Sophie Zelmani - My Song - MasVis

[rajapruk]

Jag har den nya skivan "My Song" av Sophie Zelmani både på CD och på studiomastern för vinyl (24-48 wav).
Studiomastern har jag personligen fått av producenten. Jag kan inte sprida den vidare.

Jag får konstigt resultat när jag analyserar studiomastern i MasVis. Fungerar MasVis på 24bit 48KHz wav? Någon speciell inställning man behöver ändra?
Jag har testat flera andra 24bit filer från HDTracks nu, och får Crest på runt 6.3 på alla. Jag måste göra något fel.

Postar bilder från MasVis snart.

[Zeeall]

MasVis klara bara av 16/44.1.

[rajapruk]

Ok. Vad ska man använda istället?

[rajapruk]

Här är CD-skivan.
Jag rippar i Apple Lossless (jag har all min musik i Apple Lossless .mp4), så fick konvertera till wav i XLD först, för att kunna köra MasVis på't.

[PekkaJohansson]

Kan du kanske konvertera studiomastern till 16 bitar och sedan köra i MasVis?

Med vänlig hälsning

Pekka

[rajapruk]

Kan du kanske konvertera studiomastern till 16 bitar och sedan köra i MasVis?

Med vänlig hälsning

Pekka

Säger det någonting? Man ser ju inte hela dynamiken då.

[PekkaJohansson]

Jo då. Du ändrar inte, allt annat lika, inspelningens dynamik för att du förändrar bitdjupet. Det är ju precis vad som görs när man går från studiomaster till cd.

Med vänlig hälsning

Pekka

[hifikg]

Det där ser ganska vettigt ut. Och det låter väldigt vettigt. Bättre än det mesta jag köpt på senare tid.

[Almen]

Kan du kanske konvertera studiomastern till 16 bitar och sedan köra i MasVis?

Med vänlig hälsning

Pekka

Säger det någonting? Man ser ju inte hela dynamiken då.

Hur tänker du där? Låtens dynamik ryms ju med lätthet även inom 16 bitar.

Med till exempel foobar kan du enkelt konvertera till 16 bitar.

[rajapruk]

Studiomastern för vinyl uppsplittad i separata filer och nerkonverterad i XLD till 16/44.1.

Man kan tolka det som att precis samma dynamik ligger på CD och Vinyl för denna skiva menar ni?

Ni påstår att ingen dynamik kan gå förlorad vid nerkonvertering från 24-48 till 16-44.1? Jag har svårt att förstå det påståendet (men jag kan mycket väl ha fel).

[petersteindl]

De ser väldigt lika ut.

[PekkaJohansson]

Det betyder med andra ord att man har använt den dynamikkomprimerade cd-mastern även till vinylen. Trist, men det stör mig mindre än det faktum att man alls dynamikkomprimerar och på andra sätt förvanskar färdiga musikproduktioner innan de hamnar på konsumentformat. Berätta gärna för producenten att det finns ett stort gäng musikentusiaster och skivsamlare som vill kunna köpa exakta kopior av originalmasterbandet på cd eller andra högkvalitativa lagringsmedier så länge som produktionen är gjord med omsorg. För egen del avstår jag av principskäl inköp av ovanstående trots att jag gillar en del av Sophie Zelmanis musik.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Almen]

Man kan tolka det som att precis samma dynamik ligger på CD och Vinyl för denna skiva menar ni?

Japp.

Ni påstår att ingen dynamik kan gå förlorad vid nerkonvertering från 24-48 till 16-44.1? Jag har svårt att förstå det påståendet (men jag kan mycket väl ha fel).

Alltså crest är ju här runt 15 dB, att jämföra med totala dynamiken för 16 och 24 bitar, 96 dB resp 144 dB. Själva låtens dynamik ryms även på 8 bitar, vad som händer är att bruset blir mer och mer hörbart.

[Almen]

Sedan ser det som sagt relativt bra ut, och låter säkert bra också. Det finns ju mycket, mycket värre exempel.

[rajapruk]

De ser väldigt lika ut.

Onekligen.

Jag kommer inte ligga sömnlös över att jag inte har någon vinylrigg inatt heller

[PekkaJohansson]

Sedan ser det som sagt relativt bra ut, och låter säkert bra också. Det finns ju mycket, mycket värre exempel.

