur det egentligen låter på Hyperionskivan "Caleidoscope" så kolla in här på youtube:https://www.youtube.com/watch?v=DiQJwcYiTWg

Användarvisningsbild
IngOehman
 
Inlägg: 48415
Blev medlem: 2003-09-28
Ort: K-PAX via Tellus

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav IngOehman » 2015-08-26 12:07

Jag, som även hört honom live, kan vittna om att han spelar lika ekvilibristiskt då, och felfritt.

Om musik vore en idrott skulle han vara musikens största stjärna.

Nu är det inte en idrott, och därför finns det flera stjärnor, men han är likväl en av dem. Jag måste dock erkänna att jag uppskattar honom mera för "idrottsprestationerna" och mindre för det musikaliska, samtidigt som jag inte är så idrottsintresserad... Men han har båda. Och summan är svår att stå emot. :)


Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2015-08-26 12:28

Stämmer! Han har, precis som du skriver, både och. Ekvilibristik för sin egen skull kan man vara utan. Jag sitter framför stereon och lyssnar andäktigt på sånt som jag i vanliga fall skulle strunta i. Obskyra franska 1800-tals sonater som jag i vanliga fall slår dövörat till. Han är inte bara en felfri musikmaskin, han är en lyriker och konstnär också.

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2015-08-26 13:07

Han är en intressant pianisst.

Efter att ha lyssnat på hans etyder på tuben valde jag att lyssna på ett mer vanligt känt stycke och valet blev Chopins Ballad No 3.



Jag fängslades direkt redan i inledningstonerna. Känner inte riktigt igen mig men det fängslar direkt vilket jag inte är van vid.
Då var det bara att spela samma stycke med Kissin.



Då känner jag visserligen igen stycket och konstaterar att Kissins spel inte appelerar mig. Sömnpiller och innehållslöst i mina öron. Det hänger inte ihop utan går för långsamt för att binda ihop tonerna. Spänsten försvinner som håller ihop musiken på ett naturligt sätt. Tummen ner. Det är som då nästa ton kommer har man glömt föregående. Det blir något slätstruket i mina öron. Är det för mycket Debussy över denna Chopin? Ingen skugga på Debussys musik som är en av mina favoriter men Chopin är inte impressionist utan romantiker och bör få ett spel i romantikens anda.

Då måste jag ju direkt hoppa till Horowitz som jag är en fan av och det är som jag känner igen fast mycket bättre än Kissin. Inledningstonerna fängslar.



Horowitz kan man alltid lita på.

Nedan är Krystian Zimerman som jag gillar i Chopin. Efter 16:43 börjar Ballad 3. Lyssna dock lite från början på Ballad No 1.



Jag lägger till Rubinstein också för jag är även en stor fan av Rubinstein.



Här behöver man nog lyssna på hela stycket för att rätt uppskatta hur han håller i helheten.

Det är Chopins Ballad No 3 i 5 olika pianisters ögon.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2015-08-26 13:54

Här kan man jämföra lite olika sektioner/delar/melodier av stycket.

Hamelins första 18,5/19 sekunder ser jag som en sektion med en melodi. Därefter kommer nästa som börjar tvärt. Vid 1:18 finns ett tydligt slut och en ny början och fram till 1:18 är det exempariskt fint spelat. återkommer då jag dissikerat resten.

Kissin tar 24 sekunder. Nu kommer Kissin igen och hans tid stannar på 1:27. Detta är fint spelat.

Horowitz gör det på 16 sekunder. Nästa klarar Horowitz på 1:12 vilket är snabbast. OBS! Snabbast behöver inte vara bäst. Men det indikerar valt tempo. Jag antecknar tiderna som stöd och det är kanske inte alla som lyssnat på musik med den parametern involverad så att man plockar isär musikstycket i flera naturliga valda delar.

Zimerman tar 19/19,5 sekunder, från 16:59 - 17:18. För mig är kanske Zimermans inledning allra bäst. Han för fram denna sammanhängande lilla melodi på ett mycket distinkt sätt. Zimermans varar till 18:21 vilket är nästan samma tempo som Hamelin.

Rubinstein tar 18 sekunder. Nästa stycke slutar vid 1:14 d v s under 1 minut, 56 sekunder såsom Horowitz.

Sedan kan man hålla på och dissikera musik om man vill men om man släpper det och bara lyssnar så har alla av dessa 5 något att förmedla som skiljer dem emellan och om jag vill ha en lite mer drömsk eller impressionistisk Chopin vid något avslappnat tillfälle så kommer Kissin på sin plats.

På tuben finns även Ashkenazy, Richter, Arrau, Kempf och några till men ingen av dessa tycker jag konkurrerar efter att ha lyssnat på dessa också.

Jag hoppas att Amorina eller någon annan verksam musiker som finns på forumet analyserar dessa 5 versioner något och framför allt Hamelin som tråden handlar om.

Jag har avsiktligt inte recenserat ljudet eftersom det inte är pianistens fel eller förtjänst.

Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-08-27 02:49

Hamelin! Vad roligt att fler hittat fram till Hamelin på egen hand! När jag hörde honom första gången på ett dåligt kassettband i början av 90-talet, så häpnande jag bara att någon kunde spela på detta sätt. Omöjligt var det bara och dessutom i verk som de flesta pianister undviker för att de helt enkelt är för svåra eller kräver ett enormt jobb för att lära sig. Jag bestämde mig för att bjuda in honom till Sverige och gjorde det till slut fem gånger. Min bror Jörgen såg till att han fick spela i Västernorrland genom Länsmusiken där.

Klaverlitteraturen är i princip oöverskådlig med åtminstone 5 sekler, så det är mycket bra att han har ett intresse att leta upp tonsättare som varit okända och ge ut skivor med dem.

