gcs skrev:Jag betraktar Dark side ... som ett konstverk. När det gäller konstverk så finns det andra inspelningar som också kan betraktas som ett sådant, men det beror också på hur gammal en inspelning är och vad man hade för teknik att tillgå.
Man har inte alltid haft tillgång till 24, 48 eller datorer med 256kanaler som dessutom är datorstyrda så att man kan bygga på i det oändliga med olika inställningar som att ändra nivåer i efterhand. Jag kommer ihåg på 50-talet, en musiker
som var pappa till en av mina kamrater. Han var med och spelade in redan på 30-talet i studio eller som det oftast var i en biograf. Han ondgjorde sig över att det numera alltså 50-talet. Man kunde spela in igen delar av dåliga tagningar
och klippa och klistra. Det var fusk tyckte han. För att avsluta så har jag en inspelning som är ett mästerverk och som jag inte begriper hur man kan göra med tanke på den teknik som fanns vid inspelningens tidpunkt.
Det handlar om The Beatles inspelning som är mixad i äkta 5.1 och DVD-A. + DTS & Dolby Surround. Skivan heter "Love". Hur har man kunnat få till det med tanke på att man endast hade fyra kanaler med många dubbningar och pålägg.
Som jag ser det så lät många av dåtidens inspelningar (analoga tiden) faktiskt bättre just p.g.a de begränsningarna som rådde då. Man var tvungen att spela in bandet ”live” vilket medförde bättre samspel och känsla i mikrodynamiken mellan musikerna, de både såg och hörde varandra och kunde därmed känna den naturliga dynamiken, ”nu spelar vi lugnare”, nu brassar vi på”, timingen blev därmed fullt naturlig.
Utöver det var inspelningsteknikern helt enkelt tvungen att få till ljudet från första början vad gäller val av mikrofoner och dess placeringar, han kunde gå in i kontrollrummet och i stort sett höra hur hela slutmixen skulle låta bara genom att höra bandet ”jama” i live-rummet. Ifall något inte lät helt rätt så kunde han testa en annan mikrofon eller bara justera placeringen av den.
Att så mycket musik i dagens läge många gånger låter sämre är just de oändliga möjligheterna att kladda med materialet i efterhandsarbetet, det har t.o.m gått så långt att man istället för att fixa till det från början skjuter problemen framflr sig med attityden att man kan fixa till det senare ned någon plugin. Att bandet spelar in med någon artificiell klicktrack och att studioteknikern inte hör helheten gör det omöjligt att veta ifall något i sin ursprungliga form ens passar ihop rent ljudmässigt, det kan faktiskt ofta vara som så att även om varje enskilt instrument på egen hand låter helt fantastiskt så är det inte helt säkert att de passar bra ihop i mixen.
De tekniska begränsningarna som fanns förr hade helt enkelt indirekt stora fördelar, produktionerna blev ofta väldigt naturligt låtande.
Jag förstår det musikaliska värdet i The Dark Side..., men jag tror många blandar ihop det musikaliska värdet samt imponerande klockor och kassalådor med hur själva musiken faktiskt låter, och därefter använder skivan som något slags extremt välljudande referensmaterial.