Jag har inte hört skivan men nästan alla spår ser väldigt illa ut. Varför skulle man jämföra med det värsta av det värsta?

Med vänlig hälsning

Pekka

[hifikg]

Sedan ser det som sagt relativt bra ut, och låter säkert bra också. Det finns ju mycket, mycket värre exempel.

Jag har inte hört skivan men nästan alla spår ser väldigt illa ut. Varför skulle man jämföra med det värsta av det värsta?

Med vänlig hälsning

Pekka

Om det där ser illa ut så är det ganska värdelös mätning, för det låter bra. Fast man börjar väl bli lite avtrubbad av allt elände som Sony häver ur sig.

[PekkaJohansson]

MasVis visualiserar det som finns på skivan. Av graferna kan man utläsa att alla spår utom möjligen spår 3 är mer eller mindre hårt dynamikkomprimerade. Det brukar höras. Men visst, de senaste 25 årens utveckling har gjort att även jag emellanåt tvingas söka det minst dåliga i stället för det bästa möjliga.

Jag inser att jag tyvärr emellanåt avstår bra musik till förmån för musik som är både bra och välljudande. Med drygt halva livet levt börjar tiden bli för knapp för att förslösas på dåliga musikproduktioner. Att maximera lyssningsnöjet blir med andra ord allt viktigare - åtminstone för mig. Det innebär att jag missar bra musik och att skivbolag, artister och producenter går miste om intäkter - för att ge ytterligare ett perspektiv på de senaste 25 årens galenskaper.

Med vänlig hälsning

Pekka

[rajapruk]

Jag vill förtydliga att jag har gjort en del konverterande steg själv på filerna, beskrivna ovan, som kan ha ställt till något (även om jag inte tror att det ställt till något).

[rajapruk]

För egen del avstår jag av principskäl inköp av ovanstående trots att jag gillar en del av Sophie Zelmanis musik.

Med vänlig hälsning

Pekka

Jag blir plötsligt väldigt intresserad av hur ditt musiksystem ser ut, har du en medlemstråd?
Jag misstänker att låg dynamisk kompression är högsta prio!

[Svante]

Rättelse: MasVis hanterar inte mer än 16 bitar, men vilken samplingsfrekvens som helst ska gå bra. Det vore förstås bättre om MasVis hanterade även 24-bitsfiler, men skillnaden på graferna skulle vara minimal om än synlig alls. Skillnaden mellan 16 och 24 bit ligger mer än 90 dB under full utstyrning, det är mycket ovanligt, snudd på fel, att låtar är så lågt utstyrda att det gör någon skillnad.

Så man kan lugnt konvertera till 16 bits upplösning, men lämna gärna kvar den högre samplingsfrekvensen.

[Svante]

Ni påstår att ingen dynamik kan gå förlorad vid nerkonvertering från 24-48 till 16-44.1? Jag har svårt att förstå det påståendet (men jag kan mycket väl ha fel).

Antalet bitar är inte ett dynamikmått. Det är ett mått på mediets signal-störförhållande. Dynamik är en programegenskap, alltså hur musiken varierar mellan svagt och starkt. Att sedan ett programmaterial med hög dynamik behöver ett medium med högt signal-störförhållande för att störningarna inte ska höras är liksom lite en annan sak.

Så här: ett 16-bitsmedium har en störnivå som ligger 94 dB under full utstyrning. Om man har ett normalt programmaterial med kanske 20 dB toppfaktor kommer kvantiseringsbruset att ligga 94-20=74 dB under musiksignalen. 74 dB är mycket. Spelar man med en medelnivå på 90 dB (det är himla starkt) så kommer bruset i inspelningen och som kommer ur högtalarna att liga på 90-74=16 dB. 16 dB är för det mesta under det bakgrundsbuller som finns i ett normalt eller tom ljudbehandlat rum. Hör man brus så brukar det vara från inspelningen, och inte 16-bitsmediet.

Dynamiken i materialet är en helt annan sak, och den kan påverkas av kompressorer och limitrar, eller om man låter materialet gå i klippning. Den påverkas inte av antalet bitar och inte heller (nästan alls) av om man bitrducerar med snålkodning (som mp3).