Jag kan speciellt rekommendera Rzewskis variationer över en folkvisa ”The people United Will never be defeated”. Verket vill jag påstå är en av de mest kreativa och varierade verk som någonsin skrivits för piano. På skivan finns också två Ballader av Rzewski. Den avslutande ”Winnsboro Cotton Mill Blues” är helt enkelt enorm på alla sätt och vis. Bommullsmaskinerna återges med en rasande kraft och verket är naturligtvis mycket sällan spelat då det helt enkelt är för svårt, även för pianister på hög internationell nivå. Hyperion CDA67077. Köp den gärna och förundras över hur det är möjligt att spela piano på detta sätt.

Hamelin är också en enastående kompositör och hävdar att man själv bör skriva musik för att kunna bättre förstå pianot som instrument och vilka möjligheter som finns. Han har nyligen gett ut 12 Etyder i moll-tonarter på Peters förslag. Där finns den omskrivna ”Omaggio a Domenico Scarlatti” som nämns i tråden. Men även ett originalverk (alltså ej en bearbetning) som avslutas med en otroligt briljant fyrstämmig fuga.

Hamelin har stor humor vilket man inte kan säga om alla pianister idag. Jag finner många kända artister vara riktiga dysterkvistar och därför mindre roliga att lyssna på. Jag går numera sällan på konserten då artisturvalet i Stockholm intresserar mig mycket lite. Men Hamelin spelar ibland i pianoserien i Helsingborg och lär återkomma 2017. Jag kommer att åka dit.

Jag trodde någonstans att spelar man på detta överlägsna sätt så är allt grönt. Men olika konserthus precis som olika stora skivbolag, är mycket konservativa organisationer som gärna vill att vissa standardverk ska spelas och spelas in om och om igen. Det är i Konserthusen som pengarna finns och därför blir de tongivande, men turligt nog så spelar Hamelin lika gärna soloaftnar.

Första gången han kom till Sverige 1995 så ville han prova flygeln innan vi gick till hotellrummet. Han skulle ju spela i en källare i en Stockholmsförort. Klart att han var orolig. Han satt sig ner och helt ouppvärmd spelade han Alkan, den sista Etyden ur op.79 Trois Grande Etudes. Ett i princip ospelbart stycke som han rev av i ett rasande tempo och kunde samtidigt lätt prata med mig och kommentera flygeln. En egentligen omöjlig prestation. Jag har själv spelat på diplomnivå och även hört live och på skiva de flesta pianister av någon dignitet i världen, och kan intyga att detta gör man bara inte om.

Så till den eviga fråga om musik kontra teknik

Här finns inte något val mellan musik kontra teknik. Har man inte tekniken så kan man helt enkelt inte spela stycket. Det sista är något man ofta glömmer bort i diskussionen mellan teknik kontra musik. Jag kan enkelt säga: att saknar man en mycket god teknik så blir uttrycksmöjligheterna endast ytterst begränsade. För mig är ”normala” pianister med dessutom en normal ”repertoar”, lätt tråkiga att lyssna på. Det blir som Hamburgare med Cola när det finns utsökta restauranger som serverar en dröm ...

På den första konserten i Amorinasalen så spelade Hamelin även några av Godowskys bearbetningar av Chopins Etyder. De är stycken som kanske märkligt nog är främst av lyrisk karaktär. Han valde en bearbetning av Chopins s.k. svarta tangenter, en vänsterhandsetyd – vilket man aldrig skulle tro om man inte såg klaviaturen eller noterna – samt den enorma a-molletyden. Efter det sistnämnda stycket gick det ett sus genom publiken, en sådan vinterstorm (som stycket kallas) hade de aldrig hört tidigare. Hamelin har också gjort en bearbetning där han kombinerar de tre a-molletyderna av Chopin samtidigt (!), något som Godowsky försökte skriva men aldrig genomförde, trots att han gjorde 55 olika bearbetningar av etyderna.

Det kan möjligen låta på mig som Hamelin är något slags teknikmonster. Men han är kanske märkligt nog (?) i första hand en lyrisk pianist och inte alltid så dramatisk som andra musiker. Tyvärr har hans ”rykte” om sig att vara en teknikpianist – vilket jag alltså inte tycker att han i första hand är – lett till att Konserthus anlitat honom i mindre grad är andra pianister, som jag definitivt menar är klart sämre pianister. Hans otraditionella repertoar har också inte alltid fallit Konserthusen i smaken. Denna typ av diskriminering är svår att förstå. Dock kan man inte i längden hindra en så stor begåvning, och han spelar numera med de största orkestrarna.

Jag har så mycket att berätta om honom, alla de gånger jag stått bredvid honom och lyssnat och häpnat över hans förmåga. Jag och min bror höll också på i 2 år för att övertyga TV att göra en filmad konsert med Hamelin. Till slut gick det och den har sänts några gånger i TV.

Konserten finns på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=DFVFyvUI3dM

Till det besöket i Sverige hade han repertoar för en timmes TV-konsert med publik, en lång pianoafton (ca. 2 timmar) för Amorinasalen, en modern pianokonsert för Helsingfors, samt de båda pianokonserterna av Sjostakovitj som han skulle spela in på skiva i England. Något alldeles extra att kunna hålla i huvudet då allt genomfördes under en veckas tid. Få pianister mäktar att göra detsamma. De tre pianokonserterna finns på Hyperion och tillhör de bästa versionerna av dessa konserter. Intressant samt även vacker musik.

