Moderator: Redaktörer
shifts skrev:Det är väl en fråga om smak som så mycket annat. Är detta så konstigt?
PerStromgren skrev:shifts skrev:Det är väl en fråga om smak som så mycket annat. Är detta så konstigt?
Nej, kanske inte. Det speciella är att han är så otroligt stor, speciellt bland män i min ålder! Men du har förstås rätt i att det bara är en fråga om smak. Jag överreagerar nog.
Jag gav upp med BS och lyssnar nu på Tommy Körberg och Tolvan Big Band i stället!
shifts skrev:PerStromgren skrev:shifts skrev:Det är väl en fråga om smak som så mycket annat. Är detta så konstigt?
Nej, kanske inte. Det speciella är att han är så otroligt stor, speciellt bland män i min ålder! Men du har förstås rätt i att det bara är en fråga om smak. Jag överreagerar nog.
Jag gav upp med BS och lyssnar nu på Tommy Körberg och Tolvan Big Band i stället!
Jag känner mig ofta är oförstående inför vissa artisters omåttliga popularitet och kanske så även i viss mån med denna artist (jag har några favoritspår dock). Har lite svårt att förstå mig på känslan av masspyskos (mängder andra förstår något jag själv känner måttligt intresse för), men well, det är väl bara smaken. Antingen är min inte tillräckligt förfinad, eller så är det just det den är.
Panelguy skrev:Han har aldrig varit någon av mina större favoriter. De fyra första skivorna lyssnade jag en del på men när "Born in the USA" kom och ALLA sprang och skrek Born in the....... på stan lessnade jag. Har inte mycket koll på de senare skivorna.
Krönika i Expressen, kultursidan den 23 oktober 2002 i samband med Bruce Springsteens konsert i Stockholm
Hej Bruce,
Vi har aldrig träffats men det känns som om jag känner dej sedan många år. Jag har varit på dina konserter i Göteborg och i Stockholm (bäst tyckte jag egentligen om den akustiska du hade på Cirkus i Stockholm för några år sedan. Du och en gitarr och ett munspel…så perfekt).
Det är ju ett speciellt förhållande mellan dej och Sverige. Känner du det så själv? Jag menar, du har ju återvänt hit så många gånger och alltid så ställer vi svenskar oss i kö och bara väntar…ja på vad då? Du är på något sätt till och med större än din musik. Och då menar jag inte att du skulle vara en ikon eller idol – nej, det är mer komplicerat än så.
Själv växte jag upp med Vietnamrörelsen. ”Krossa, krossa USA-imperialismen!” Har du hört den? Nej, antagligen inte. Men USA var något jag hatade – och samtidigt ständigt var så fascinerad av. Det svarta USA, Woodstock men också Nixon, Watergate och moralismen.
Här hemma var det disko, ABBA och Hoola Bandoola (nej, det klarar jag inte att förklara för dej)- och så kom du! Jeans, t-shirt och amerikanska flaggan och Born in the USA! Ett USA jag inte hade trott fanns. Texter om ensamma bilfärder, arbetarklassen och hungriga hjärtan. Sorgsna vandringar på Philadelphias gator, född att springa och kåt att älska. Och som jag föll! Inte bara för den underbara glada, mustiga brinnande rockmusiken, utan också för det USA jag hade hoppats fanns där också. Ett USA ilsket över orättvisor. Ett USA där den amerikanska drömmen var mer än att tjäna pengar.
Och en otrolig glädje över att känna att dina och mina drömmar var lika på något sätt. Precis det har så många av de som älskar dej här i Sverige sagt som förklaring till din ställning bland oss. Du är en av oss människor i världen som älskar och vill bli älskad. Du är en av oss alla som ser vår barndom i nytt ljus som i minnet av The River. En av alla som ser att världen kan se annorlunda ut. Och det Amerika vi vill skall finnas, sjunger du om. Du är en amerikan som är patriotisk utan att bli dryg! Tänk om Bush kunde se att det går!
Men jag tror också att du för oss svenskar står för det vi innerst inne vill vara. En riktig rebell, en individualist som tar ut svängarna, en som visar glädje och ilska utan att skämmas.
Efter 11 september växte bara vår kärlek till dej. Världen blev så annorlunda efter döden i New York och sen i Afghanistan. Men också USA förändrades. Arrogansen kom tillbaka. Stormaktsidiotin också.
Och nästan ville jag gå ut på gatorna och ropa ”Krossa, krossa USA-imperialismen!” igen.
Men då kom du. Igen! I dina jeans, t-shirt och amerikanska flaggan och visade återigen något eget. The Rising! Sorgen och beslutsamheten som växte i din stad New York. City of Ruins. Där solen skymdes, himlen blev tom, vi gick in i elden och ut igen med löftet om att stå upp! Med stoltheten över det Amerika som fanns kvar under ruinerna och som du trollade fram på denna din absolut bästa skiva. Och som vi är många som vill dela. Stoltheten alltså. För det är ju något visst med USA. Som inte är Mc Donalds och Hollywood. Utan som är New York, frihet, individualism, fantasi, kaxighet och olikhet. Som är du, Bruce Springsteen.
