Bortglömda skivor som förtjänar en andra chans

[Belker]

Ibland försvinner guldkorn oförtjänt i mediabruset. Eller så var vi inte mogna. Eller så var skivbolaget slött. Eller så var jag slö. Eller så ....

Oavsett orsak, vilka är de?

En jag kom att tänka på är denna fina:


Grand tone music, New direction.

Inget som kommer att gå till musikhistorien, kanske, men lite mer uppmärksamhet tycker jag allt den är värd.

Fler?

[Magnuz]

Det var hon från Salt (hette de väl?), va? Jag minns att jag tyckte det var bra (det hypades väl rätt hårt på den tiden) men det blev aldrig av att jag köpte skivan.

[Slartibartfast]

Ah, fan vilken bra tråd Belker!

Hur som helst... jag köpte en gång för länge sedan en platta (surprise) som såg ut såhär:

Alice in Chains - Facelift

Och den lades snabbt på hyllan som det skräp jag tyckte den var... men fan den är nog den absolut bästa av deras original releaser enligt mig idag! Så jävla grym platta bara... Love it!

Några andra som lagts på hyllan innan det blev lyssna av är:


Squarepusher - Go Plastic

Vilken idag kanske är en av de högst rankade plattorna i min samling... den är såå jävla ball så det är inte sant!

Två andra grupper som stod i hyllan läänge innan jag lyssnade och började digga (där ett av dem hyllas fullständigt idag av mig) är:

Kyuss
Javisst är det den söta lilla rumpskakaren från QOTSA längs till vänster för informationen.

Weather Report


Mvh Jocke

[__10]

Det var hon från Salt (hette de väl?), va? Jag minns att jag tyckte det var bra (det hypades väl rätt hårt på den tiden) men det blev aldrig av att jag köpte skivan.

Ja, visst är det Nina Ramsby från Salt som sjunger i Grand Tone Music! GTM släppte väl dessutom en tredje fullängdare ("Go To Hell") innan de la ned(?)?

Alla Ninas band (Salt, GTM och Baxter) är saknade av mig och får gärna återuppstå!

[Margaux]

En skiva som sällan pratas om men som är en riktig guldklimp. Den går under Electronika men är otroligt intressant med en blandning av olika instrument och riktig kontrabas. Inte helt lätttillgänglig dock.



Näst sista spåret på skivan (låten Five) ovan är 90 talets "Take Five" fast helt annorlunda upplägg. Takten är assymetrisk (?) och jag kan lyssna på den om och om och om igen och få kårar varje gång. Världsklass.

[Magnuz]

Nina Ramsby, så var det hon hette.

lamb, ja. De är ju roliga. Det lilla jag har hört har varit lovande, kanske läge för skivinköp.

[Magnus]