/Torrowitz

Här finns bilder på Hamelin (på flera sidor) och även andra artister:
http://www.torgny.biz/Amorina_Recitals_1.htm

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-08-31 22:43

Som Peter önskade kommer här några kommentarer kring den tredje Balladen. Jag återkommer kanske senare med kommentarer om de fem pianister som han länkar till ovanför i denna tråd. För att hjälpa er som inte kan läsa noter – det är en nackdel om man vill lära sig/diskutera ett musikverks struktur – så anger jag tider med utgångspunkt från den inspelning av Hamelin som diskuterats ovan. Några kanske känner ett motstånd mot att läsa in berättelser i musik, men i detta fall så bygger musiken på en berättelse vilket också namnet Ballad syftar på. Chopins fyra Ballader går alla i 6/8 takt, vilket ger en viss sammanhållning mellan verken, men skänker även ett dansant flöde och karaktär.
________________

Balladen nr. 3 i A-dur, Op. 47 skrevs 1840–41. Det är tillägnad Mlle. Pauline de Noailles och är den soligaste av de fyra Balladerna, och även den enda som slutar i dur. Kompositionen bjuder i högre grad på polyfoni än i den första och andra Balladen, men något mindre än den fjärde som är den mest flerstämmigt laddade av de fyra.

Alla Ballader är löst byggda på en historia. Den tredje baseras på – enligt Bourget och Schumann – Adam Mickiewiczs "Switez", som är en tragisk berättelse om människans osäkerhet och en vacker vattennymfs bedrägeri. Huvuddragen är: ett inledande samtal mellan en vattennymf och hennes älskare. Då hon vill vara säker på att hennes älskade bara älskar henne, förändrar hon sitt utseende och försöker förföra honom. Han följer henne till vattnet där hon besviken slutligen dränker honom. Chopin ändrade dock det dystra slutet och tilllät inte nymfen att dränka sin älskade. Därför är detta, som jag nämner ovan, den enda av de fyra Balladerna av Chopin som slutar lyckligt och på ett durackord.

Chopins tredje Ballade kan delas upp till tre delar, helt i enlighet med diktens berättelse:

I det första avsnittet (takt 1 till 51) berättas i en dialogform mellan de två personerna och som bekänner sin kärlek till varandra. Balladen börjar med ett charmigt tema i diskanten som sedan fortsätter i basen. Strax blir det omvänt: temat startar i basen och fortsätter i diskanten. Detta representerar flickans fråga om trohet och kärlek och där mannens svar kommer direkt i vänster handen i takt 3 och 4. Allvaret i flickans fråga stärks genom att musiken inte börjar i grundtonarten, utan på styckets dominant som naturligt ger en viss osäkerhet och spänning genom harmoniken. Men redan från takt 9 (0:19) uppstår det vissa tvivel och flickan är inte övertygad om sin älskares kärlek. Från takt 26 (0:56) börjar deras väg att gå åt olika håll och som illustreras genom att figurer i höger respektive vänster hand samtidigt rör sig ifrån varandra. Denna del (från takt 26) är därför något mer dramatisk med förstärkning i form av oktaver.

I den andra delen (B-delen från takt 52, tid 1:59) försöker den nu förklädda vattennymfen förföra sin älskade. Hela denna mellersta episod börjar mjukt med ett tema som sakta sjunker. Ett mönster som bibehålles hela vägen genom mittsektionen. Det slanka huvudtemat i denna del kommer flera gånger och i olika tonarter. Det blir därmed styckets genomföringsdel, faktiskt en av de mest sammansatta och en av de längsta som Chopin skrev. En kort lite charmig förförande vals (takt 118-133, tid 4:01) kommer snabbt och försvinner utan förvarning. Musiken blir mer och mer upprörd och i slutet av B-delen ger älskaren efter för den förklädda nymfens frestelse.

Avslutningen eller codan blir den tredje delen. Återkomsten av huvudtemat föregås av en viktig förändring från A-dur till ciss-moll, med ett upprörd och turbulent avsnitt från takt 157 (5:07). Kulmen förbereds och förstärks ytterligare från takt 183 (5:43) med tre kromatiskt stigande sekvenser där det inledande temat återkommer. Här skiljer Chopins historia sig från Mickiewicz dikt. Chopin tyckte inte om tanken att mannen skulle dränkas. Han säger istället att överdriven misstro bara hjälper oss att ge efter för frestelser. I takt 213 (6:26) återkommer slutligen huvudtemat från starten av Balladen fast med mycket mer komplicerade ackord. Temat blir stormigt men de två rösterna integreras på samma sätt i varandra. Det är inte längre en dialog. Alldeles på slutet av verket i takt 231 (6:52) återkommer valstemat kort ifrån den andra delen. Kanske som en reminiscens från förförelsen?

Den tredje Balladen avslutas med en positiv stämning och berättelsen avslutas med fyra ackord.
____________

Att se strukturer är ett sätt att utveckla sitt lyssnande där det blir en kombination av känsla parat med i detta fall en struktur. (Andra sätt är att t.ex. studera hur harmoniken hanteras i verket). Alltså både höger och vänster hjärnhalva samtidigt. Strukturen kan förfinas mycket och studerar man verket noggrant kommer man märka att de flesta takter innehåller tematiskt material om än ibland något dolt. Men att gå in på denna struktur på ett noggrannare sätt kräver alldeles för lång tid.

/Torrowitz

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-09-03 23:47

Peter önskade några kommentarer kring de fem pianister som han länkat till och som spelar Chopins tredje Ballad. Alla pianisterna är naturligtvis på en mycket hög nivå med stor konserterfarenhet bakom sig. Man måste betrakta mina noteringar och samtidigt hålla i minnet vilka musikerna är.

1. Först ut är Hamelin. Han spelar i en trevlig liten kyrka i Gstaad med bra akustik där bl.a. Philips gjort några av de sista skivorna med Claudio Arrau. Den är lagom stor, har bra form och för att vara en kyrka en bra klang, något som jag kan intyga då jag varit där och lyssnat.