Och som jag är så evigt tacksam över att få vara del av. I bilen när jag vrålar till Glory days, när jag dagdrömmer om att få dansa på scenen till Dancing in the Dark, när jag gråter till In to the Fire, eller när jag nynnar om Tom Joads vålnad.
Nu har jag gått och väntat i månader på att det skall bli just torsdag. Att jag och mina vänner samlar oss på Söder, tar ett glas tillsammans, pratar igenom vad vi kan vänta oss och sen vandrar bort till Globen och din konsert. Och jag vet att jag kommer att stå upp hela kvällen, tacksamt vråla med i dina textrader, gråta av sorg och lycka över alla känslor du kommer att locka fram. För varje låt du spelar kommer jag att känna i magen att jag lever, känna i hjärtat att jag kommer att dö och inte vill att kvällen tar slut. Nånsin.
Och efter så vandrar jag och mina vänner iväg till en krog och tar ett glas till och pratar av oss upplevelserna. När kommer du tillbaka Bruce? Amerika har inte råd med att du inte kommer. Så att vi kan fortsätta älska och drömma om en amerikansk dröm som kanske kan bli svensk.
Jag längtar redan!
Stora kramar från Mona Sahlin
P S Visst är det svårt att tro att du och vår statsminister Göran Persson är lika gamla?! D S
PerStromgren skrev:Hans musik berör mig inte.
Svante skrev:PerStromgren skrev:Hans musik berör mig inte.
Inte mig heller. Totalt ointressant machodravel.
CODY skrev:Försök att lyssna på Springsteen igen efter att ha läst ovanstående.![]()
phloam skrev:Svante skrev:PerStromgren skrev:Hans musik berör mig inte.
Inte mig heller. Totalt ointressant machodravel.
Fast det där är ju bara en myt (säger jag som stär rätt långt från allt vad Bruce heter) (förutom en viss Python-sketch "Ay Bruyce!") som jag också trodde på, men fenoment Springsteen är mer komplicerat än så.
Det är kanske en del machodravel, men han omfattar och uttrycker så väldigt mycket viktigt i den amerikanska kulturen att det är lite svårt att sammanfatta. Han är en ikon som speglar både bra och dåliga sidor eftersom han bara "är" helt amerikansk. Precis som USA inte bara är republikaner, bilar och biblar utan även hippies och avantgarde osv. Alltså är det helt logiskt att han gör låtar om vietnam och aids och nostalgi osv osv (plus en massa jag inte känner till), och han gör det jävligt bra. Där ligger hans storhet, i att han fångar allt det genuint amerikanska och gör det med hjärta.
Nu låter jag som nån kvällstidningsmusikjournalistmen det är inget "machodravel" som gjort honom så stor. Man måste fatta vad han handlar om innan man dömer.
Det RIKTIGT jobbiga med megastjärnor typ Bruce är däremot alla Springsteen-spinoffs som inte riktigt når lika högt s.a.s. (Ulf Lundell inte minst). Svårt att inte jämföra
sprudel skrev:Mera: Ni som inte gillar Börje har för dåliga anläggningar i enlighet med etablerad Faktiskt-argumentation.
Nattlorden skrev:phloam skrev:det är inget "machodravel" som gjort honom så stor. Man måste fatta vad han handlar om innan man dömer
+1
Läs på lite on Youngstown och lyssna sedan på Bruces låt med samma namn (på the ghost of tom jode-plattan), så hoppas jagpoetten ramlar hos de som den fastnat hos.
( Vill man sedan känna av en modern tolkning av sveriges baksida, så kan man ju ge sig på Thåströms "Beväpna dig medvingar"-platta... )
Almen skrev:Bruce är för mig i samma kategori som Dylan och Lundell. Så, förutom några få juveler, nej.
Jocke skrev:[s]Almen[/s]PerStromgren skrev:Hm... Är det inte så att hrr Springsteen, Dylan och Lundell har en röstkvalitet gemensamt?
Nyvaken och bakfull?^^
Almen skrev:Jocke skrev:[s]Almen[/s]PerStromgren skrev:Hm... Är det inte så att hrr Springsteen, Dylan och Lundell har en röstkvalitet gemensamt?
Nyvaken och bakfull?^^
Är det därför det går så illa med citeringen?
Almen skrev:Jocke skrev:[s]Almen[/s]PerStromgren skrev:Hm... Är det inte så att hrr Springsteen, Dylan och Lundell har en röstkvalitet gemensamt?
Nyvaken och bakfull?^^
Är det därför det går så illa med citeringen?
hifikg skrev:Det e ju hur skönt som helst att höra Robert kväda sina egna verk.
PerStromgren skrev:hifikg skrev:Det e ju hur skönt som helst att höra Robert kväda sina egna verk.