24 bitar är förstås bättre än 16, men som distributionsmedium är det tämligen onödigt. Skillnaden mellan 16 och 24 bitar är en fis i rymden jämfört med skillnaden mellan 16-bits PCM och 128 kbps mp3. Och skillnaden mellan 16-bits PCM och 128 kbps mp3 är en fis i rymden mellan "mastrat" och "omastrat". Man behöver ha det perspektivet klart för sig.

Och MasVis visar framför allt skillnaden mellan "mastrat" och "omastrat".

[PekkaJohansson]

Jag blir plötsligt väldigt intresserad av hur ditt musiksystem ser ut, har du en medlemstråd?
Jag misstänker att låg dynamisk kompression är högsta prio!

Jag har rak överföring från produktionsmasterbandet - utan vare sig dynamik- eller klangförändringar - som ideal eftersom det bäst representerar det som spelades och producerades. Samtidig ändring av nedmixade spår på en slutmix, vilket i dag görs närmast regelmässigt i masteringledet, är alltid destruktiv för det musikaliska skeendet. Mitt system, som jag har valt att inte presentera på Faktiskt, är förvisso väldigt kapabelt men faktum är att effekten av dynamisk komprimering kan demonstreras och höras även i de allra enklaste lyssningar. Svante har spelat olika musikexempel från de bästa akustiska inspelningarna till Madonnas mest hårdlimiterade produktioner i en mobiltelefonhögtalare och även där framgår det tydligt vad som händer. Jag brukade själv för ganska länge sedan spela skivor med Gyllene Tider och Kent för att visa att den senare får anläggningen att låta som om den har gått sönder.

Som någon nämner här ovan har många vant sig vid det (likartade) sound som hårdmastrade inspelningar får och reagerar inte längre. För mig som har de bästa popinspelningarna från 50- och 80-talet som kvalitetsreferens och har jämfört hundratals utgivningar blir det plågsamt tydligt hur destruktiv även mindre grad av postprocessning är för musiken och därmed lyssningsglädjen. Därav kommer också mitt stora intresse för pop- och rockutgåvor från 1980-talet.

Med vänlig hälsning

Pekka

[hifikg]

80-talet måste ha varit höjdpunkten för både hifi och musik. Sedan dess har inte mycket blivit bättre. Strängt taget. Trist utveckling.
Finns det något skivbolag som gör rätt idag? Att apparaterna inte blir nämnvärt mycket bättre gör inte så mycket, så länge det finns folk som kan hålla liv i de gamla. Någon brist verkar inte heller uppstå eftersom de nya generationerna inte är särskilt intresserade.

[rajapruk]

Kent är riktigt tråkigt att det låter så dåligt när låtarna är så grymma.

Tips på några bra pop-skivor att testa, som sticker ut dynamikmässigt?

[rajapruk]

Det vore bra om masvis kunde identifiera 24-bitar och varna användaren. Nu visas felaktiga resultat för 24-bitar.

[BORIS]

Det betyder med andra ord att man har använt den dynamikkomprimerade cd-mastern även till vinylen. Trist, men det stör mig mindre än det faktum att man alls dynamikkomprimerar och på andra sätt förvanskar färdiga musikproduktioner innan de hamnar på konsumentformat. Berätta gärna för producenten att det finns ett stort gäng musikentusiaster och skivsamlare som vill kunna köpa exakta kopior av originalmasterbandet på cd eller andra högkvalitativa lagringsmedier så länge som produktionen är gjord med omsorg. För egen del avstår jag av principskäl inköp av ovanstående trots att jag gillar en del av Sophie Zelmanis musik.

Med vänlig hälsning

Pekka

Så kan man möjligtvis se det men om man är intresserad av det verkliga förfarandet och inte bara driva sin tes är det inte lämpligt att dra den slutsatsen. Tvärtom verkar ytterst lite komprimering skett efter det att slutmixen spikats. Påståendet att den “dynamikkomprimerade cd-mastern använts även till vinylen“ år helt bakvänt, vinyl-mixen är orörd och alltså precis så som Zelmani önskat, tycka kan man göra om det men viss respekt för det konstnärliga får man ha. Att CD låter snarlikt vinyl-mixen tyder alltså tvärtom vad pekka påstår på väldigt varsam mastring. Sådant bör premieras och inte förringas med en massa strunt ifrån “musikentusiaster“ som fastnat i en värd fylld av principer. Detta gäller om det är den överdrivna mastringen man vill åt och inte bara lära mindre begåvade vad som är “rätt och fel, bra“. Ibland är det ytterst oklart

[Svante]

Det vore bra om masvis kunde identifiera 24-bitar och varna användaren. Nu visas felaktiga resultat för 24-bitar.