Hamelins spel passar utmärkt den lyriska 3:e Balladen och han håller ihop verket på bästa sätt. En randanmärkning är att ljudet störs av flera obehagliga artefakter i diskanten bl.a. vid 5:24 och 5:30. Kanske är det någon form av komprimering för YouTube? När jag lyssnar på CD så slås jag av hur mycket renare och bättre det låter. Odistorderad diskant och klarare bas.

Nåväl, Hamelins dynamik är betydligt större i verkligheten. Jag känner delvis igen hans klang, men ljudet stämmer inte riktigt då det är betydligt basfylligare och dynamiskt när man hör honom live. Han är en av få pianister som viktar ljudet olika vid olika nyanser. Det går inte riktigt fram i denna inspelning. Vid 1:46 kan man notera att den lägsta basen på flygeln är mycket lågt stämd då den svajar med oktaven ovanför.

Hamelin har ett rykte om sig att vara felfri och nästan spela som en maskin, men jag har snarare uppfattat att han sällan reagerar på spelfel, gärna satsar och är istället inte är rädd för att det ska uppstå fel. I takt 176 eller vid 5:34 uppstår dock några fel plus att vissa av tonupprepningarna på gess, strax innan, inte klingar.

Tolkningen är i mitt tycke mycket övertygande och han följer även instruktionerna i noterna med avseende på nyans, artikulation och frasering.


2. Kissins inspelning är svagare utstyrt och måste höjas så man får en motsvarande klangbalans som med Hamelin. Man tappar som bekant bas om man lyssnar på svagare nivå.

Kissins rytm är friare och som många moderna pianister så väntar han gärna med toner vid frasslut eller vid övergångar mellan sektioner av musiken. Han fokuserar också nästan helt på höger hand, gömmer mellanstämmor, bas och ackord som inte har en melodisk betydelse. Även vid diminuendon så stannar frasen gärna upp samt också på höjdpunkter. Ibland förlorar musiken framåtriktning så till den grad, att musikens harmoniska betydelse går förlorad. Detta leder till i mitt tycke en förutsägbar frasering som lätt blir monoton, eftersom man förväntar sig att han ska göra vissa saker och så blir det också.

Han är dock exaktare än Hamelin vid 6:07-6:20.


2. Horowitz var en romantisk pianist och bryter gärna tonerna mellan händerna så att höger ibland kommer före vänster och vice versa. Han flyttar ibland ner den lägsta oktaven för att få större effekt och spelar ibland mycket svagt, svagare än de andra fyra pianisterna.

Det finns också några felspel i tolkningen redan i takt 14 på tonen G. Horowitz har också problem på samma ställe som Hamelin vid 5:24. Han tappar dessutom några ackord på några andra ställen.

På samma gång har Horowitz ett orkestralt tänkande. Han varierar klangen mycket utan att störa pulsen. Han utnyttjar klangen och visar upp stämföringen tydligt, det vill säga han tar fram mellanstämmor som ingen av de övriga pianisterna gör. Han håller långa fina linjer och tar fram det dramatiska när musiken så kräver det. Han driver musiken både framåt och håller tillbaka musikens rörelse när det så krävs.

För mig är Horowitz en av de pianister som jag beundrar mest. Under hans tidiga år var han överlägsen de flesta. Jag har en tidig inspelning från 50-talet på en Ep-skiva där han spelar den tredje Balladen samt Ass-dur Polonäsen, de bästa versionerna jag någonsin hört av dessa verk.


4. Zimmerman är som alltid mycket exakt och välövad. Han har dock enligt en intervju haft svårt att spela in solopianoverk på senare år, då han haft extremt höga krav på sig själv. Synd då det är en mycket fin pianist. Men naturligtvis inte ofelbar då han vid 7:23 tappar en baston. Kanske spelade han in de fyra Balladerna för Tv utan alltför mycket redigering? På en skiva är jag säker på att han inte skulle tillåta att en sådan sak släpptes igenom.

Jag lyssnade även lite på g-moll Balladen och slogs av hur försiktigt och långsamt han spelade den första svåra delen av codan på slutet av stycket. Kanske är det tillfället med TV-inspelning som gjorde det.

Dock lider Zimmerman av samma problem som Kissin. Spelet blir förutsägbart och bjuder inte på några direkta överraskningar. Han lyfter heller inte fram några mellanstämmor eller söker visa upp någon oväntad harmonisk finess, så att balansen ändras mellan höger och vänster hand. Dock är allt mycket gediget. Han är också en ”modern” pianist på så sätt att han gärna väntar mellan fraserna och det stör - enligt mitt sätt att se det på - pulsen i musiken. Men ibland blir man överraskad över att han spelar nästan metronomiskt vid de starka delarna. Lyssna på 19:48-19:59 att det t.o.m. tenderar att låta som en marsch.

Zimmerman har lite orkestralt tänkande och därmed lite balans som understödjer harmoniken i musiken. För mig var den största besvikelsen att det var så fyrkantigt vid höjdpunkterna av stycket.


5. Rubinstein var en artist som hade en stor scenutstrålning och som man gärna skulle se/höra live. Han spelar Balladen som vanligt ”rakryggat” enkelt och okomplicerat. Det är poetiskt och eftertänksamt, men dramat i dikten/musiken blir underspelad. Att klangen alltid har en betoning på överstämman stör mig, även om den är mycket vackert formad. Han tappar därför ibland vissa bastoner då de verkar ha liten betydelse för honom. Obalansen förstärks också av inspelningen.

På ”felstället” där Hamelin och Horowitz gör några fel, så ändrar Rubinstein helt enkelt från sextondelar till att spela tonerna som åttondelar och som ackord, takterna 178-182 eller 5:39-5:44. Varför han gör så kan man bara gissa sig till: dålig teknik, att han inte orkar att få tillräcklig styrka i ljudet med dubbelt så snabba toner, eller så har han en annan utgåva av musiken. Det finns också några fel vid 5:34 och i uppladdningen innan höjdpunkten innan codan. Extra olyckligt är ett fel i basen på sista höjdpunkten 7:06 vid slutet. Det borde man ha kunnat klippt bort.