Pratar vi Hr Zimmerman? Betraktar du det som skönt? Då har du allt haft ett uselt liv hittills!
MagnusÖstberg skrev:På lördag är det dags för mig att ryckas med i känslan
sprudel skrev:Jösses, så mycket feeling den här killen genererar!
Får ni inga vibbar av Börjes musik är det inget att göra åt. Inte ens en riktig anläggning kan rädda dessa förtappade själar, och inget på Apoteket heller.
Har ni provat Lasse Stefanz. Det kanske kan vara något.
shifts skrev:Varför skulle det vara så? Fånigt inskränkt sagt. Finns nog få artister som jag bryr mig så lite om som ABB Dylan.
shifts skrev:Nej, det tycker inte jag heller att smörsångare är, men någon annan gör säkert det, precis som du tycker att Bruce Springsteen är det. Själv tycker jag Plastikman är en bra förebild. Och Stephen O'Malley.
Det är i mina ögon mycket mera inskränkt att säga att om man inte uppskattar Dylan eller Spingsteen, uppskattar man inte musik – än det omvända.
phloam skrev:xeizo, shifts dissar inte Dylan som artist utan menar nog bara att det kanske finns annat som känns mer angeläget idag än en dinosaur som var banbrytande... på 60-talet
Dylan är såklart skitbra, det håller nog shifts med om i sak, men blanda inte ihop "bra" och "bry sig om". Jag tycker Dylan är suverän, en legend, men jag kan inte engagerar mig i honom nu bara för det.
shifts skrev:Ungefär så som phloam skrev. Skulle inte komma mig för att säga att Dylan eller Springsteen är dåliga artister.
shifts skrev:En av mina favoritlåtar är en livelåt med Bruce, så pytsan heller.
Sitter just nu och njuter av Arvo Pärts Alina. Alldeles innan hans Triodion. Tjuvkikar du på mina spellistor? :O
MultiMan skrev:Jag närmar mig de 50 och har försökt att tycka om Bruce under lång tid (känt att man borde försöka förstå den påstådda storheten). Köpt skivor och boxar till och från men de enda som gett och ger mig något är The River och Nebraska (möjligen även Ghost of Tom Joad). Första skivan jag köpte var Born in the USA, men den fastnade aldrig, tillsammans med de flesta andra av hans skivor.
Objektivisten skrev:MagnusÖstberg skrev:På lördag är det dags för mig att ryckas med i känslan
Fick tag i en ståplats till lördan också.
MultiMan skrev:Jag närmar mig de 50 och har försökt att tycka om Bruce under lång tid (känt att man borde försöka förstå den påstådda storheten). Köpt skivor och boxar till och från men de enda som gett och ger mig något är The River och Nebraska (möjligen även Ghost of Tom Joad). Första skivan jag köpte var Born in the USA, men den fastnade aldrig, tillsammans med de flesta andra av hans skivor.
hifikg skrev:The River är en sån där skiva som kan räcka ett helt liv om man bara fick en enda skiva. Nebraska är också en höjdare. Du har ju fattat grejen! Inte ens Rolandz lyckas med varenda trudelutt, så varför skulle Bruce göra det?
hifikg skrev:Vad tyckte ni om ljudet, ni som var där?
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/m ... 6757729.ab
Jag stod intill ljud- o ljusteknikernas hage och tyckte ljudet var bland det bästa PA-ljud jag hört, så lite överraskad blir jag när jag läser artikeln ovan.
Jag stod intill ljud- o ljusteknikernas hage och tyckte ljudet var bland det bästa PA-ljud jag hört, så lite överraskad blir jag när jag läser artikeln ovan.
Man har ju grymt höga krav, nästan omöjliga att leva upp till för en artist.sprudel skrev:Objektivisten skrev:MagnusÖstberg skrev:På lördag är det dags för mig att ryckas med i känslan
Fick tag i en ståplats till lördan också.
Väntar på rapport från dig o Östberg. Lite avis är jag ju när jag snart går till bädds för öringbattle i morgon bitti!
MagnusÖstberg skrev:Man har ju grymt höga krav, nästan omöjliga att leva upp till för en artist.sprudel skrev:Objektivisten skrev:MagnusÖstberg skrev:På lördag är det dags för mig att ryckas med i känslan
Fick tag i en ståplats till lördan också.
Väntar på rapport från dig o Östberg. Lite avis är jag ju när jag snart går till bädds för öringbattle i morgon bitti!
Jag gäspade under konserten.
Det kändes för första gången under en Springsteen konsert att saker gick på rutin. Visst, det är coolt att dra hela "Born in the USA" rakt av som en del i konserten, och visst får han 70 000 att bli fanatiska tidvis, men han behöver inte anstränga sig så hårt.
Det var en bra konsert, men den kunde inte mäta sig med regnkonserten i Göteborg förra året. Och ljudet är bättre på Ullevi.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 24 gäster