Jag håller med. En vacker dag...

[Svante]

80-talet måste ha varit höjdpunkten för både hifi och musik. Sedan dess har inte mycket blivit bättre. Strängt taget. Trist utveckling.
Finns det något skivbolag som gör rätt idag? Att apparaterna inte blir nämnvärt mycket bättre gör inte så mycket, så länge det finns folk som kan hålla liv i de gamla. Någon brist verkar inte heller uppstå eftersom de nya generationerna inte är särskilt intresserade.

Mja, alltså utrustningen har blivit ganska mycket bättre sedan 80-talet, men sättet som den används har dessvärre urartat helt. Jag tror att på 80-talet var den så bra att sklillnaderna mellan inspelningar började bli små. Om man i det läget skulle göra något som lät väsentligt annorlunda var man tvungen att göra sådant som inte är optimalt, men som ändå kan få en att haja till. Ljudstyrka är en sådan sak, och man började öka ljudstyrkan på bekostnad av lite ljudkvalitet. Där bildades embryot till loudness war och jag tror att alla underskattade kraften i det.

Idag kan man köpa ett ljudkort för ett par tusenlappar som är hästlängder bättre än den ljudisnpelningsutrustning som fanns på 80-talet. Men skillnaderna är ändå små vid normal ljudproduktion.

[solhaga]

Lite OT, men hon kommer ju till Storan den sjunde April.
Kan väl inte bli mer okomprimerat?

[solhaga]

On topic då, det (CD:n) låter ju förfärligt. Exempelvis har hennes röst har väldigt mycket energi/loudness.
Får "ont i öronen" och måste sänka åtskilliga dB för att kunna lyssna.

Har hitintills bara lyssnat i mina in-ear (Shure SE-535) och då inte märkt detta förrän nu.

Så här har JRMC analyserat:



Jämför nu med föregående CD (Everywhere), låter mycket mer vilsammare för öronen. Testar att höja för att få samma ljudtryck som My Song.
Vid 3 dBs höjning upplever jag liknande ljudtryck (högst ovetenskapligt).

Så här har JRMC analyserat:

[hifikg]

80-talet måste ha varit höjdpunkten för både hifi och musik. Sedan dess har inte mycket blivit bättre. Strängt taget. Trist utveckling.
Finns det något skivbolag som gör rätt idag? Att apparaterna inte blir nämnvärt mycket bättre gör inte så mycket, så länge det finns folk som kan hålla liv i de gamla. Någon brist verkar inte heller uppstå eftersom de nya generationerna inte är särskilt intresserade.

Mja, alltså utrustningen har blivit ganska mycket bättre sedan 80-talet, men sättet som den används har dessvärre urartat helt. Jag tror att på 80-talet var den så bra att sklillnaderna mellan inspelningar började bli små. Om man i det läget skulle göra något som lät väsentligt annorlunda var man tvungen att göra sådant som inte är optimalt, men som ändå kan få en att haja till. Ljudstyrka är en sådan sak, och man började öka ljudstyrkan på bekostnad av lite ljudkvalitet. Där bildades embryot till loudness war och jag tror att alla underskattade kraften i det.

Idag kan man köpa ett ljudkort för ett par tusenlappar som är hästlängder bättre än den ljudisnpelningsutrustning som fanns på 80-talet. Men skillnaderna är ändå små vid normal ljudproduktion.

Jag tänkte på avspelningsutrustningen

[Svante]

80-talet måste ha varit höjdpunkten för både hifi och musik. Sedan dess har inte mycket blivit bättre. Strängt taget. Trist utveckling.
Finns det något skivbolag som gör rätt idag? Att apparaterna inte blir nämnvärt mycket bättre gör inte så mycket, så länge det finns folk som kan hålla liv i de gamla. Någon brist verkar inte heller uppstå eftersom de nya generationerna inte är särskilt intresserade.