Nåväl, detta är en del av de tankar jag får när jag lyssnar. Som ni märker så noterar jag rena felspel. Men det viktiga för helheten är naturligtvis frasering och fantasi i den, struktur, balans och variation i klang, artikulation genom hela stycket. Hur linjer i stycket genomförs och hur musiken drivs framåt eller bakåt, samt inte minst variationen i karaktär. Således handlar det om många faktorer samtidigt. För mig ger detta sammantaget - hur man förvaltar alla dessa aspekter - ett totalt starkare eller svagare uttryck (känsla kanske andra säger) i tolkningen. Variationen i ”musikalisk teknik” som jag vill kalla det, skänker det totala intrycket/uttrycket av musiken.

För mig är Horowitz vinnaren med Hamelin som god 2:a. De andra inspelningar är inga som jag återkommer till.

Jag blev dock inspirerad och har letat upp andra inspelningar: Lang Lang på YouTube med som vanligt mycket överspel, avsaknad av klangbehandling (han bankar ordentligt ibland), och som i mitt tycke slaktar stycket då han helt struntar i Chopins instruktioner eller nyanser. Allt för största effekt, men han spelar det bättre från Albert Hall för något år sedan, betydligt mer välövat inte så slarvigt i olika passager.

Just nu lyssnar jag i bakgrunden på en gammal inspelning med Benno Moiseiwitch som jag gillar. De äldre pianisterna hade en annan inställning till klang och är långt ifrån så brutala och hårda som en del av dagen pianister är. Diskanttonerna pärlar på ett härligt sätt.

Jag skulle vilja rekommendera en inspelning på DG 469 350-2 med Tamas Vasary som spelade in nästan komplett Chopins verk just på DG. Han spelar utmärkt bra på alla sätt och vis. Dessutom är inspelningen tydlig, bara något basfattig. Han kan väl mäta sig med de allra bästa tolkningar i många av verken. Utgåvan är på 3 CD och alla Nocturner, Valser, Ballader och Scherzi finns med.

En andra utgåva DG 00289 477 5510 3 CD har Etyderna, Impromptus, Sonat 2 och 3, div. Mazurkor samt de båda Pianokonserterna. Mycket välfyllda boxar och totalt 458 minuters musik till bra pris.

/Torrowitz

Användarvisningsbild
roggaro
 
Inlägg: 4738
Blev medlem: 2009-06-11
Ort: Hising Island

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav roggaro » 2015-09-04 03:03

Front.jpg
Front.jpg (224.65 KiB) Visad 14394 gånger
den här visste jag inte ens om att den fanns på hårddisken... :)
burning in the eyes of the maker

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-09-04 09:38

Hej Roggaro!

Det är en ovanlig skiva du har. Medtner var samtida med Rachmaninoff och de kände varandra väl. Till skillnad från Rachmaninoff så är Medtner närmast okänd. Hamelin har gjort storverk med att ta upp denna musik och har även spelat in hans pianosonater. Medtners pianokonserter brukar dock spelas ibland. Jag vill dock varna för att musiken är svår att ta till sig även om man är en van lyssnare. Melodierna är svåra att komma ihåg, strukturerna i verken svårfångade. Men som Hamelin själv säger, lägger man ner lite möda och tar sig igenom den första tröskeln så betalas man bra. Mycket stämningsful och poetisk musik.

/Torrowitz

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2015-09-04 10:08

Den ser spännande ut :)
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
lemmts
 
Inlägg: 409
Blev medlem: 2006-10-20
Ort: Stockholm

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav lemmts » 2015-09-05 16:08

Torrowitz: det var verkligen roligt att läsa det du skrivit, tack för mödan du lagt ned.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-09-06 00:03

lemmts skrev:Torrowitz: det var verkligen roligt att läsa det du skrivit, tack för mödan du lagt ned.



Hej Lemmts! Roligt att du uppskattar texterna! :)

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-09-28 23:45

En ovanlig skiva med Hamelin och mycket varierad musik som spänner över ett stort område. Olika musikstilar blandas, pianisten visslar t.o.m. vid ett par tillfällen. Bommullsmaskinerna i det sista stycket är en extrem pianokomposition och kanske något som går hem allra bäst live.

http://www.amazon.co.uk/Rzewski-People- ... in+Rzewski

--------


(Följande skivor finns också nämnda under inspelningar med Chopins musik och ljudkvalité).

Här finns Vasarys Chopins inspelningar. Jag skrev en gång till DG och ville att de skulle ge ut dessa inspelningar då de är mycket bra på alla sätt och vis:

http://www.amazon.co.uk/s/ref=nb_sb_nos ... pin+Vasary

Glenn Goulds enda Chopin-inspelning. Även en intressant tolkning av Prokofievs 7:e sonat med den berömda sista satsen. Försök komma på vilken taktart den är skriven i:

http://www.amazon.co.uk/Chopin-Mendelss ... uld+Chopin

Kanske det bästa ljudet någonsin som Horowitz fick och ett strålande program med en del Chopin:

http://www.amazon.co.uk/Legendary-Berli ... itz+Berlin

Ett annat sätt att spela Chopin och ett närmast legendariskt spel. Mycket kontrollerat och med väldig kraft:

http://www.amazon.co.uk/Chopin-Mazurkas ... eli+Chopin

En måste skiva om man vill höra Horowitz när han var som bäst. Bara pärlor, en del Chopin och ett närmast otroligt pianospel:

http://www.amazon.co.uk/Horowitz-Favori ... ite+encors

Användarvisningsbild
roggaro
 
Inlägg: 4738
Blev medlem: 2009-06-11
Ort: Hising Island

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav roggaro » 2015-09-29 00:55

tack för linket och skall snart avnjutas i nya högtalarsjysteringen :wink: TÄNK att 5cm (framåt) kan göra sååå mycket :D
burning in the eyes of the maker

Användarvisningsbild
Lofi-Rabiat
 
Inlägg: 225
Blev medlem: 2011-08-19
Ort: Ljusdal

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Lofi-Rabiat » 2015-10-07 04:09

Säger bara, vackert.
Stereotypisk prylnisse.

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2015-11-29 01:20

För er som gillar piano (och Ravel).Lyssna på Yuja Wangs senaste skiva. Hon spelar tillsammans med Tonhalle-Orchester Zurich under ledning av Lionel Bringuier. (DG 00288 479 4954). Orkestersatsen (ja jag menar kanske inspelningslokalen) tycker jag är sämre än den skiva jag har med Jos van Immersel och Anima Eterna. Men hur kan denna kinesiska unga kvinna göra det hon gör? Och vilket pianoljud! Missa inte det här om du gillar Ravel. När grannen har lämnat barnen på dagis är risken stor att jag smäller en diod och ett motstånd i subben igen. Vet inte om Hamelin spelat in dom här konserterna. Är det någon som vet?

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-11-30 02:10

momus skrev:För er som gillar piano (och Ravel).Lyssna på Yuja Wangs senaste skiva. Hon spelar tillsammans med Tonhalle-Orchester Zurich under ledning av Lionel Bringuier. (DG 00288 479 4954). Orkestersatsen (ja jag menar kanske inspelningslokalen) tycker jag är sämre än den skiva jag har med Jos van Immersel och Anima Eterna. Men hur kan denna kinesiska unga kvinna göra det hon gör? Och vilket pianoljud! Missa inte det här om du gillar Ravel. När grannen har lämnat barnen på dagis är risken stor att jag smäller en diod och ett motstånd i subben igen. Vet inte om Hamelin spelat in dom här konserterna. Är det någon som vet?


Hej Momus! Ravels båda konserter är verkligt bra och på bästa sätt trevlig musik. Jazzinspirerade. Ravel besökte jazzklubbar i New York och New Orleans tillsammans med George Gershwin. Gershwin ville studera för Ravel och visade bl.a. upp sin pianokonsert som han inte var riktigt nöjd med. Ravel sa dock till honom att fortsätta vara Gershwin och att han inte behövde oroa sig.

Hamelin har spelat live vänsterhandskonserten i D-dur flera gånger men inte G-dur. Hyperion vill att han ska spela in konserterna men han tycker av någon anledning inte om G-dur konserten. Hamelins nuvarande fru har försökt övertyga honom, men hitintills utan framgång. G-dur konserten är en mycket tjusig och briljant konsert till skillnad från D-dur som är mörkare och inte alls lika omedelbar i sitt uttryck. Jag har svårt att förstå Hamelin i detta fall, han spelar flera av Saint-Saens konserterna som är minst lika briljanta som Ravel G-dur, men som också inte är "sökande" musik. Jag gillar verkligen Saint-Saens konserterna och det finns en härlig version med Hamelin av bl.a. den femte konserten på YouTube. Den sista satsen där är otroligt briljant och Hamelins avslutande "växeloktaver" är nästan skrämmande i sin kraft. Tuben har också Ravel vänsterhands konserten med Hamelin. Sedan finns det minst tre piratversioner från livekonserter att få tag på.

Jag hoppas att Hamelin ändrar sig. Genom åren har det gått att övertala honom att spela in musik som det saknas goda inspelningar av. I Ravels fall så finns det många inspelningar. Jag tror att denna nya med Yuja Wang säkert passar henne som handsken. Hon har en extremt briljant teknik och spelar mycket tydligt, artikulerat och slaggfritt. Hon saknar dock ibland tyngd, men det är inte något som krävs i just dessa konserter.

Den mest kända och berömda inspelningen av Ravel G-dur är med Martha Argerich. En strålande tolkning och inspelning. Lyssna på långsamma satsen där Ravel kombinerar två taktarter samtidigt för pianot i höger respektive vänster hand, vilket ger en lite gungande Barcaroll-liknande effekt:

http://www.amazon.co.uk/Prokofiev-Piano ... a+Argerich

I texterna ovan så har jag av misstag skrivit om Chopins Ballad i "A-dur". Det ska naturligtvis vara Ass-dur. (Jag hade nästan hoppats att någon skulle märka felet ...). Tonartsförändringen vid övergången till den tredje delen av Balladen, från Ass-dur till ciss-moll blir då lättare att förstå, eftersom Ass-dur är dominant till ciss-moll.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2015-12-17 00:55

Misstänker att du kanske inte lyssnat på Yuja Wangs version av G-dur konserten. Här är det verkligen inte "tyngd" som saknas. Blev helt förstörd av hennes version av Petrusjka. Bra mycket bättre än Dag Aschatz Stravinskijförsök på Bolins "svetspiano" ( BIS 45 rpm).

Användarvisningsbild
Almen
Hilbert
 
Inlägg: 17879
Blev medlem: 2005-01-01
Ort: Göteborg

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Almen » 2015-12-17 09:02

Torrowitz skrev:I texterna ovan så har jag av misstag skrivit om Chopins Ballad i "A-dur". Det ska naturligtvis vara Ass-dur. (Jag hade nästan hoppats att någon skulle märka felet ...). Tonartsförändringen vid övergången till den tredje delen av Balladen, från Ass-dur till ciss-moll blir då lättare att förstå, eftersom Ass-dur är dominant till ciss-moll.

Eftersom jag missade A/Ab måste jag ju hugga nu. Skall man inte formellt säga att Giss-dur är dominant till ciss-moll? :)
Nämn tre av de köttätande växter som vid mässan i Hannover med hull och hår slukade den då ditresta gosskören. Svara!