Mja, alltså utrustningen har blivit ganska mycket bättre sedan 80-talet, men sättet som den används har dessvärre urartat helt. Jag tror att på 80-talet var den så bra att sklillnaderna mellan inspelningar började bli små. Om man i det läget skulle göra något som lät väsentligt annorlunda var man tvungen att göra sådant som inte är optimalt, men som ändå kan få en att haja till. Ljudstyrka är en sådan sak, och man började öka ljudstyrkan på bekostnad av lite ljudkvalitet. Där bildades embryot till loudness war och jag tror att alla underskattade kraften i det.

Idag kan man köpa ett ljudkort för ett par tusenlappar som är hästlängder bättre än den ljudisnpelningsutrustning som fanns på 80-talet. Men skillnaderna är ändå små vid normal ljudproduktion.

Jag tänkte på avspelningsutrustningen

Ah. Det är nog samma sak där, i varje fall med elektroniken. Den är bättre idag. Eller, det finns definitivt ett spår med konstnadsoptimering och storleksreducering som inte har varit bra för välljudet. Men det bästa är nog snäppet bättre idag än på 80-talet.

[solhaga]

Lite OT, men hon kommer ju till Storan den sjunde April.
Kan väl inte bli mer okomprimerat?

Jodå, Lars Halapi Quartett levererade som vanligt.
Att sångerskan, dvs Sophie, var lite förkyld påverkade inte nämnvärt. Det blev ändå så nära det bara kan bli med Sophie Zelmani.
Märkbart tagen av händelserna i Stockholm några timmar innan var vi/hon dock; eftersläntraren som kom in mitt i den tysta minuten undrade nog.
Systrarna Törnqvist (Calaisa?) var förband och även bakgrundssångerskor på några av de nya låtarna från My Song; som är namnet på en - båt.

Inspirerad av hifikgs inlägg ovan, köpte jag några begagnade CD från tidigt 90-tal strax innan på Bengans på Kungsgatan.
Steel Pulse - Vox, Steve Earl - Guitar Town och tre till för samma summa som en fullpris-CD.

Komprimeringsfritt (nåja), så att jag kan spela dessa vid 0 dB utan annat än att det bara blir högre ljudstyrka; fortfarande njutbart och inga värkande öron.

[hifikg]

Hon var fortfarande illa berörd (ja, vem är inte det) på föreställningen kvällen efter i Eskilstuna. Det hedrar henne, tycker jag. Jag upptäckte på allvar Lars Halapi igår. Vilken lirare! Kom över hans album "When your TV makes you cry" och det har jag lirat i bilar och hemma flera varv redan. Får Knopfler vibbar. Han borde vara mer känd än han är, eller är det bara jag som missat honom? I Eskilstuna var, tyvärr, ljudet ganska risigt. En enkel PA-anläggning som lämnade mycket övrigt att önska, jag önskade mest att jag satt hemma och lyssnade. Dessutom hade anläggningen ett konstant brum som hördes tydligt genom hela konserten, det var mindre hedrande. Annars var det bra, "arenan" var liten och intim. Fungerade bra för Zelmanis musik.

Och Halapi... wow... skivbolaget är Almost Heaven

[Bill50x]

Och Halapi... wow... skivbolaget är Almost Heaven

Han finns på Spotify.

Låten "Almost Heaven" är väldigt aktuell:

I look for answers
I search the truth
But there so many truths
it's almost hard too choose

/ B

[Bill50x]

Jag upptäckte på allvar Lars Halapi igår. Vilken lirare! Kom över hans album "When your TV makes you cry" och det har jag lirat i bilar och hemma flera varv redan. Får Knopfler vibbar.

Tänker du på denna (Sultans of Swing)?


/ B

[hifikg]

Jag upptäckte på allvar Lars Halapi igår. Vilken lirare! Kom över hans album "When your TV makes you cry" och det har jag lirat i bilar och hemma flera varv redan. Får Knopfler vibbar.

Tänker du på denna (Sultans of Swing)?

[ Spotify ]

[ SWP ]

/ B

Ja typ, långt innan jag såg att han gjort den. Det upptäckte jag för en liten stund sedan när jag försökte hitta hans hemsida för att ge honom lite kred. Har inte hittat den än, kanske ska söka på studion hans. Visst påminner han om Mark?

[Bill50x]

Visst påminner han om Mark?

I alla fall på den låten
I övrigt, mjae, till viss del.
Men han är bra och finns ju på ett antal andra album som finns på Spotify. Bla på någon hyllning till Cohen.

/ B