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-12-17 13:38

Almen skrev:
Torrowitz skrev:I texterna ovan så har jag av misstag skrivit om Chopins Ballad i "A-dur". Det ska naturligtvis vara Ass-dur. (Jag hade nästan hoppats att någon skulle märka felet ...). Tonartsförändringen vid övergången till den tredje delen av Balladen, från Ass-dur till ciss-moll blir då lättare att förstå, eftersom Ass-dur är dominant till ciss-moll.

Eftersom jag missade A/Ab måste jag ju hugga nu. Skall man inte formellt säga att Giss-dur är dominant till ciss-moll? :)


Hej Almen!

Intressant och bra fråga! Man kan byta från kors till B-tecken och vise versa, eftersom de är "enharmoniskt förväxlade" som termen heter. Du har rätt att tekniskt sett är Giss-dur dominant till ciss-moll, men det går att flytta till en annan tonart eftersom de låter akustiskt lika. Det är tonsättaren som vill ge en "färg" genom tecknen fast de låter lika. Färgen representerar snarare en strävan uppåt eller nedåt. I Chopins fall så är det i detta verk en signal för den som spelar att något blir aktivare och/eller mer upprört, samt allvarligare med bytet från dur till moll. Lyssna på musiken på detta ställe så förstår du vad jag syftar på. Man kan på detta sätt byta till många olika tonarter. Många exempel på detta finns i böcker som i standardverket Valdemar Söderholms harmonilära och/eller hans mer speciella arbetsböcker om just modulation.

Sedan blir det betydligt mer komplicerat genom instrument som saknar fasta steg (t.ex. stråkinstrument eller sångare), att kan man i lyckliga fall mäta att de enharmoniskt förväxlade tonerna inte blir riktigt lika i tonhöjd. Det finns mycket att säga om detta eftersom vibrato och brister i precision i intoneringen kan lämna mycket att önska ... men känslan att sträva uppåt eller nedåt är det som mest beskriver bytet av tecknen.

När det gäller gamla stämningar eller temperament så fördelade man kvinterna olika över de tolv tonerna. I vissa fall fanns det orglar som t.o.m. hade en delad tangent där t.ex. fiss och gess fanns på olika delar av tangenten. Speciellt de svarta tangenterna som sällan eller egentligen aldrig användes inom tidig kyrkomusik, är de som ofta ställer till problem med stämningen. När en gehörsstämmare lägger temperament på ett piano idag, så kommer dessa toner sist i cirkeln och kan skapa problem om man inte varit tillräckligt noggrann med de toner som föregår.

Jag har tangerat vissa delar av harmoniläran och stämningens historia som är intressanta, men det blir snabbt komplicerade problem som kan lätt missförstås. Därför bör man nog studera ämnet och se många exempel för att skapa en djupare förståelse.

Mvh/Torrowitz
Senast redigerad av Torrowitz 2015-12-17 14:12, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-12-17 14:03

momus skrev:Misstänker att du kanske inte lyssnat på Yuja Wangs version av G-dur konserten. Här är det verkligen inte "tyngd" som saknas. Blev helt förstörd av hennes version av Petrusjka. Bra mycket bättre än Dag Aschatz Stravinskijförsök på Bolins "svetspiano" ( BIS 45 rpm).


Helt riktigt att jag inte hört just denna version med Yuja Wang, men jag tror fortfarande som jag också skriver att den är utmärkt bra, trots jag inte hört den. Vad jag menar med tyngd är något annat. Ravels musik kräver sällan det, musiken är slank och elegant även i de stora verken som t.ex. Gaspard de la Nuit. Det är sällan stora ackord i följd som i andra tonsättares verk.

Men tråkigt är att många unga pianister idag ofta saknar förmågan att som t.ex. Vladimir Horowitz eller varför inte Lasar Berman, en Michelangeli, att skapa ett både fysiskt tryck, en svärta – kanske ett bättre ord - som kommer från mycket långa linjer. Korta linjer är snarare melodin idag. Yuja spelar starkt, men t.ex. hennes Prokofjevs 2:a i Stockholm för några år sedan eller hennes Petrochka svit från Verbier festivalen, saknade just ett tryck i uttrycket enligt min mening. Hon är en stor musiker men det har enligt min mening funnits större musiker. Lyssna gärna på Pollini i Stravinskijs verk eller t.ex den unika film som gjordes på 60-talet - med Radions Bolin-flygel (som inte var bra, men den var inte heller färdigutvecklad med sin höj och sänkbara stålram) - med Alexis Weissenberg i just Petrochka sviten, så finns det en helt annan svärta än vad Yuja åstadkommer. Lasar Berman i Rachmaninovs 3 konsert och den stora kadensen. Där får de flesta pianister jag hört bara lyfta på hatten, även andra manliga starka och hårtslående pianister.

Jag hoppas att detta förklarar mer vad jag syftar på med ordet tyngd. Det gäller alltså inte bara att det är starkt. Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2015-12-17 15:53

Tack! Jag fattar. Är nog inte så välbevandrad i dom äldre inspelningar som finns. Har lyssnat på en hel del "kineser" (ja jag tycker det möjligen är aningen för generaliserande, t o m rasistiskt kanske) och upplever många aningen för "omogna" och "tekniskt briljanta". Men jag blev lite chockad av Yuja Wangs tolkning av sats nr 2 i Ravels G-Durs konsert. Tidigare har jag upplevt just den satsen mer eller mindre som en transportsträcka (möjligen med undantag av Michelangeli). Hon fick mig att sitta helt still i soffan med fingret på spårväljaren. Jag fick aldrig någon impuls till att trycka. Satt bara och fånstirrade. Och lyssnade (som en viss tjur under en korkek). Men smaken är subjektiv. Vad jag minns så var DN:s recensent inte så impad.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2015-12-17 16:57

momus skrev:Tack! Jag fattar. Är nog inte så välbevandrad i dom äldre inspelningar som finns. Har lyssnat på en hel del "kineser" (ja jag tycker det möjligen är aningen för generaliserande, t o m rasistiskt kanske) och upplever många aningen för "omogna" och "tekniskt briljanta". Men jag blev lite chockad av Yuja Wangs tolkning av sats nr 2 i Ravels G-Durs konsert. Tidigare har jag upplevt just den satsen mer eller mindre som en transportsträcka (möjligen med undantag av Michelangeli). Hon fick mig att sitta helt still i soffan med fingret på spårväljaren. Jag fick aldrig någon impuls till att trycka. Satt bara och fånstirrade. Och lyssnade (som en viss tjur under en korkek). Men smaken är subjektiv. Vad jag minns så var DN:s recensent inte så impad.


Hej Momus! Jag blir bara glad när det är någon som reagerar så positivt på klassisk musik och speciellt då instrumentalmusik! Det är inte vanligt, kunskapen eller egentligen intresset är oftast mycket låg. Det finns oerhört mycket skivor. Jag har en god vän och storsamlare som har någonstans mellan 25.000-30.000 skivor och då företrädesvis med pianomusik. Min egen samling är mycket blygsammare trots den är stor ... Jag förvånas över att så mycket skivor ges ut trots att skivbutikerna slår igen. Det ges månadsvis ut betydligt mer skivor idag än för 20-30 år sedan. Men glädjeämnena är ändå många. Igår träffade jag en journalist som intervjuat Claudio Arrau och skickat för DN:s räkning Leif Aare till London för att intervjua Horowitz. Så ibland blir man både förvånad och glad.

Om smaken så är den alltid personlig och man har dessutom alltid rätt, men den speglar också alltid ens egen begåvning och kunskapsnivå! Så i ett större perspektiv så finns det en hel del saker att peka på - som jag finner intressant - att hjärnans utveckling går åt ett speciellt håll. Man måste dock skilja på vad man kan resonera om och där det finns kunskap, och på ett stort område där man svårligen kan resonera på ett vettigt sätt. Åtminstone inte med den kunskap som vi har idag. Jag gjorde ett sådant föredrag på Audio Concept för 1,5 år sedan och tänker ta upp den tråden till våren någon gång och då även prata om lyssning. Vetenskapen skiljer nämligen mellan att lyssna och att höra på musik. Uppfattningsförmågan skiljer sig kraftigt mellan människor ... Det är något man lär sig snabbt om man undervisar, men den går verkligen att träna upp på olika sätt.

Jag hoppas att du hittar fler trevliga skivor och vill dela med dig dina upplevelser. Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-04-09 16:02

Hej! Jag vill nämna att Hamelin spelar en pianoafton i Wigmore Hall den 19 juni i år. Kanske har man turen att vara i London då? Jag vet några som tänker åka dit då Hamelin alltmer sällan spelar i Europa. Men har vi tur så kommer han till Helsingborgs pianofestival hösten 2017.

Som vanligt är det ett ovanligt program om man jämför med de andra pianisterna som spelar i Wigmore Hall. Men programmet är i mitt tycke högintressant med flera mer kända stycken av Liszt samt den stora Norma fantasin, de sällan spelade sonaterna 1 och 2 av Feinberg, samt de ännu mer sällan spelade Transcendentala etyderna av Liapunov. Feinberg var en av de riktigt stora ryska pianisterna men höll sig i Sovjetunionen nästan hela sitt liv. Det finns ett fåtal skivor med honom men de är svåra att få tag på.

Mvh/Torrowitz

https://wigmore-hall.org.uk/whats-on/li ... 1606191930

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-05-14 18:21

Hej! Jag vill nämna för den som känner sig intresserad, att Hamelin kommer till Göteborg för tre konserter i september detta år. Han spelar Brahms första konsert med Göteborgs symfoniorkester och även en pianoafton med intressant program, snarlikt det i London. Göteborg ligger ju betydligt närmare än London …

Min lillebror Jörgen – som skriver i MOLT:en och i tidningen Opus – intervjuade Marc tidigare denna vecka. Marc var i Los Angeles och skulle spela en konsert med Los Angeles Chamber Orchestra. Intervjun kommer att publiceras i Göteborg symfonikernas programtidning till hösten. I intervjun jämför han bl.a. karaktärerna på de båda Brahms konserterna. Han beskriver även skillnaden med att spela en soloafton och att spela med orkester. Han gör några intressanta iakttagelser som kanske är förvånande för de som själva inte stått på scenen och gjort erfarenheter.

En nyhet var att Marc har nyss spelat in Rachmaninovs stora tredje konsert och Medtners andra konsert, tillsammans med Vladimir Jurowski och London Philharmonic Orchestra. Skivan kommer att ges ut under hösten 2016.

Mvh/Torrowitz

http://www.gso.se/program/konserter/den ... -21-19:30/
http://www.gso.se/program/konserter/den ... -22-19:30/
http://www.gso.se/program/konserter/kam ... -25-18:00/

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2016-08-24 23:01

Var hittar man intervjun med Marc Hamelin? Nätet?

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-08-25 10:59

momus skrev:Var hittar man intervjun med Marc Hamelin? Nätet?


Man ska enligt uppgift från min bror hitta artikeln i Göteborgs symfonikers programtidning strax innan konserten går av stapeln. Om den också publiceras på nätet vet jag inte.

En nyhet är att Hamelin nu ska spela Ravels G-dur konsert enligt hans hemsida: http://www.marcandrehamelin.com/artist. ... &cid=31538

Mvh/Torrowitz

Nästa

Återgå till Skivrekommendationer


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 13 gäster